Program

Tolfte ekonomisk-historiska mötet

Stockholm 12-14 oktober 2017

Program

Tolfte Ekonomisk-historiska mötet

 

Keynote-talare: Jan De Vries och Susanna Fellman

 

Thursday 12 Oct 8.00-15.00, RegistrationGalleriet

 

Thursday 12 Oct 8.00-9.00

Morning coffee.Galleriet

 

Thursday 12 Oct 9.00-11.50, Block A

• Session 4: Mellan slaveri och förvärvsarbete: nya perspektiv på ”fritt”/ofritt arbete. Organizers: Fia Sundevall och Yvonne Svanström.Spelbomskan

• Session 10: Teknologisk och institutionell förändrings påverkan på arbetslivet. Organizer: Stefan Carlén.Mimer

• Session 19: The Economics of Movable Goods in Medieval and Early Modern Scandinavia. Organizers: Gabriela Bjarne Larsson & Johanna Andersson Raeder.Bergsmannen

• Session 29: Konkurrensutsättning av marknader och samspelet mellan teknik och reglering. Organizer: Erik Lakomaa.Kungstenen

• Free room, for possible seminar.Polstjärnan

 

Thursday 12 Oct 11.50-13.00

Lunch.Galleriet

Thursday 12 Oct 13.00-14.30

The industrious revolution and its critics - keynote by professor Jan de Vries. Prorektor Clas Hättestrand welcomes all. Chair: Paulina de los Reyes.Aula Magna, höger hörsal

 

Thursday 12 Oct 14.30-15

Break.Galleriet

Thursday 12 Oct 15.00 -16.45, Block B

• Session 3: The role, function and performance of commercial banks in times of economic transformation in Sweden. Empirical evidence from database oriented research. Organizer: Peter Hedberg. Bergsmannen

• Session 5: Företagande, entreprenörskap och innovation. Organizer: Lili-Annè Aldman. Kungstenen

• Session 8: Kvinnors aktörsskap och handlingsutrymme. Organizers: Sepideh Nekomanesh & Carolina Uppenberg. Spelbomskan

• Session 17: Social history. Organizer: Dag Retsö. Mimer

• Session 32: Metodiska förnyelser vid forskning med bouppteckningar för kunskaper om levandes ekonomiska förhållanden. Svenskt 1700–1800-tal. Organizers: Kristina Lilja & Anders Perlinge. Polstjärnan

• Session 1: Medeltidens ekonomiska och sociala historia. Organizer: Bo Franzén.A900 (Södra huset)

 

Thursday 12 Oct 16.45-18.15, Block C

• Session 14: Swedish growth and productivity across the nineteenth and twentieth centuries. Organizer: Svante Prado.Spelbomskan

• Session 20: The long-term international legal regimes from a historical perspective. Organizers: Mats Deland & Magnus Hörnqvist.Mimer

• Session 21: Drivers and consequences of market integration in preindustrial Europe. Organizer: Mikołaj Malinowski.Kungstenen

• Session 35: Hushåll och krediter 1800-2000. Organizers: Tony Kenttä & Kristina Lilja.Bergsmannen

• Session 36: Monetary policy and economic development. Organizer: Roger Svensson.Polstjärnan

• Session for PhD students. Organizer: Paulina de los Reyes.A900 (Södra huset, A-huset, 9th floor).

 

Thursday 12 Oct 19.00-

Dinner. Take bus 50 to Stadsbiblioteket (300 m from Handels), or turbe (change to the green line at T-centralen) to Rådmansgatan.Atrium, Handels-högskolan, Sveavägen 65.

Friday 13 Oct 8.30-9.00

Coffee break.Galleriet

 

Friday 13 Oct 9.00-11.50, Block D

• Session 16.1: New directions in African economic history. Organizers: Erik Green, Ellen Hillbom & Klas Rönnbäck.Kungstenen

• Session 24: Gender and early modern financial markets in Western Europe. Organizer: Christopher Pihl.Bergsmannen

• Session 30: The Political Economy of War, Energy and Technology. Organizer: Jonathan Feldman.C6 (Södra huset, C-huset, 3rd floor).

• Session 34.1: Agrarhistoriens vida fält – lantbruk, miljö, mat och landsbygd. Organizers: Per Eriksson, Ronny Pettersson & Paulina Rytkönen.Polstjärnan

• Session 13.1: Företagande och Genus i ett historiskt perspektiv. Organizers: Ursula Hård, Stina Malmén & Klara Arnberg.Spelbomskan

Session 28: Nordisk försäkring. Organizers: Mikael Lönnborg & Alf Sjöblom.Mimer

 

Friday 13 Oct 11.50-13.00

Lunch.Galleriet

Friday 13 Oct 13-15.15, Block E

• Session 16.2: New directions in African economic history. Organizers: Erik Green, Ellen Hillbom & Klas Rönnbäck.Kungstenen

• Session 7.1: Labour, wages and inequality. Organizers: Erik Bengtsson, Kathryn Gary & Jakob Molinder.Bergsmannen

• Session 6.1: Historical national accounts. Organizers: Rodney Edvinsson & Kerstin Enflo.C6 (Södra huset, C-huset, 3rd floor).

• Session 34.2: Agrarhistoriens vida fält – lantbruk, miljö, mat och landsbygd. Organizers: Per Eriksson, Ronny Pettersson & Paulina Rytkönen.Polstjärnan

• Session 13.2: Företagande och Genus i ett historiskt perspektiv. Organizers: Ursula Hård, Stina Malmén & Klara Arnberg.Spelbomskan

• Session 18: Affärslivets avskydda och avhållna. Organizer: Klara Arnberg.Mimer

 

Friday 13 Oct 15.15-15.45

Coffee break.Galleriet

Friday 13 Oct 15.45-18.00, Block F

• Session 11: Finansiella kriser, reglering och tillsyn av banker. Organizers: Mikael Wendschlag & Åsa Malmström Rognes.Kungstenen

• Session 7.2: Labour, wages and inequality. Organizers: Erik Bengtsson, Kathryn Gary & Jakob Molinder.Bergsmannen

• Session 6.2: Historical national accounts. Organizers: Rodney Edvinsson & Kerstin Enflo.C6 (Södra huset, C-huset, 3rd floor).

• Session 12: Ekonomi och utbildning: finansiering, styrning och intressen. Organizers: Fia Sundevall & Jonas Söderqvist.Mimer

• Session 13.3: Företagande och Genus i ett historiskt perspektiv. Organizers: Ursula Hård, Stina Malmén & Klara Arnberg.Spelbomskan

• Session 15: Arbetsmarknadshistoria och företagande. Organizer: Sven Hellroth. Polstjärnan

 

Friday 13 Oct 18.00-19.00

Mingle.Galleriet

 

Friday 13 Oct 19.00-

Dinner.Lantis (Frescati)

 

Saturday 14 Oct 8.30-9.00

Morgonfika.Galleriet

 

Saturday 14 Oct 9.30-11.50

Ekonomisk historia mot framtiden – Får man avvika från den rätta vägen? Keynote by professor Susanna Fellman.Aula Magna höger hörsal (9.30-10.15).

Ekonomisk historia: angeläget ämne i samtiden och framtiden? Panel discussion. Chair: Yvonne Svanström. Panel participants: Paulina de los Reyes, Kerstin Enflo, Birgit Karlsson, Erik Lakomaa, Magnus Lindmark & Mats Morell.Aula Magna höger hörsal (10.15-11.50)

 

Saturday 14 Oct 11.50-13.00

Lunch.Galleriet

Saturday 14 Oct 13-14.50, Block G

• Session 2.1: Ekonomisk miljöhistoria. Organizers: Astrid Kander & Magnus Lindmark.Spelblomskan

• Session 23.1: Geographies of growth: historical perspectives on inequality, infrastructure, and innovation. Organizer: Thor Berger.Polstjärnan

• Session 26: Indexkritik och ekonomisk historia. Panelsamtal. Organizers: Daniel Berg & Rasmus Fleischer.Bergsmannen

• Session 33.1: Ny utblick över storstädernas privata finansiella förhållanden under 1800-talet: Stockholm, Göteborg, Malmö. Organizers: Kristina Lilja.Mimer

• Session 37: Rysslands ekonomiska historia. Organizers: Ilja Viktorov.Kungstenen

 

Saturday 14 Oct 14.50-15.10

Break.Galleriet

Saturday 14 Oct 15.10-17.00, Block H

• Session 2.2: Ekonomisk miljöhistoria. Organizers: Astrid Kander & Magnus Lindmark.Spelblomskan

• Session 23.2: Geographies of growth: historical perspectives on inequality, infrastructure, and innovation. Organizer: Thor Berger.Polstjärnan

• Session 27: Historical political economy. Organizers: Ewa Axelsson & Erik Bengtsson. Kungstenen

• Session 33.2: Ny utblick över storstädernas privata finansiella förhållanden under 1800-talet: Stockholm, Göteborg, Malmö. Organizer: Kristina Lilja.Mimer

• Session 31: Presentation of books. Organizer: Hans Sjögren.Bergsmannen

 

Saturday 14 Oct 17.00-17.30

Annual meeting, Swedish economic-history society.A900 (Södra huset, A-huset, plan 9)

 

Saturday 14 Oct 18.00-

Dinner. Jamie's Italian, self-financed. Tube: Östermalmstorg.Humlegårdsgatan 23.

 

 

 

Preliminärt sessionsschema

 

Tor

Tor

Tor

Fre

Fre

Fre

Lörd

Lörd

 

09.00-12.00

15.00-16.45

16.45-18.15

09.00-12.00

13.00-15.15

15.45-18.00

13.00-14.50

15.10-17.00

Session

4

3

14

16.1

16.2

11

2.1

2.2

 

10

5

20

24

7.1

7.2

23.1

23.2

 

19+29

8

21

30

6.1

6.2

26

27

 

 

17

35

34.1

34.2

12

33.1

33.2

 

 

32

36

13.1

13.2

13.3

37

31

 

 

1

doktorand-session

28

18

15

 

 

 

Sessionsplan

 

Finns att ladda ned från: https://drive.google.com/open?id=0B9ReWbvCcmG-RGFMcWptQjkzbWc

 

 

Observera att nedanstående sessionsplan kan ha genomgått ändringar. För senast uppdaterad plan - ladda ned från länken ovan.

 

Session 1: Medeltidens ekonomiska och sociala historia

1.1 Sverige före Gustav Vasa: En ekonomiskhistorisk nytolkning av statens omvandling under senmedeltiden

 

Session 2.1: Ekonomisk miljöhistoria (dubbelsession)

2.1.1 Energy transition inertia and capital stock in machinery – a historical perspective

2.1.2 From Primary to Useful Energy: energy transitions in Europe 1870-2013

2.1.3 The White Man’s Relief - The Ecological Foundations of British Trade in the Nineteenth Century

2.1.4 Safe before Green. Environmental strategies in Volvo Car Corporation and the importance of the U.S. market, 1970s-1990s

 

Session 2.2: Ekonomisk miljöhistoria

2.2.1 The productivity race in industry (1870-1935): Empirical evidence on the role of energy in labor productivity growth

2.2.2 A Plea for Time. A review of the temporal and geographic coverage of studies on trade-embodied environmental factors

2.2.3 Exploring the climate-trade nexus: carbon displacement risks in the post-Paris Agreement era

 

Session 3: The role, function and performance of commercial banks in times of economic transformation in Sweden. Empirical evidence from database oriented research

3.1 Credit and Efficiency in Swedish Commercial Banking 1870–1911

3.2 The balance of imbalance between deposit and lending in Swedish commercial banking 1870-2000

3.3 Financial and Macroeconomic Cycles in Europe: Data and Methodology and some Preliminary Findings

 

Session 4.1: Mellan slaveri och förvärvsarbete: nya perspektiv på ”fritt”/ofritt arbete (dubbelsession)

4.1.1 Unfree labour by free peasants and workforce in Sweden and Finland, seventeenth to nineteenth centuries

4.1.2 Kontrakt, auktoritet och ansvar: husbondemakt och kapitalism under 1800-talet

4.1.3 Tjeneste og tvang. Tjenestefolk i Norge på 1700-tallet

4.1.4 Fritt och ofritt arbete i det antika hushållet. Konstruktionen av ojämnlikhet och hierarki

 

Session 4.2: Mellan slaveri och förvärvsarbete: nya perspektiv på ”fritt”/ofritt arbete

4.2.1 Fri eller fritt tillgänglig? Inflytande och delaktighet vid Algots Nords textilfabriker i Västerbotten, 1972–1982

4.2.2 Gör det frivilligt för att undvika tvång: fritt och ofritt arbete i krig och beredskap (Sverige 1900)

 

Session 5: Företagande, entreprenörskap och innovation

5.1 Företagandets revolution i förmodern tid! Hur kan vi analysera institutionernas roll för marknadsekonomins framväxt?

5.2 Statlig stödpolitik till företagande och utvecklingen i mindre städer i Finland på 1960- och 70-talen

5.3 Att definiera och mäta företagande, entreprenörskap och innovation i städer över tid23

 

Session 6.1: Historical national accounts

6.1.1 The historical roots of divergence: regional GDP in Sweden, 1570-2010

6.1.2 Reconstructing Swedish historical national accounts – How far in time can we go?

6.1.3 Globalisation in decline? A new database on foreign trade in Sweden-Finland 1738-1805

6.1.4 Economic growth in Finland and Sweden in 1750–2010

6.1.5 The wage share and the welfare state in Sweden in 1900-2013

 

Session 6.2: Historical national accounts

6.2.1 Norwegian Historical National Accounts by industry

6.2.2 A first look at early modern Finnish economic growth. Project on economic and population development in Finland, c. 1600-1860

6.2.3 Historical Danish National Accounts, 1750-1895

6.2.4 Seven centuries of economic change in Sweden

 

Session 7.1: Labour, wages and inequality (double session)

7.1.1 The impact of border changes, trade restrictions, and institutional changes on real wages in early modern Scania

7.1.2 Kontanta medel, fötterna under eget bord eller en värdig begravning? Tjänstefolkets avlöning under 1700- och 1800-talen

7.1.3 Wage Differentials during Swedish Industrialization – Evidence from New Regional Construction Worker Wages Data, 1875-1904

7.1.4 Does Anders’ Son Also Rise? Class Heterogeneity in Intergenerational Occupational Persistence during Swedish Industrialization

 

Session 7.2: Labour, wages and inequality

7.2.1 Work-related accidents and wages in Swedish industry, 1880s

7.2.2 From conflict to compromise: The importance of mediation in Swedish work stoppages 1907-1927

7.2.3 Generosity before the Welfare State: Strikes, industrialization and poor relief generosity in Norwegian municipalities 1903-1922

7.2.4 Public welfare as a determinant for receiving private poor relief in the late 19th century: Evidence from Sweden

 

Session 8: Kvinnors aktörsskap och handlingsutrymme

8.1 Offentliga kvinnor: prostitution i Sverige 1812-1918

8.2 Ansvar, utrymme att agera eller makt över andra – om aktörskap i tjänstefolksinstitutionen

8.3 Kvinnors aktörsskap och handlingsutrymme under iranska revolutionen och dess efterdyningar

8.4 ResursCentra för kvinnor – samhällsentreprenörer och företagare – en historisk översikt

 

Session 10: Teknologisk och institutionell förändrings påverkan på arbetslivet

10.1 Technology, skills and inequality through the eyes of establishment-level data for Swedish manufacturing, 1879–2012

10.2 Offshoring, Employment and Productivity

10.3 Polarisering i handelsyrken 1990 – 2015

10.4 Svenska stålindustrins digitalisering och arbetslivets förändring 1970-2017

10.5 Is Job Polarization a Recent Phenomenon? – Evidence from Sweden and a Comparison with the United States

 

Session 11: Finansiella kriser, reglering och tillsyn av banker

11.1 Un-critical events and major institutional change – The Allmänna Savings bank crash of 1929 and the creation of the Savings Bank Inspectorate

11.2 What is Adequate Capital for Banks? The evolution of capital adequacy rules in a comparative persepctive

11.3 Kan lagstiftning förhindra framtida bankkriser?

11.4 De svenska bankernas industrifinansiering under sista halvan av 1800-talet. Bankkris, tillsyn och reglering.

11.5 Names, shares and mortgages. The formalization of Swedish commercial banks’ lending, 1870-1938

 

Session 12: Ekonomi och utbildning: finansiering, styrning och intressen

12.1 Basarer för befälsutbildning: privat finansiering av värnpliktigas utbildning i mellankrigstidens Sverige

12.2 Folkbildningens pris. Om folkhögskoleelevers sätt att finansiera sin utbildning, Sverige 1870-1930

12.3 Governing the Evolution of Freedom: the Capitalist State and the Making of Popular Education c. 1870 to the 1910s

12.4 The Capitalist State and the Making of Civil Society: Government funding of Swedish Popular Education 1911–2015

12.5 Public governance of Popular education after 1991

 

Session 13.1: Företagande och Genus i ett historiskt perspektiv (trippelsession)

13.1.1 Female Urban Entrepreneurship in Late Medieval Sweden

13.1.2 Grosshandlaränkor i Stockholm och Åbo 1750 – 1820

13.1.3 Genus som selektionsmekanism. En longitudinell studie om kvinnors företagande

13.1.4 Att fostra en ledare - maskulinitet och idealbilder i familjen Wallenberg

13.1.5 Swedish Female Settlers on Reservation Lands in South Dakota

 

Session 13.2: Företagande och Genus i ett historiskt perspektiv

13.2.1 Anständighet som konkurrensmedel - Kvinnliga värdshusinnehavare i tidiga 1800-talets Finland

13.2.2 In the duty of beauty: Female Entrepreneurship during the early 20th Century Stockholm

13.2.3 Why Female entrepreneurs remained invisible in the Garment industry? Ready-to-wear industry networks in Sweden and Finland, from the 1920s to the 1970s

13.2.4 Turism som kompletterande försörjning? Regionalpolitik och kvinnors företagande på landsbygd

 

Session 13.3: Företagande och Genus i ett historiskt perspektiv

13.3.1 The Trans-National Circulation of the ’Modern Business Woman’

13.3.2 Self-made woman: Femininity and narratives of success in descriptions of women starting their own advertising agencies, 1980-2000

13.3.3 Jämställt företagande 1990─2010

13.3.4 Slutdiskussion

 

Session 14: Swedish growth and productivity across the nineteenth and twentieth centuries

14.1 Sweden Chasing the American and the British Productivity Frontiers in Manufacturing, 1869–2010

14.2 Secular stagnation? The case of Sweden 1980-2017

 

Session 15: Arbetsmarknadshistoria och företagande

15.1 Inflation, arbetslöshet och arbetssökande: en kort doktrinhistorisk bakgrund till 1990- och 2000-talens arbetsmarknadspolitik.

15.2 Från hemortsstadga till flyttlasspolitik – arbetskraftens geografiska rörlighet och intern migration

15.3 Paper title: The Alternative. How Nordic Business Interest Associations Attempted to Formulate an Ideological Program 1945-1965

15.4 Tax policy and the historic decline and resurgence of Schumpeterian Entrepreneurship

15.5 Dynastier. Så blev Sverige rikt

 

Session 16.1: New directions in African economic history (dubbelsession)

16.1.1 Did it pay to be a pioneer? Inequality and wealth accumulation strategies in a newly settled frontier society

16.1.2 In good times and In Bad: Growth, Stagnation and Income Inequality in Ghana

16.1.3 European large-scale farming in colonial Kenya: How extractive was the sector? c. 1900-1963

16.1.4 Formal Sector Inequality in British Tanganyika

16.1.5 The Wealth and Poverty of African States: Economic growth, living standards and taxation in Africa since the 19th Century

16.1.6 Declining inequality in the midst of diamond-led growth? Trends in Botswana’s income inequality and sectorial change, c. 1966-2016

 

Session 16.2: New directions in African economic history

16.2.1 African rural commercialization and state intervention: Did coercive or conducive policies drive cotton exports from 20th century Sub-Saharan Africa?

16.2.2 African agricultural productivity and the transatlantic slave trade: evidence from Senegambia in the nineteenth century

16.2.3 Land Inequality and the Closing of the Land Frontier: the case of Sierra Leone in the early 19th century

16.2.4 Imperial profits and the return on investments in the largest British colonial companies in Africa, 1870-1970

16.2.5 Mortality among European settlers in pre-colonial West Africa: The “White Man’s Grave” revisited

 

Session 17: Social history

17.1 Socioeconomic inequalities in mortality from a cohort perspective in Sweden in the 20th century

17.2 Hushållning och hierarki vid Stora Kopparberget 1716 – 1724

17.3 The Swedish Move to the Capital Gains Tax and the Brief History of Finnish Queer Immigrants in Sweden

17.4 Inequality of consumption and indirect taxation in postwar Sweden: Recreating a synthetic sample from household budget survey tables

 

Session 18: Affärslivets avskydda och avhållna

18.1 Legitimitet till salu. Ackreditering som sorteringsverktyg på den svenska certifieringsmarknaden 1970–2020

18.2 Det hänger på håret: kringvandrande håruppköpare i Finland 1880-1910

18.3 Bojkott av blått: Motståndet mot herrtidningar i Sverige 1971-2000

18.4 The Welfare Philosophy of Life Insurance: The Imprint of Social Principles on the Insurance Business in Sweden 1850–1950

18.5 Sound and loyal. Principles of legitimization in the Swedish advertising cartel 1915–1945

 

Session 19: The Economics of Movable Goods in Medieval and Early Modern Scandinavia

 

Session 20: The longterm international legal regimes from a historical perspective

20.1 The longterm international legal regimes from a historical perspective

20.2 The high and the low politics of transnational criminal justice: what impact of the Nordic approach since the 1990’s?

20.3 Russia’s Network State and Reiderstvo Practices: The Roots to Weak Property Rights Protection after the post-Communist Transition, 1990-2016

 

Session 21: Drivers and consequences of market integration in preindustrial Europe

21.1 Economic Consequences of Anarchy; Legal state capacity and market integration in Poland, 1505-1772

21.2 Agricultural shocks and crime in 19th-century Sweden

21.3 Integration in the Swedish grain market during the Early Modern commercial revolution

21.4 Trade and Foreign Direct Investment in the Baltic Sea Region, 1990-2015

 

Session 23.1: Geographies of growth: historical perspectives on inequality, infrastructure, and innovation (double session)

23.1.1 On the Right Track

23.1.2 Who benefits from industrialization? The local effects of hydropower technology adoption in Norway, 1891-1920

23.1.3 Exploring regional wage dispersion in Swedish manufacturing, 1860–2009

 

Session 23.2: Geographies of growth: historical perspectives on inequality, infrastructure, and innovation

23.2.1 Can kings create towns that thrive? Sweden, 1570-1810

23.2.2 Land use and Residential Patterns in a Small City during Industrialization - the case of Uppsala 1880–1900

23.2.3 Explorative analysis of municipality- level inequality in the late 19:th century Sweden

 

Session 24: Gender and early modern financial markets in Western Europe

24.1 The market for government debt in Sweden, 1720–1760

24.2 Challenging Patriarchy? Women and Debt in Preindustrial France

24.3 Private and Institutional Money-lenders in Helsinki in the 1750’s

24.4 Married Women Loosing Credit Liability: The Turnaround of the Swedish Supreme Court 1795-1832

24.5 Queens and ropemakers – customers of the Bank of Sweden 1668-1700

24.6 Male and female investors in life annuities

 

Session 26: Indexkritik och ekonomisk historia

 

Session 27: Historical political economy

27.1 The sawmill industry in local politics. Restricted suffrage and corporate influence in late 19th-century Northern Sweden

27.2 Electoral participation in a pre-democratic society: An explorative case study of electoral microdata from 18th century Sweden

27.3 Income tax and war inflation: was the 'blood tax' compensated by taxing the rich?

27.4 Political Power, Resistance to Technological Change and Economic Development: Evidence from the 19th century Sweden

 

Session 28: Nordisk försäkring

28.1 Insurance in Scandinavia

28.2 Staten og de norske forsikringskartellene 1875-1990

28.3 Tricked by the Swedes. The failed attempt by the Norwegian insurance company Storebrand to take over Swedish Skandia

28.4 En jämförelse av beslutsformer i aktiebolagsgrundad och ömsesidig försäkringsverksamhet

28.5 A Boon, a Carrot and a Trojan Horse: Welfare Policy and The Demand for Life Insurance in early 20th century Sweden

 

Session 29: Konkurrensutsättning av marknader och samspelet mellan teknik och reglering

29.1 David versus Goliath: Entrant survival under conditions of regulatory and technological change

29.2 Environment Effects in Organizational Form Emergence: The Origin of Two For-Profit Stock Exchanges

 

Session 30: The Political Economy of War, Energy and Technology

30.1 Adoption of technologies for the purposes of non-proliferation and nuclear security: the impact of global governance institutions and states’ policies

30.2 Swedish arms export controls – Comparing the image and reality of Sweden as a restrictive arms exporting state

30.3 Nuclear energy, security and path dependency

30.4 When military firms were would-be green economy manufacturers: The history of Saab Aerospace’s wind energy project

30.5 “Selling” National Security: Saab, YouTube and the militarized neutrality of Swedish citizen identity

 

Session 31: Presentation av populärvetenskapliga böcker

 

31.1 Näringsliv i omvandling. Från 1980 till våra dagar (Dialogos förlag)

31.2 Ekonomisk kulturhistoria. Bildkonst, konsthantverk och scenkonst 1720–1850 (Kulturhistoriska bokförlaget)

31.3 Familjedynastier. Så blev Sverige rikt (Volante)

31.4 Dynastins kvinnor: Företagarfamiljen Ekman under tidigt 1900-talet

 

Session 32: Metodiska förnyelser vid forskning med bouppteckningar för kunskaper om levandes ekonomiska förhållanden. Svenskt 1700–1800-tal

32.1 The wealth of the Swedish peasant farmer class 1750–1900: methodological considerations and results

32.2 Hushållens skuldstruktur i Svealand 1805–1910 – en studie i den privata kreditmarknaden

32.3 Om fastighetsvärderingar i svenska bouppteckningar under 1800-talet

32.4 Grafteoretisk analys av ekonomiska nätverk. Visualisering av mellanmänskliga relationer ur ett rumsligt perspektiv

 

Session 33.1: Ny utblick över storstädernas privata finansiella förhållanden under 1800-talet: Stockholm, Göteborg, Malmö (dubbelsession)

33.1.1 Stockholms kreditmarknad utifrån bouppteckningar 1800−1870

33.1.2 Låntagare vid Stockholms förmyndarkammare

33.1.3 Fashion, luxury, credit and trust. Bankruptcies in Stockholm 1687−1849

 

Session 33.2: Ny utblick över storstädernas privata finansiella förhållanden under 1800-talet: Stockholm, Göteborg, Malmö

33.2.1 Neither a lender or a borrower be? – en analys av kreditmarknaden och speciellt reversmarknaden i Malmö 1843–1847

33.2.2 Stadsmäklare – kreditmarknadens okända aktörer

33.2.3 Att skifta från det gamla till det som kommer. Enskildas krediter och förmögenheter i Stockholm vid tiden för etableringen av dess första privata affärsbank, med särskild hänsyn till 1857 års kris

 

Session 34.1: Agrarhistoriens vida fält – lantbruk, miljö, mat och landsbygd (dubbelsession)

34.1.1 Fläckfria äpplen och smaklösa tomater: Förändringar på trädgårdsmarknaden i relation till synen på kvalitet

34.1.2 Marknadsliberaler, protektionister och pragmatiker – naturresursutnyttjande i Skåne under 1800-talet

34.1.3 Harvest failure but no famine: a study of relief administration in East central Sweden in 1840-47

34.1.4 The East Economic Bureau, CMEA integration and agriculture: economic intelligence 1950s to the 1970s

34.1.5 From the Baltic rim to growth markets – contextual issues and market strategies of dairy companies in the Baltic rim – the case of Arla

34.1.6 Åkerbäret, historien om ett biologiskt kulturarv, dess historia, utmaningar, möjligheter och smakord

 

Session 34.2: Agrarhistoriens vida fält – lantbruk, miljö, mat och landsbygd

34.2.1 The breeding of medicinal leeches in urban ponds in Sweden

34.2.2 Gott fett: smak och sensorik vid AB Margarinbolaget

34.2.3 Panelsamtal: Agrarhistoria idag och i framtiden

 

Session 35: Hushåll och krediter 1800-2000

35.1 Offensiva krediter som hushållsstrategi: Löntagarhushållens finansiering av stora inköp vid tiden för första världskriget

35.2 Varierande inkomster och låntagande under tidigt 1930-tal

35.3 Krediter för jordförvärv? - skuldsättning hos jordägande Mälardalsbönder under 1700- och 1800-talen

 

Session 36: Monetary policy and economic development

36.1 Debasement vs. Periodic Re-Coinage: Conditions and Consequences of two Medieval Monetary Policies

36.2 Incentives and interests. Monetary policy, public debt, and default in Holland, c. 1466-1489

36.3 Exchange rates, catch up, and lagging behind in Europe since 1870

 

Session 37: Rysslands ekonomiska historia

37.1 Fäder i Sovjetryssland: Ideal, känslor och praktik

37.2 Search for an Ecological Method: Lenin, the NEP and the Reconstructive Alternative

37.3 The Russian Contemporary Art Market: Social Networks and Creation of Economic Value in Post-Soviet Context, 1990-2015 (presentation of the project)

 

 

Abstracts

Session 1: Medeltidens ekonomiska och sociala historia

Sessionsansvarig: Bo Franzén, bo.franzen[snabela]ekohist.su.se,

http://www.ekohist.su.se/forskning/medeltidsgruppen

Sedan 1980 har medeltiden som objekt för ekonomiska och sociala studier generellt sett varit ökande. Orsakerna till detta stegrade intresse är flera, och det har underlättats av såväl fler källpublikationer (inkl. digitala), effektivare PC-teknik som fler och bättre teorier att tolka våra data med. Detta seminarium är tänkt att vara brett. Med andra ord, hälsar vi alla välkomna som har intresse av förreformatoriska förhållanden till att dryfta idéer, abstracts, uppsatser et cetera.

 

 

1.1 Sverige före Gustav Vasa: En ekonomiskhistorisk nytolkning av statens omvandling under senmedeltiden

 

Författare: Bo Franzén, Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms Univeristet

 

Vårt program syftar till att undersöka det senmedeltida svenska styresskicket ur ett ekonomisk-historiskt perspektiv och med utgångspunkt i nya ekonomisk-historiska forskningsresultat. Det gör vi genom två sammankopplade undersökningar; en om regenternas resemönster och en utifrån lokalt nätverksbyggande bland härskande skikt (1356-1360, 1434-1436 & 1470-1520), där även ofrälse aktörer och kvinnor återfinns. Att medeltida regenter (till skillnad från kyrkan) inte hade tillgång till en byråkrati, till myndigheter med kontinuitet, är väl känt; kunglig maktutövning synes baserat på personliga relationer i rikets olika delar. Ett grundproblem för oss blir då att karaktärisera dessa kontakter, se hur de strukturerades i praktiken samt om någon trend mot webersk byråkratisering kan skönjas.

 

Session 2.1: Ekonomisk miljöhistoria (dubbelsession)

Organisers: Astrid Kander (astrid.kander[at]ekh.lu.se) & Magnus Lindmark magnus.lindmark[at]umu.se)

2.1.1 Energy transition inertia and capital stock in machinery – a historical perspective

 

Authors: Cristian Ducoing, Magnus Lindmark, Mar Rubio, Umeå University and Public University of Navarre

 

This paper measures the effects of capital stock in the pace of past energy transitions. Using a novel data base for twenty Latin American countries and a former late comer such as Sweden, the study takes into account the differences between residential and non-residential capital, focusing the attention in the last one. Using several variables, such as capital output ratios, capital stock in machinery & equipment and capital stock per capita, among others, the article searches to understand the effects of past investment decision in the energy matrix and how investment (or overinvestment) in fixed capital could conduct to locking-in technologies, slowing the energy transition pace. The motivation behind this study is the current concern on climate change, and how technological change could mitigate the negative effects of economic growth.

 

 

2.1.2 From Primary to Useful Energy: energy transitions in Europe 1870-2013

 

Author: Sofia Teives Henriques, Lund University, Department of Economic History

 

Energy efficiency is a key concern for policy-makers. In the last decades, it has been considered the main offsetting factor of rising global energy consumption and CO2 emissions. But its importance has let itself been felt since the beginning of industrialization. Increased energy consumption has led simultaneously to technological breakthroughs, which have improved the efficiency of energy use. Although the effects of energy efficiency have been remarkable throughout modern history, there is disagreement on how to account for energy technological change. Economic measures of efficiency, such as primary energy per value added (energy intensity) are normally used as a proxy of efficiency, but this has been criticized by some for not capturing adequately how productively energy is used within the economy. Certain resource economists (e.g. Ayres and Warr 2009) have turned to the concept of ‘useful exergy’, which addresses this shortcoming by focusing on what energy is used for, i.e. energy services (e.g. the heat actually provided to a room, or light, or motion) rather than where it comes from, i.e. energy carriers, enabling accounting for the efficiency of different energy uses. Warr et al (2010) applied ‘useful exergy’ methodology to the study of long-run energy transitions in four developed economies: Japan, Austria, US and UK.

 

They find firstly that aggregated primary energy to ‘useful exergy’ efficiencies increased significantly in the last century, but stabilized after the first oil crisis. Secondly, they demonstrate that while long-run primary energy intensities exhibited a secular decline, ‘useful exergy’ intensities increased in all economies until the oil crisis, and declined thereafter. These findings together imply either that structural changes have occurred in the economy after 1970s, or that the role of energy in terms of boosting economic growth has changed. This paper aims at constructing a database on long-run energy uses which captures the energy efficiency gains along the energy system for a set of European countries in the period 1870-2013. A first analysis of the data obtained will allow us to gain important insights on past energy transitions in Europe. Of special interest is the analysis of the long-run evolution of useful exergy intensity in comparison with the primary energy intensity figures (Henriques and Borowiecki, 2017). How efficient did these European countries become during her historical transition from an agrarian to a service society? Can a peak in the evolution of long-run efficiency (Useful Work/ Primary Energy) and a downward trend in useful work intensity (Useful Work/GDP) be observed as for the four countries studied by Warr et al. (2010)? In that case the conclusion in Kander et al (2013) that energy services are less important as driver of economic growth in advanced countries after 1970, will be strengthened.

 

2.1.3 The White Man’s Relief - The Ecological Foundations of British Trade in the Nineteenth Century

 

Author: Dimitrios Theodoridis, PhD-student in economic history, Department of Economy and Society, Gothenburg University

 

The role of trade for the Industrial Revolution has for long been the object of debate in British economic history. Expansion overseas was essential to Britain’s growth in the nineteenth century. The existing debate has, however, been rather inconclusive as to the role and relative importance of the various trading partners and commodities. This paper presents a systematic account of the geography of land embodied in imports. It takes an ecological point of view by assessing the shares of land embodied in the ten most land demanding commodities. It suggests that colonialism was important. However, in terms of land, not all colonies mattered equally. The biggest land-relief came from the settler colonies in British North America and Australasia. Slave-based colonies contributed comparatively less in alleviating the land constraints, albeit remained essential in making imperial trade a valuable economic activity.

 

2.1.4 Safe before Green. Environmental strategies in Volvo Car Corporation and the importance of the U.S. market, 1970s-1990s.

 

Authors: Ann-Kristin Bergquist, associate professor & Mattias Näsman (presenter), PhD-student Umeå University, Department of Geography and Economic History

 

During the year as the first United Nations Conference on the environment was held in Stockholm 1972, the Swedish automobile manufacturer Volvo adopted 'environmental care' as a third core value in the firm’s business operations, alongside 'quality' and 'safety'. This paper examines the incorporation of environmental concerns into business strategies in Volvo since the 1970s. Our study shows that Volvo in the 1970s took global technological leadership to control exhaust emissions from cars. This is explained by the stringent legislation adopted first in California and later in the U.S. as a whole, which was Volvo's key export market. However, we also find that Volvo's green proactive strategy was temporary. 'Safety' rather than 'environmental care' was viewed as a competitive advantage, which made the Volvo cars big and therefore fuel intensive. In contrast to previous studies that have stressed the role of national institutions in shaping environmental strategies in the automobile industry, our study concludes that regulations and consumer preferences on the key export market played a bigger role than Swedish institutions in the Volvo case.

 

 

Session 2.2: Ekonomisk miljöhistoria

 

2.2.1 The productivity race in industry (1870-1935): Empirical evidence on the role of energy in labor productivity growth

 

Authors: Hana Nielsen, Sofia Henriques, Paul Warde & Astrid Kander, Lund University

 

The major aim of this paper is to analyze energy use and particularly energy productivity in some of the major manufacturing processes. Energy, as one of factors of production and substitute to labor, has often been neglected in various productivity benchmark studies. It is the aim of this paper to further investigate this relationship between energy and labor productivity, with a specific focus on the manufacturing industries across Europe and the US. The paper consists of three major parts. First, we discuss the overall developments of energy intensity of various manufacturing processes. Second, we analyze and compare the levels of energy productivity trends in relation to other factors of production. Last, we calculate the energy/labor ratio and estimate the annual compound growth rates in labor productivity and in the energy/labor ratio. The preliminary results show that some goods, such as sugar and pig iron, the staple goods of the first industrialization, show remarkable rates of energy intensity declines and very little cross-country variations by 1935. If we compare the dispersion of labor and energy productivity, it is also clear that energy productivity shows far lower disparities in crosscountry comparisons than is the case of labor productivity. For the production of pig iron, for example, the energy productivity gap between the most and least efficient country in our sample was just 113% in 1913. Although this may seem like a significant difference, the labor productivity gap in the pig iron smelting was far larger.

 

Finally, we calculate the energy use relative to labor for various productive sectors. This ratio (energy/labor) relates to the amount of energy used (GJ) per one industrial worker in the specific sector. The results show a very constant pattern of energy/labor ratio growth, and an average elasticity of the energy/labor ratio in respect to labor productivity close to one. Importantly, disaggregating our data into various manufacturing sectors or time periods still yields very similar results. This is an indication that much of the technical change that occurred between 1870 and 1935 was largely labor-saving but energy-using. In a world of constantly rising labor costs, the technical innovation was thus more oriented towards labor productivity growth rather than saving energy. We find that increasing labor productivity is also accompanied by a rising energy/labor ratio. The near unit elasticity suggests that for an additional percentage point of labor productivity growth, the energy used per labor also grew by one percentage point on average. The paper relates these findings to a similar study of post-WWII developments, which finds that technical change was largely of energy-using and labor-saving character between 1950 and 2012.

 

2.2.2 A Plea for Time. A review of the temporal and geographic coverage of studies on trade-embodied environmental factors

 

Authors: John Brolin and Astrid Kander, Lund University

 

Recent decades have seen rapid developments in research into trade-embodied environmental factors (TEEF), such as embodied materials, water, human appropriation of net primary productivity (HANPP), ecological footprint (EF), land, biodiversity, energy, exergy, emergy, carbon, greenhouse gases, pollution etc. While there are many reviews comparing methods and empirical findings, this survey focuses on geographic and temporal coverage. We note limitations in either dimension, and propose strategies for overcoming them. We document the recent burst of TEEF studies of global extent for a widespread and evolving flora of environmental indicators. The impressive geographical scope contrasts with the limited temporal coverage. Global TEEF studies are often limited to a single year and at most a few decades: the outer temporal horizon is commonly around 1990 for studies based on world input-output tables, although a few isolated studies go back to 1970, and 1950-1970 for studies estimating direct physical trade balances (in tonnes). Empirical studies of TEEF going beyond these dates are much scarcer, cover fewer indicators (materials, energy, land or EF, water), and with few exceptions centre on Europe, especially the UK and its trade with the New World. They have usually originated within a limited circle of social ecologists and economic historians, but are complemented by a more discursive world-system approach focusing on ecologically unequal exchange (EUE) between developed and less developed countries. We proceed by critically reviewing findings from many of these traditions on 19th century UK, which is a centrepiece of many historical debates on TEEF. The limited geographical scope of empirical studies is problematic and may lead to misrepresentations of both long-term trends and of the relative importance (or unimportance), scale and direction of TEEF.

 

We suggest several venues to ameliorate the empirical situation, which together would also reinforce one another. First, if the goal is creating world-wide multilateral estimates of TEEF, one may build on existing material estimates and start mining and organizing the extensive historical trade statistics for benchmark years. Second, widen the geographical scope of long-term national studies from its current European focus, and extend existing studies with bilateral trade. Third, use current long-term global estimates of human impact and allocate them as best one can according to production and consumption based accounts (PBA and CBA) respectively, the difference being TEEF.

 

2.2.3 Exploring the climate-trade nexus: carbon displacement risks in the post-Paris Agreement era

 

Authors: Tobias Nielsenab, Magnus Jiborna, Astrid Kandera, Nicolai Baumerta and Viktoras

Kulionisa

a Department of Economic History, Lund University

b Department of Political Science, Lund University

 

International trade and climate change are intrinsically linked, yet often dealt with in separate silos. This inhibits progress on issues that lie in the intersection between climate change and trade, and consequently presents serious constrains for progress on global climate action. One key issue is carbon displacement, e.g. when carbon intensive production is outsourced from for example developed to emerging economies. This reduces emissions in some countries, but increases emissions in others. If the countries to which production is outsourced are less carbon efficient, it may even cause global carbon emissions to increase. Consequently, to successfully respond to the challenge of the 2015 UN Paris Climate Agreement will require interaction between the trade and climate regimes, not least regarding the risks of carbon displacement. To assess the risk of carbon displacement in the post-Paris climate regime, we first analyse national determined contribution (NDC) submissions and investigate how issues related to carbon displacement are addressed there. Then we apply a novel approach (Jiborn et al.) to calculate the size of past displacements for selected countries and analyse whether developed countries/large economies through their climate actions inadvertently outsource carbon-intensive production to countries with less strict environmental regulation. Lastly, we analyse ways carbon displacement can be addressed better in both the climate and trade regimes. As such, this paper sheds new light on the carbon-trade nexus and provides policy makers with options for setting targets for the carbon balance of their foreign trade, and to be able to monitor the development of trade related emissions transfers in a meaningful way 

 

 

Session 3: The role, function and performance of commercial banks in times of economic transformation in Sweden. Empirical evidence from database oriented research

Organiser: Peter Hedberg, Peter.hedberg[at]ekhist.uu.se

That well-developed financial intermediaries promote economic growth is well supported in the literature (see e.g. Levine, 1997; Sylla & Rousseau, 2005). By mobilizing and allocating resources efficiently, reducing information and transaction costs and by facilitating risk management, financial intermediaries perform key roles in the economy and can be considered a cornerstone in economic development. The historical empirical evidence from the industrialization in Europe is abundant, although macroeconomic and institutional conditions, as well as banking strategies and practices varied greatly (Teich, 1996). While there is general agreement that financial intermediary development is positively linked to economic growth, there is still widespread disagreement surrounding many aspects of this relationship. What is, for instance, the impact of financial sector market structure on commercial bank performance? How is the role and importance of financial intermediaries affected by changes in the regulatory environment? Do large commercial banking sectors lead to an under provision of venture capital? Providing more complete answers to these and other related questions requires, above all, more and better quality data, as well as improvements in research methodology. The purpose of this session is twofold. First, in order to untangle and examine the complex dynamics of financial intermediary development as well as its relative importance to economic growth, we welcome researchers that are actively working on issues pertaining to the role of commercial banking in economic development. Secondly, to further research within this area, we want to investigate the prerequisites for a more systematic collaboration when it comes to data collection, with the aim of facilitating the creation of large-scale, common-access historical databases on commercial bank activities.

3.1 Credit and Efficiency in Swedish Commercial Banking 1870–1911

 

Authors: Peter Hedberg (Peter.hedberg[at]ekhist.uu.se), Henric Häggqvist, & Lars Karlsson

 

 

This paper seeks to investigate the Swedish commercial bank industry between 1870 and 1911, looking particularly at the intermediation of credit and how efficient the banks were in regard to this intermediation. We hypothesize that during this era of rapid industrialization a large and active commercial banking system must have had a significant positive impact on economic growth. We however argue along the lines of previous research on financial institutions that it is not only important to measure the size of the intermediation of credit, but also the quality of it (Levine, 2001; Rousseau & Wachtel, 2011). Here we operationalize quality by measuring efficiency through Data Envelopment Analysis (DEA), where a number of outputs and inputs are used (Cooper et al, 2007). To explore temporal changes in efficiency we use the DEA scores to create a Malmquist productivity index. The data is collected from the balance sheets and profits-and-losses accounts of all commercial banks, available through Statistics Sweden, which will be compiled into a long-running database, which will allow for studying efficiency in the commercial banking sector as a whole as well as in individual banks. We make use of total loan volume, total deposit volume, capital reserves, and general expenses for the DEA analysis, but have almost complete data from the operations of the commercial banks. Focusing on loan volume as our main output we find that it grew tremendously during the period, particularly after 1895. As a result the commercial banks became the dominant financial institution in Sweden during this period and loaned mainly to the industry and construction sector, major components of the country’s economic growth at the time.

 

Our initial findings indicate that newer banks were more efficient than older, plausible by being to switch efficiency frontier, even though further analyses need to be undertaken. By exploring the efficiency in the intermediation of credit we can get a deeper understanding of the connections between financial institutions and economic growth. This study will contribute to the development of techniques for analysing efficiency in the finance sector, while adding empirical and analytical findings to the existing knowledge of Swedish commercial banking in the long run (Hansson & Jonung, 1997; Larsson, 1998). While efficiency studies on the banking sector have been done (Berg et al, 1993; Bergendahl, 1998; Mlima, 1999; Gjirja, 2004), we believe this paper is unique in its use of historical material as well as its aim to analyse changes in efficiency over a longer period of time.

 

3.2 The balance of imbalance between deposit and lending in Swedish commercial banking 1870-2000

 

Authors: Häggqvist Henric (corresponding author: henric.haggqvist[at]ekhist.uu.se) & Larsson Mats

 

This paper deals with the long-term development of deposits and lending in Swedish commercial banking. The relationship between deposits and lending is a primitive leverage ratio that indicates changes in the development of banks business, and helps us understand the banks’ risk assumptions. We will especially focus on the changes in the deposit/lending ratio by times of economic turbulence – economic crises as well as booms – to help explain the role of banking in economic development. The analysis will not only discuss deposit and lending from a macroeconomic perspective, but also from different types of banks (banks with limited and unlimited liability) and between individual banks. Our database, based mainly on balance sheet data from Statistics Sweden, of deposit and lending includes all Swedish commercial banks between 1870 and 2000. This makes it possible to do specific assessments for groups of banks and individual banks as well as banks in geographical regions. Below we give some examples of which analysis that will be conducted.

Our hypothesis is that the importance of deposits can be reduced during periods of economic booms as alternative ways of finance increases. For example banks borrowing on the international market can be of importance especially when interest rates on the Swedish national market are higher than on the international market – which changes the deposit/lending ratio. We can also expect that banks where the owners are liable for the banks all economic activities have a higher risk aversion than joint-stock banks.

 

3.3 Financial and Macroeconomic Cycles in Europe: Data and Methodology and some Preliminary Findings

 

Authors: Anders Ögren (corresponding author: anders.ogren[at]ekh.lu.se), Sean Kenny & Jason Lennard

 

The issue of cycles and the relationship between financial and macroeconomic cycles has received new attention due to the recent crisis. We are studying such cycles in Europe with emphasis on France, Ireland, Sweden and UK. In this paper we make a survey of existing databases as well as present databases that we are constructing in order to study the relationship between macroeconomic and financial cycles. We are also discussing some methodological issues as well as present some preliminary findings.

 

Session 4.1: Mellan slaveri och förvärvsarbete: nya perspektiv på ”fritt”/ofritt arbete (dubbelsession)

Organisatörer: Fia Sundevall (fia.sundevall[snabela]ekohist.su.se), Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet, & Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, samt Yvonne Svanström (yvonne.svanstrom[snabela]ekohist.su.se), Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet.

 

Kommentator: Johan Svanberg.

På senare år har forskningsfältet ”fritt/ofritt arbete” (free/unfree labour) tilldragit sig ökat intresse bland arbetarhistoriker. Fältets huvudfokus utgörs av empiriska studier samt teoribygge och metodutveckling kring olika former (och definitioner) av arbete som befinner sig mellan vad som kan beskrivas som två extremer: Å ena sidan ”chattel slavery”, det vill säga slaveri i begreppets mest traditionella form där människor köps och säljs som varor. Å andra sidan det fria lönearbete där det står löntagaren fritt att sälja sin arbetskraft och välja sin arbetsgivare, alternativt agera sin egen arbetsgivare. En utgångspunkt inom forskningsfältet är att det mellan dessa två kategorier finns en rad mer eller mindre ”ofria” arbetsförhållanden och -relationer – inom såväl privat som statlig arbetsmarknad – som har överskuggats i historieskrivningens tämligen ensidiga fokus på de två extremerna, och att dessa förtjänar att uppmärksammas i betydligt högre utsträckning. I den här sessionen tas ett brett grepp på olika former och grader av tvång i arbetsrelationer, i olika tidsperioder och geografiska områden. Sessionen tar avstamp i det snabbt växande internationella forskningsfältet om ”fritt” /ofritt arbete och välkomnar såväl empiriska fallstudier, skisser på projektidéer samt bidrag av teori- och/eller metodutvecklande natur. Med anledning av det internationella forskningslägets brist på genus- och intersektionella perspektiv välkomnas särskilt sådana bidrag.  

 

4.1.1 Unfree labour by free peasants and workforce in Sweden and Finland, seventeenth to nineteenth centuries

 

Author: Marjatta Rahikainen, Department of Political and Economic Studies, University of Helsinki, Finland (marjatta.rahikainen[at]helsinki.fi)

 

The paper will discuss two related issues. First, the issue of labour service, dagsverke. In international discussion Sweden (including Finland) is praised as never having had serfdom. Nonetheless, as we know, numerous personally free peasants were subject to obligatory labour service to the Crown or the landowner. The number of dagsverke days required from free peasants might in certain cases have been as high as that of corvée days required from serfs east of the Elbe. Obligatory dagsverke was felt a burden; as soon as it became politically, legally and economically feasible, landed peasants (bönder) set hired farm servants and landless peasants to undertake it. Parallels between dagsverke and corvée highlight the complexity of the dichotomy free/unfree labour.

 

Secondly, parallels between the mercantilist labour legislation in Sweden and Finland and serfdom in Russia and the Baltic Provinces. The Hired Labour Acts (tjänstehjon/legostadga) imposed a labour obligation on able-bodied propertyless men and women, on pain of being treated as masterless vagrants (försvarslösa). The legislators’ original intention was to ensure the availability of labour force to landowners, to the nobility in particular. The acts also stipulated that only landowners and the propertied had the right to use hired labour. The Russian legislation stipulated that only the nobility had the right to own serfs. In Sweden and Finland masters had the right to administer corporal punishment to servants, that is, hired free workforce. In Russia serf-owners had the right to administer corporal punishment to serfs. The abolition of labour obligation in Sweden (1833–1885) and Finland (1865–1883) was roughly concurrent with the emancipation of serfs in Estonia (1816–1858) and Russia (1861). It will be suggested that this concurrence deserves a closer look.

 

4.1.2 Kontrakt, auktoritet och ansvar: husbondemakt och kapitalism under 1800-talet

 

Författare: Linn Spross, Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet linn.spross[snabela]ekhist.uu.se

 

Detta papper syftar till att diskutera forskningsläge och teoretiska utgångpunker för ett tänkt projekt om kontraktsformen som princip i lagstiftning och debatt i 1800-talets Sverige, med slutpunkt in på 1900-talet. Principen om ett fritt arbete fick av allt att döma ett långsamt genomslag i Sverige. Legohjonsstadgan kvarstod till in på 1900-talet. När Sundsvallsarbetarna strejkade 1879 hotade landshövding Curry Treffenberg somliga arbetare med häktning enligt denna stadga. 1876 gick rikets ständer ut med skrivelse som syftade att få till en lagstiftning som kunde ”bringa regelbundenhet i de fria arbetarnas liv”. Genom fattigvårdslagstiftningen från 1847 och 1853 lades särskilda pålagor på husbönder som rekryterade arbetskraft som stod utanför husbondens bröd. Även paragraf 23, som gav arbetsgivarna rätten att leda och fördela arbetet med tillhörande debatt under det första decenniet på 1900-talet uppvisar intressanta idébrytningar kring vad ett arbetskontrakt innebär och maktrelationer mellan parterna.

 

Brytningen mellan fritt och ofritt arbete uppfattades troligen inte som en tydlig gräns mellan dessa två kategorirer. Teoretiskt sett kan ett arbetskontrakt förstås som ett möte mellan två formellt likställda parter som fritt träffar avtal om hur denna transaktion ska gå till, där avtalet är ”oskrivet” innan parterna möts. Internationell forskning har visat att idén om en husbonde som en auktoritet över tjänstefolket påfördes på mer moderna anställningsrelationer. Tanken på två jämlika parter krockade med tidigare uppfattningar om de sociala relationer som präglade arbete. Att undersöka idéformeringen kring arbete och kontrakt kan visa hur principen om det fria arbetet fick sitt genomslag, liksom vilka farhågor som förknippades med detta. Syftet är sålunda att undersöka hur kontraktsformen fick en juridisk form, liksom hur dåtidens aktörer uppfattade olika typer av arbetskontrakt och vilka förslag och åtgärder som tog form utifrån dessa uppfattningar.

 

 

4.1.3 Tjeneste og tvang. Tjenestefolk i Norge på 1700-tallet

 

Författare: Hanne Østhus, Norge hanne.osthus[snabela]eui.eu

 

På 1700-tallet var betydelige deler av befolkningen i de nordiske landene underlagt tjenestetvang. Dette betød at de var pålagt å ta fast tjeneste, som oftest på minimum et år eller et halvt år, avhengig av tid og sted. De som nektet, risikerte å bli straffet med bøter, fengsel eller tukthus. I dette paperet undersøker jeg lovene som foreskrev tjenestetvang i Norge, og ser på om og i tilfelle hvordan disse lovene ble fulgt opp og om menn og kvinner ble behandlet likt eller ulikt. Flere ganger søkte også myndighetene å innhente informasjon fra lokale tjenestemenn og deler av allmuen om tjenestefolk og løsgjengere. Paperet tar for seg noen av svarene som kom ved en slik anledning, i 1733-34, og som førte til opprettelsen av et tukthus i Christiania (Oslo) i 1741.

 

Paperet er inspirert av den metodiske og teoretiske innsikten fra det nye forskningsfeltet fritt/ufritt arbeide, og et mål er å undersøke hvilken nytte en slik tilnærming har for studiet av tjenestefolk i 1700-tallets Norden. For eksempel bodde vanligvis tjenestefolket sammen med sine arbeidsgivere. Skapte dette en spesiell eller spesifikk type ufrihet? En av årsakene til at tjenestetvangen ble innført var nettopp fordi det skulle sikre orden i staten ved at unge mennesker uten levebrød ble knyttet til et hushold der de var underlagt husbondens myndighet.

 

Begreper som fritt og ufritt blir ytterligere utfordret av en annen gruppe som jobbet i hushold i Norden, slaver brakt dit fra koloniene for å jobbe som tjenestefolk i Europa. Slavelovene fra koloniene gjaldt i utgangspunktet ikke i den europeiske delen av Danmark-Norge, men ble disse likevel sett på som slaver heller enn tjenestefolk?

 

 

4.1.4 Fritt och ofritt arbete i det antika hushållet. Konstruktionen av ojämnlikhet och hierarki

 

Författare: Birgitta Leppänen Sjöberg, Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet birgitta.sjoberg[snabela]antiken.uu.se

 

Komplexitet i arbetsdelning och arbetsrelationer finns uttalad redan i de tidigaste antika källorna och under 300 talet fvt förtydligas och definieras dikotomin fri och ofri av Aristoteles. Två begrepp som sedan dess dominerat konstruktionen av sociala hierarkier i den antika världen men även senare samhällen. Syftet med denna studie är att med utgångspunkt från makroperspektivet, definierad genom dikotomin fritt och ofritt arbete i det antika hushållet, analysera huruvida och i sådant fall hur ytterligare hierarkiska relationer konstruerades i intersektionen mellan skilda identiteter och komplexiteten i dessa relationer.

 

Nödvändigheten att definiera arbetsdelning och därmed arbetsrelationer i det antika hushållet tydliggörs redan i Homeros episka verk och där även statusskillnaden mellan de fria vis-á-vis de ofria exemplifieras. Arbetsdelning och hierarki inom hushållet konstrueras exempelvis i intersektionen kön, status och ålder då vi finner Telemakos, son till Odysseus, som beordrar sin mor Penelope att i sin tur övervaka slavinnornas arbete i hemmet. Däremot är männens uppgift i hemmet att vara hushållets auktoritet. I det homeriska eposet definieras även statusskillnad inom gruppen ofria genom exempelvis Odysseus som beordrar den gamla amman, som ansvarar för de yngres arbete, att namnge de unga slavinnor som dragit vanära över hans hushåll.

 

I detta bidrag kommer konstruktionen av sociala kartor (Ardener 1993) baserade på fritt och ofritt arbete och som kan identifieras inom ramen av det privata rummet att fokuseras, här definierat som det antika hushållet, och hur intersekterande identiteter konstruerar hierarkier.

 

 

Session 4.2: Mellan slaveri och förvärvsarbete: nya perspektiv på ”fritt”/ofritt arbete

 

4.2.1 Fri eller fritt tillgänglig? Inflytande och delaktighet vid Algots Nords textilfabriker i Västerbotten, 1972–1982

 

Författare: Johanna Overud, Umeå Centrum för genusstudier, UCGS, Umeå universitet. johanna.overud[snabela]umu.se

 

Etableringen av Algots Nord i Västerbotten är den största lokaliseringspolitiska satsning som rört kvinnors arbetskraft i Norrland. Kvinnors övergång från hemarbete till lönearbete på 1960/70-talen, var en rörlighet stimulerad av aktiveringspolitik och lokaliseringspolitik. När nyheten rapporterades var den det allmänna samtalsämnet i Västerbotten i allmänhet och på de utvalda lokaliseringsorterna i synnerhet. “Fantastiskt underbart. Det här är det bästa som hänt bygden som jag kan minnas”. Men upplevelsen av att vara momentsömmerska vid ett motordrivet löpande band var olika bland olika grupper av arbetare. Trots att många var ovana vid lönearbetsformen kom sömmerskorna vid Algots Nord att genast bilda fackföreningar och kräva insyn. Kommuner som Norsjö, Lycksele och Skellefteå påverkades starkt av Algots Nord-etableringen samt av den stora konkursen 1977, vilket fick effekter på hela arbetsmarknaden. Det gav upphov till motstånd, kamp för jobben samt till idéer om alternativ produktion, som haft vissa förgreningar ända fram till idag. Vilka spår har Algots-etableringen lämnat? Detta paper analyserar lokala försörjningsstrategier i norrländsk glesbygd. Genom analyser av lokala och regionala arbetsmarknader sedan 1960-talet illustreras förändringar i statlig styrning av arbetsmarknaden som har resulterat i ett förflyttat fokus från anställning till företagande. Hur har den etablerade politiken hanterat konflikter i relation till försörjningsstrategier i Norrlands inland? De senaste decenniernas strukturomvandling, globaliseringsprocesser och migrationsrörelser antas ha lett till en förändrad statlig styrning. Den statliga arbetsmarknadspolitiken antas också ha inverkat på olika sätt i olika delar av landet beroende på industrialiseringsgrad och efterfrågan på arbetskraft. Vilket handlingsutrymme och vilka möjligheter till motstånd har funnits? bandfria eller fritt tillgängliga för lönearbetets gränslöshet?

 

4.2.2 Gör det frivilligt för att undvika tvång: fritt och ofritt arbete i krig och beredskap (Sverige 1900)

 

Författare: Fia Sundevall, Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet & Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek fia.sundevall[snabela]ekohist.su.se

 

Åtskillig forskning har visat att arbetsrelationer tenderar omförhandlas och genomgå stora förändringar under krig och beredskap. Detta gäller inte minst arbetets organisering utifrån genus samt, inom ramen för detta, relationerna mellan fritt/ofritt arbete. Krig, samt hot om detsamma, har i modern tid återkommande använts för att legitimera olika former av tvångsåtgärder för rekryteringen till och kvarhållandet av arbetskraft i sådana funktioner och näringar som bedöms särskilt viktiga för samhällets fortskridande. Det mest framträdande exemplet är den värnpliktslagstiftning som i Sverige – liksom i många andra länder – har använts för att tvinga män till militärt arbete. Värnplikten har i sin tur utgjort en grundbult i 1900-talets militära genusarbetsdelning.

 

Genom att utforska statliga tvångsåtgärder i rekrytering, dirigering och kvarhållande av arbetskraft under och i planeringen för krig, och hur dessa åtgärder har förhållit sig till andra former av krigs- och beredskapsarbete, syftar denna studie till att analysera relationer mellan ”fritt” och ofritt arbete samt dess könade uttryck och praktiker i krig och beredskap. Studiens empiriska fokus läggs vid de olika former av tjänsteplikt som diskuterades, formaliserades och – i enstaka fall – praktiserades i Sverige under 1900-talet.

 

 

 

Session 5: Företagande, entreprenörskap och innovation

Ordförande: Lili-Annè Aldman, lili[snabela]aldman.se

Diskutant: Kersti Ullenhag

Städerna uppfattas ofta idag som platser för välstånd, framsteg och civilisation samt att de har en kunskapsbaserad ekonomi och tillväxt. De betraktas ofta som ledande centra för innovation och intellektuell, konstnärlig och vetenskaplig kreativitet, en naturlig livsmiljö där kreativa grupper ständigt uppfinner nya produkter och produktionsprocesser. De flesta forskare anser att det är tätheten, mångsidigheten och de öppna funktionerna som är gynnsamt för innovativa och kreativa beteenden, eller med annat ord entreprenörskap. Ett argument som ofta används är att städerna främjar och stimulerar en innovationskultur då de lokala normerna, värderingarna och institutionella reglerna uppmuntrar kreativitet och experimenterande. Däremot historiskt brukar, åtminstone fram till näringsfriheten, städernas företagande anses ha styrts genom att staten gav enskilda individer direkta privilegier och eller subventioner för att starta upp verksamheter och då särskilt inom de områden som saknades i städernas strukturer. Då ska företagandets utveckling ha begränsats av kravet på medborgarskap och skråbestämmelser, men också avsaknaden av institutioner såsom patentlagstiftning. Vissa anser därför att det är är först när dessa begränsingar upphävdes och när patentlagstiftningen infördes som det lokala företagandet började styras av andra faktorer såsom innovationer, nischer och temporära monopol, det vill säga aktörer på en global marknad.

 

Men, stämmer verkligen denna bild? Hur har man byggt upp en ekonomi som genererat produktion, köpkraft och skatter till kronan/staten? Ett sätt bör ha varit att befrämja städernas tillväxt eftersom invånarna där gentemot de på landsbygden inte själva kunde producera det som de behövde. Därmed måste invånarna ha blivit lönearbetare och konsumenter, men det krävde i sin tur att det även fanns individer eller grupper av individer som var villiga att bli företagare och eller att utvidga sina företag. Med andra ord; Hur gjorde man förr och hur gör man idag för att uppmuntra företagande och entreprenörskap? Syftet med sessionen är att diskutera såväl teoretiska som metodiska frågor om hur institutioner under olika epoker har påverkat företagandet och entreprenörskap i städer. Några av de frågor som kan diskuteras är; Hur definierar och mäter vi företagande, företagare, entreprenörskap och innovationer? Finns det institutioner som bidragit respektive hämmat företagande och entreprenörskap? Går det att använda samma metoder för att mäta företagande, innovation och entreprenörskap över tid?

 

5.1 Företagandets revolution i förmodern tid! Hur kan vi analysera institutionernas roll för marknadsekonomins framväxt?

Författare: Anita Lignell-Du Rietz

 

Institutionernas inflytande i det förmoderna samhället har varit ett givande forskningsområde för historiker, då det finns möjligheter att analysera hur företagandet möjliggjordes genom yrkestillstånd som ett svar på de behov som uppstod i lokalsamhället. I vårt land kom kronans behov av förnödenheter och vapen att bli en viktig drivkraft för uppmuntran av avsaluproduktion under 1600-talet i välbelägna stapeltstäder som Norrköping. Kronans kontinuerliga efterfrågan på krigsförnödenheterna gav där upphov till två industrigrenar, metallförädling och beklädnadsindustri.

 

Samtidigt finns det bland ekonomer ett intresse att förstå hur konsumentbeteenden uppstår, utvecklas och försvinner. England är mest känd för sin konsumtionsrevolution som uppstod på 1700-talet och brukar ses som en föregångare till liknande drivkrafter under nordvästra Europas förindustriella tid. Dessa konsumenter betraktades som pionjärer för byggandet av det moderna samhället. Man vill se dem som förmoderna då de vidgade sina livsmål till att förvärva föremål som de uppenbarligen inte behövde för sitt uppehälle eller för ett traditionellt levnadssätt. Kronan ville givetvis stödja det företagande i fredstid som uppstod i kölvattnet av de nya trenderna för konsumtion.

 

Men, den nya konsumtionen var inte bara av godo för de som hade ansvar för den nationella ekonomin. En uppenbar tveeggad hållning framkommer i samband med de oktrojer som återkommande delades ut till Ostindiska Kompaniet från 1728. Å ena sidan öppnade politikerna upp portarna till en omfattande import av lyxvaror. Å andra sidan försökte de hejda konsumtionen genom att införa överflödsförordningar Merkantilismens credo kan sammanfattas i orden som sades vid någon riksdag: ”Vi skeppar ut delar av vårt land bit för bit. (järn och stål) Vad får vi istället? Konsumtionsvaror (drycker, kryddor mm) som är borta i morgon dag!”

 

Politikerna ville dämpa importen av ”onödiga konsumtionsvaror” för handelsbalansens skull, men å andra sidan var efterfrågan på ”onödiga konsumtionsvaror” en av drivkrafterna för den regionala ekonomins uppbyggnad på industriella grunder. Under 1700-talet blev politiken stringentare och fick en mer realistisk inriktning, då råvaror kunde importeras för att förädlas inom landet. Rent allmänt blev den nationella målsättningen att skapa förutsättningar för företagande och nya arbetstillfällen, liksom att garantera skäliga levnadsinkomster i städerna. Vi kan därför sannolikt tala om ett företagandets revolution före den industriella revolutionen på 1800-talet.

 

Syftet med detta paper är att utifrån Norrköping som exempel diskutera hur behovet av företagare och producenter uppkom. Detta görs utifrån frågor såsom: Vilka kapitalkällor fanns att tillgå? Vilket inflytande hade de ledande skikten och mode-eliten på efterfrågans inriktning? Vilka direktiv eller restriktioner gav politikerna centralt och regionalt? Inom vilka institutionella ramar byggdes lokala branscher upp?

 

5.2 Statlig stödpolitik till företagande och utvecklingen i mindre städer i Finland på 1960- och 70-talen

 

Författare: Laura Ekholm & Susanna Fellman

 

Under decennierna efter kriget idkades i Finland en omfattande regionalpolitik. En del av denna politik gick ut på att befrämja industrialisering även på mindre orter. Syftet var att åstadkomma en jämnare ekonomisk utveckling i hela landet, samtidigt som man strävade att få befolkningen att stanna kvar på dessa orter genom att skapa nya arbetstillfällen. Ett sätt var att bevilja stöd för att etablera små företag. På det sättet skulle man kunna bromsa den snabba utflyttningen och framförallt emigration ex. till Sverige. Samtidigt ägde en mera aktiv strävan att via transfereringar åstadkomma inkomstutjämning mellan tillväxtcentra och kommuner med svagare ekonomi. Denna typ av politik förekom självfallet i många andra länder, däribland Sverige, även om alla länder uppvisade sina särdrag, bl.a. beroende på ländernas industri- och näringslivsstruktur, men även dess politiska och sociala förhållanden.

 

I detta paper kommer vi att studera framväxten av olika former av stöd till just egen- och småföretagande för att stöda nyetableringar på mindre orter i periferin. Vi kommer för det första att analysera syftet bakom denna politik och diskutera vad man antog att man kunde uppnå med dessa åtgärder. Dessutom kommer vi att kartlägga de olika stödformerna, vart de gick rent konkret (till vilken verksamhet, vilka branscher osv.) samt vilka effekter som man senare ansåg att man hade uppnått med dessa stödformer. Detta paper är framförallt explorativt till sin karaktär. Det kommer därför främst att bestå av en kartläggning av det institutionella ramverket och en sammanfattande genomgång av den information man får ut av existerande källor och tillgänglig statistik kring denna utveckling. Bilden kommer att kompletteras med en översikt över hur den finska industrin vid tiden placerade sig regionalt, samt den betydelse som man inom det ekonomiska och statistiska skrået fäste vid ekonomisk-geografiska förhållanden under denna tid. Vissa jämförande observationer till Sverige kommer också att göras.

 

Papret är en del av en större studie av hur man i ett längre tidsperspektiv i Finland och Sverige sett på småföretag och deras roll för att skapa arbetsplatser och befrämja innovationer och ekonomisk utveckling.

 

5.3 Att definiera och mäta företagande, entreprenörskap och innovation i städer över tid

 

Författare: Lili-Annè Aldman

 

Idag finns ett antal definitioner på begreppen företagande, entreprenörskap och innovation. Hur begreppen används och definieras varierar mellan olika forskningsdiscipliner. Resultaten riskerar därför att variera beroende av vilken definiton. Det blir än svårare för den som vill göra mätningar över längre tidsperioder och eller om en studie är begränsad till en specifik bransch eller viss region. Än svårare blir det då en undersökning är inriktad på att studera städer under äldre tider. I det nystartade projektet ”Företagande i svenska städer cirka 1720-1810, undersöks visserligen en tidsperiod då städenas juridiska gränser var väl definierade, eftersom varje enskild stad utgjordes av den yta som var inringad av tullstaket. En stad var därmed väl avgränsad gentemot landsbygden. Däremot var ägarna till företag knappast begränsade varken av stadens juridiska avgränsning för sin verksamhet eller till en viss bransch. Även om många företagare bedrev sin rörelse eller rörelser inom stadsgränsen, var det också vanligt att ägare bedrev exempelvis binäring eller hade delägakap i andra näringar utanför staden. Det går heller inte att under tidig modern tid hävda att för att driva ett företag i en stad krävdes att individen hade ”burskap”. Bara vid en snabb granskning av taxeringslängder från två städer fram till 1860-talet, det vill säga då ”kravet” om burskap för vissa branscher upphörde, framträder nämligen en helt annan bild än den som vanligen beskrivs. Där återfinns en mängd män och kvinnor såvål ogifta som gifta, likson änkor eller änklingar, vilka saknade burskap. Ändå betalade dessa grupper skatt till både staden och staten, något som oftast brukar hävdas bara gjordes av de med burskap. Samtidigt saknas ett stort antal män som ”officiellt” ägde ett burskap i staden.

 

Syftet med detta paper är att diskutera konsekvensen av de olika definitionerna vid undersökningar av företagsverksamhet i städer över tid. Detta görs dels genom att beskriva olika definitioner och dels diskutera hur respektive påverkar mätresultatet, basera på diverse kvantitativa källor, för Stockholm under perioden 1720-1780. I viss mån diskuteras även mätmetoder.

 

 

Session 6.1: Historical national accounts

Organisers: Rodney Edvinsson (Rodney.Edvinsson[snabela]ekohist.su.se) and Kerstin Enflo (kerstin.enflo[snabela]ekh.lu.se)

Historical national accounts constitute an important research field within Swedish economic history. National accounts constitute systematic accounting techniques to measure the economic activity of nations. Internationally, there has been many efforts to extend existing GDP series back to the early modern period and the Middle Ages. This session welcomes contributions in this field in a broad sense, for example, on regional national accounts, long-term economic growth, income distribution, environmental accounts, price indices, purchasing power parities, estimates of production in various branches, national wealth, employment, population, satellite national accounts, estimates of unpaid domestic services, human capital formation, and conceptual development. We especially encourage contributions from Nordic countries. 

6.1.1 The historical roots of divergence: regional GDP in Sweden, 1570-2010

 

Authors: Kerstin Enflo & Anna Missiaia, Lund University

 

The extent and causes of regional inequality in the process of economic growth are at the core of historical economic research. So far, much attention has been devoted to studying the role of industrialization in driving regional divergence. Empirical studies on relatively unequal countries such as Italy or Spain show that inequality was high already at the outset of the industrial revolution (Felice, 2011; Roses et al., 2010). However, due to lack of data, it has been so far virtually impossible to extend GDP series further back than mid-19th century. This paper aims to address this issue by for the first time looking at a pre-industrial European economy. We analyze estimates of regional GDP for the Swedish regions in the period 1570-1850 (Enflo and Missiaia, 2017). We find that regional inequality increased dramatically between 1570 and 1750 and stayed high until the outbreak of the industrial revolution, discarding industrialization as the main driver of regional divergence. After industrialization, regional inequality decreased. We suggest that institutional factors served to increase regional inequality in the pre-industrial period: the creation of the Swedish empire, monopoly trading rights and protective industrial policy created an economic structure in terms of employment and GDP per capita that made the capital region (Stockholm) stand out compared to the “rest”. We also find that the incorporated Danish provinces suffered in terms of relative GDP per capita between 1570 and 1750. Finally, we observe, little path dependency between the pre-industrial and industrial period, with Stockholm’s success and later decline being dependent on exclusive trading rights. We therefore point to institutional change as the main driver of regional inequality.

 

6.1.2 Reconstructing Swedish historical national accounts – How far in time can we go?

 

Author: Rodney Edvinsson

 

Currently there exist several series of Swedish historical national accounts back to the early modern period, and even some attempts to present series back to the Middle Ages. This paper discusses the possibility to reconstruct a GDP series further back in time. In the pre-industrial period, the most important part of GDP was agriculture and food production. Several indicators could be used to estimate the levels and fluctuations in food consumption: heights, accounts of food consumption, tithes and real wages. To estimate nominal levels from volume levels, it is important to have data over price levels and exchange rates. To estimate GDP at the aggregate level, data on the movement in the size of population is also fundamental.

6.1.3 Globalisation in decline? A new database on foreign trade in Sweden-Finland 1738-1805

 

Authors: Rodney Edvinsson, Stockholm University and SCAS, & Christoffer Gad, Stockholm University

 

Foreign trade constitute an important component of national accounts. According to Heckscher, export and import of Sweden-Finland stagnated in the 18th century, entailing a dramatic decline in per capita level. Heckscher saw this as a failure of the predominant mercantilist policies. This paper presents a database on foreign trade of Sweden-Finland 1738-1805, consisting of more than 1000 types of goods. In contrast to Heckscher, we show that the per capita volume value of import and export increased slightly in this period. Since population expanded substantially, total export and imports almost doubled, indicating that Sweden had escaped the Malthusian trap at the time of the first industrial revolution. However, we also show that the nominal ratio of export to GDP decreased somewhat; the discrepancy can be explained by the decline of the relative price of Swedish export goods, most importantly of bar iron. The degree of specialization of export also declined, while there is no indication that a consumption revolution took place substantially changing the composition of import. Per capita export and import in Finland was much lower than in Sweden. While the export in Sweden was more specialized than in Finland, import was more specialized in Finland.

 

6.1.4 Economic growth in Finland and Sweden in 1750–2010

 

Authors: Sakari Heikkinen and Ilkka Nummela

 

Swedish historical national accounts now reach back to 1560, while the Finnish series cover “only” the period from 1860 to present. The aim of our paper is to present first estimates for the Finnish GDP in 1750-1860. On the basis of these estimates we will compare the economic performance of neighbouring countries during 260 years (1750–2010). The comparison of Finnish and Swedish economic performance is usually based on Angus Maddison’s long-term GDP per capita series (in 1990 Geary-Khamis dollars). One possible problem related to this is, whether the PPPs implied by these series are equivalent with actual PPPs of different historical periods. This is an essential question when comparing Finland and Sweden with very different price histories. From 1860 (when Finnish GDP series start) to Maddison’s benchmark year 1990 the Finnish GDP deflator grew 3161-fold, whereas Swedish rose only 49-fold (Finnish long-term inflation was thus 65-fold compared with Swedish!). Divergent price development was caused mainly by World Wars, during both of which Finland experienced notable stronger inflation than Sweden. Therefore we estimate PPP-converters for different periods and compare the results given by them to those of Maddison and also check them with figures based on official exchange rates. On the basis of the series it we will compare the economic performance of neighbouring countries. The interesting question in explaining the differences (or similarities) of economic performance of Finland and Sweden is the role of the institutional drift. Finland and Sweden started from the common heritage, since Finland was part of the Kingdom of Sweden until 1808–1809 war and a Russian Grand Duchy since then until the independence gained in 1917. Although Finland had within the Russian empire economically quite autonomous position based on the Swedish legislation that stayed in force, the institutional development in Finland and Sweden diverged during the 19th century. Whether this had any effect on economic performance is a question to be discussed on the basis of our estimates.

 

6.1.5 The wage share and the welfare state in Sweden in 1900-2013

 

Author: Lars Ahnland

 

This study explores the long-run relationship between the wage share in the private sector and the extent of the Swedish welfare state in 1900-2013. It uses a novel approach where government intervention in the economy is broken down into three different aspects: Government consumption, government investment and residential construction. The construction of dwellings may seem questionable at first glance, since it to a large degree has been carried out by private interests. The fact that housing policy has been an important part of welfare policy through several channels motivates inclusion of the variable however. Government investment, mainly in infrastructure, and house construction as factors influencing the functional income distribution has been neglected in previous research. Through the use of single-equation cointegration, the study finds a positive and robust long-run relationship between the private wage share and all three welfare variables. The results hold both when the variables are disaggregated and when they are aggregated. The study also finds a long-run positive relationship between the exchange rate of the Krona to the Swedish wage share, and some support for a negative relation with trade globalization and a positive one with industrialization.

 

 

Session 6.2: Historical national accounts

 

6.2.1 Norwegian Historical National Accounts by industry

 

Author: Professor Ola Honningdal Grytten, Ola.Grytten@nhh.no

 

Historical national accounts serve several purposes. One of them is to map economic growth at aggregated level, but also by industry. This might serve as an important tool for studying industrial breakthroughs.

 

By utilising a novel set of data from Statistics Norway and the Wedervang Archive on Historical Wage- and Price series kept at the Norwegian School of Economics we are able to construct new series of gross domestic product by around 30 industries for Norway 1830-1930. The new figures constitute important revisions of Norwegian value added both at industrial and aggregated level for Norway in this period.

 

The present paper will present these new time series of GDP by industry for Norway 1830-1930. Important patterns in industrial development will be illuminated and studied.

6.2.2 A first look at early modern Finnish economic growth. Project on economic and population development in Finland, c. 1600-1860

 

Authors: Miikka Voutilainen and Jari Ojala

 

The existing Finnish historical national accounts from 1860 onward were compiled by Riitta Hjerppe and the growth studies research group in the 1980s, comprising 13 volumes in total, and they are still the benchmark for the study of Finnish economic history. (Hjerppe, 1989) However, there are no series as yet from earlier period, and subsequently Finland has been mostly ignored in international comparative studies that emphasize long-run economic changes.

 

We aim to present our project plan to combine Finnish national accounts for 1500 to 1860 and some preliminary results on new estimates for population statistics. The objectives of the project are: 1) to provide new data and thus, more accurate picture of the Finnish socio-economic development during the early modern period (c. 1500 - 1860) and to link this data to existing Finnish National account series from 1860 to our days; 2) to use Finland as a case to study in more general level growth of late-industrialized countries; 3) to compare the Finnish development in broader Nordic and European context.

 

6.2.3 Historical Danish National Accounts, 1750-1895

 

Authors: Ingrid Henriksen, University of Southern Denmark, Peter Sandholt Jensen, University of Southern Denmark, Paul Sharp, University of Southern Denmark, Website: https://sites.google.com/site/danishnaproject/

 

This project will construct national accounts for Denmark for the eighteenth and nineteenth centuries until 1895 using data collected from available archives and other materials. Following the lead of similar projects around Europe (for example for Britain by Broadberry et al 2011) the end result will be real and nominal GDP, divided into agriculture, industry, and services. Moreover, the process of constructing these data will lead to the systematization of preexisting information and the uncovering of a wealth of other underlying data, which will also be made available.

 

Previous attempts have been made to construct national accounts for Denmark for the nineteenth century, but it is only from 1896 that reliable and well-documented estimates are available (Larsen, Larsen and Nilsson 2011), although only for agriculture and industry. Previous work by Bjerke and Ussing (1958) goes back to 1870 (for the two categories agriculture and all other trades), and Hansen (1984) pushed the data even further back, to 1818. The problem with Hansen’s data for most of the nineteenth century is the sparse documentation on how these data were constructed. Hyldtoft (1995) summarizes the critique and adds that it should, however, be possible to go back to 1750 for Denmark.

 

The proposed database will be important for future research within several fields of economics. As it stands, we have no way of understanding Denmark’s growth experience during the critical phase of ‘take-off’ and demographic transition in the late nineteenth century. Also, by going back before industrialization, we will be able to invoke the Danish experience when attempting to answer some of the big questions within macroeconomics today, such as whether there was persistent economic growth in preindustrial times. The quantification of other aspects of Danish economic history, such as the effects of the agrarian reforms of the late eighteenth century, will also become possible. In general, longer time series for Danish economic performance would fuel further research in areas such as economic growth and development (Dalgaard 2010) and public choice (Aidt and Jensen 2009). Moreover, this data will be of considerable international interest, and will better allow Denmark to figure in comparative and cross sectional work. To illustrate the potential interest in this, Hansen’s (1984) data have, in spite of the criticism, been used by others in cross-national datasets, such as Maddison (2003) who even made guesstimates for Danish GDP per capita in 1500, 1600, and 1700. We believe that it is time for Denmark to have reliable historical national accounts on a par with those from other countries.

6.2.4 Seven centuries of economic change in Sweden

 

Author: Olle Krantz

 

Construction of historical national accounts has a long history in Sweden. In the interwar period series for 1861-1930 were published and later a number of improvements and extensions backward and forward in time have been made. The extensions backward were first to 1800 and then to 1560 and 1300. Of course, since the supply of data is limited, the estimates are more and more uncertain the further back we come. Nevertheless, now we have series – for what they are worth – from 1300 onwards. In this paper they are presented and GDP per capita is analysed. Growth episodes and stagnation periods are identified and comparisons of levels with other countries are made. Among other things it is discussed whether Sweden was backward or not.

 

 

Session 7.1: Labour, wages and inequality (double session)

Organisers: Erik Bengtsson, Lund, Kathryn Gary, Lund, Jakob Molinder, Uppsala

The question of how to earn a living is fundamental in economic history research. This double session is devoted to the questions of labour, wages, living standards, and inequality in living standards. We are open for quantitative and qualitative approaches, and more descriptive as well as more analytical studies. The core purpose of the session is to allow for discussions that advance our understanding of work, wages, living standards, incomes and wealth in the context of economic history.

7.1.1 The impact of border changes, trade restrictions, and institutional changes on real wages in early modern Scania

 

Authors: Kathryn E. Gary, Lund University, and Cristina Victoria Radu, Odense University

 

In the aftermath of Brexit there has been increased speculation into what national borders mean for economic and individual wellbeing. Similar events in history can help us understand some of these potential ramifications.

 

In the middle of the seventeenth century Malmö, a city which up until this point had been Danish and located just across the straight from the capital of Copenhagen, was ceded to Sweden at the end of the Second Northern War. Sweden immediately established barriers to trade and to human capital flow between its new territories and Denmark, going so far as to prohibit Swedish attendance to Copenhagen University and instead establishing its own university in Lund in 1666. Malmö and its surrounding region, Scania, quickly shifted from an important trade city located within sight of the capital to a distant periphery with limited trade capacity.

 

This change in possession of Scania provides a natural experiment that can highlight the effect of institutional changes on well-being. By using rich archival sources, it is possible to develop unskilled day wage series and to construct price baskets in order to compute real wages. By using Danish wages and wages in Stockholm as control, we can test the impact of institutional changes on Scanian living standards.

 

Ultimately, this study can shade light on comparative development between different regions in Europe’s little divergence, as well as providing evidence from an historical natural experiment on the impact of boarder changes and trade arrangements on living standards.

 

7.1.2 Kontanta medel, fötterna under eget bord eller en värdig begravning? Tjänstefolkets avlöning under 1700- och 1800-talen

 

Author: Carolina Uppenberg, Gothenburg University

 

Att ta tjänst som dräng eller piga i ett allmogehushåll på 1700- och 1800-talen var att inträda i ett arbetskontrakt där det mesta var reglerat på förhand: tvånget att ta tjänst, kontraktets längd, lönens innehåll och nivå liksom vilka positioner av över- och underordning som tjänstefolkssystemet var tänkt att skapa. Den patriarkala idén om att husbönders och matmödrars makt och ansvar över tjänstefolket fick legitimitet av omsorgen om deras väl och ve ställdes på sin spets i frågor om belöning och avlöning. Kunde en värdig begravning vara en bättre belöning för ett troget tjänstehjon än högre lön? Eller ville tjänstefolket hellre ha foder till egna djur för att en dag kunna sätta fötterna under eget bord? I detta paper analyseras tjänstefolksinstitutionens maktrelationer utifrån förhandlingar och diskussioner om tjänstefolkets löner. Utifrån ett teoretiskt perspektiv om agrarsamhällets hierarki som James C. Scott för fram, värderades trygghet och självbestämmande högre än materiell standard – så att den fattige torparen som ändå hade något eget innehade en mer eftersträvansvärd position än tjänstefolket som hade sin försörjning tryggad men befann sig i en helt och hållet underordnad position utan egen makt över produktionsmedlen. Tjänstehjonsstadgorna innehöll också en paragraf som berörde detta, nämligen att tjänstefolk inte fick avlönas med del i någon inkomstbringande verksamhet, utan endast i underhåll, kläder och kontantlön. Vilken symbolisk och praktisk betydelse hade naturalönen respektive kontantlönen? Vilka alternativa sätt att löna tjänstefolket fanns och hur värderades dessa? Hur skiljde det sig åt för män och kvinnor?

 

7.1.3 Wage Differentials during Swedish Industrialization – Evidence from New Regional Construction Worker Wages Data, 1875-1904

 

Authors: Johan Ericsson & Jakob Molinder, Uppsala University

 

This paper reports the preliminary results of a project that examines regional wages of construction workers in Sweden between 1875 and 1904 (and that will be extended back further in time). The data consist of prices on building materials and labor services sent in from the local bailiwicks to the Board of Public Works and Buildings (Överintendentsämbetet). In addition to covering a sector for which only scant wage material has previously existed, the data allows us to look at a more detailed geographical level than previous studies and for several occupations reflecting different levels of skill. The paper is organized into two sections. The first consists of a source critical examination of the new wage material. The second section uses the new wage series to analyze convergence, urban-rural wage gaps and skill differentials. The results will shed light on the process underlying the Kuznets curve of increasing inequality in the initial stages of industrialization through increasing wage differences between cities and the countryside coupled with higher wage differentials in cities.

 

7.1.4 Does Anders’ Son Also Rise? Class Heterogeneity in Intergenerational Occupational Persistence during Swedish Industrialization

 

Authors: Elien van Dongen & Björn Eriksson, Lund University

 

A recent upsurge in research on economic inequality has awakened a long-standing debate on whether or not levels of economic inequality are related to intergenerational transmission of inequality. In “The Son also Rises” (2014) Gregory Clark challenges this relationship; he concludes that intergenerational transmission of ‘social competence’ is high and independent of institutional and economic context. However, a major drawback of his surname approach is the focus on elites and thus the assumption that social mobility is linear. Class heterogeneity in social mobility has been established in contemporary studies on several countries, in particular through multigenerational approaches (Chan & Boliver 2013; Hällsten 2014; Modalsli 2016). Additionally, it is unclear what mechanisms of intergenerational transfer are represented by Clark’s grouped surname measure (Solon 2014; Torche & Corvalan 2016).

 

Using Swedish census data for the years 1880, 1890, 1900, 1910 – a period of rapid industrialization – this paper contributes to disentangling mobility patterns across social strata and over time. First, intergenerational elasticity is estimated for surname groups using changes in relative representation in specific occupations and occupational classes over time. As the census data provides the full surname occupational distribution, surname groups with different socio-economic origins can be compared to assess class heterogeneity. Surname-based elasticity measures will be compared for maternal and paternal surnames to assess gender differences in intergenerational persistence.

 

Second, through linked census data intergenerational mobility within family lineages is measured using log odds ratios (HISCLASS) and elasticities (HISCAM). Using logit and linear fixed-effects models with surname fixed effects occupational mobility within and between surname groups can be disentangled. The size of surname intergenerational associations net of parental transfers sheds further light on Clark’s claim that his measure captures inherited abilities and thereby on the influence of other mechanisms for intergenerational transmission of social status.

 

 

Session 7.2: Labour, wages and inequality

 

Chair: Kathryn E. Gary (Lund).

The paper presenters will serve as discussants of each other’s papers.

 

7.2.1 Work-related accidents and wages in Swedish industry, 1880s

 

Authors: Kristoffer Collin & Jesper Hamark, Gothenburg University

 

According to neoclassical theory, employees in occupations with greater death and injury rates are compensated by higher wages compared to employees in less dangerous occupations with similar qualifications. This applies to a labour market characterized by “perfect competition”.

 

There is much empirical research on work place accidents and wages, regarding the last couple of decades (though the findings are not uncontested). There are, however, few historical studies of the relationship – most of them based on the US labour market. To our knowledge there is one Swedish study, covering the years 1968–74.

 

This paper aims to quantify the links between accidents and wages in the Swedish labour market during the mid-1880s. The 1880s was a time before the trade union breakthrough, and with limited occupational safety legislation. In other words, the labour market was comparatively unregulated; hence the conditions for the neoclassical theory to hold are relatively good.

 

Our study is based on an inquiry on work place accidents made by the governmental body Arbetareförsäkringskomitén, AFK. The inquiry covers the manufacturing industry in a broad sense. We make use of original returns from companies to AFK, consisting information on individual accidents. Our cross-section data set comprises company-specific characteristics as well as data on the injured employee, including occupation, wage, sex, age, nature and sequence of events of the accident, and the number of days lost due to the accident.

 

Our conference paper presents the data, discusses its quality and limitations, and shows some preliminary results of the relationship between work-related accidents and wages.

 

7.2.2 From conflict to compromise: The importance of mediation in Swedish work stoppages 1907-1927

 

Authors: Kerstin Enflo & Tobias Karlsson, Lund University

 

Institutions for prevention and resolution of labor market conflicts were introduced all over the world in the early twentieth century. We analyze the first 20 years of mediation in the Swedish labor market. The Swedish mediators were personally appointed, enjoyed high levels of social prestige, and were responsible for conflict prevention and resolution within geographical districts. Despite limited authority and access to economic resources, we estimate that the presence of mediation in a conflict resulted in about 30 per cent higher probability of a compromise outcome. Mediation was more likely to work as intended in settings where conflicting parties recognize each other and struggle over a prize that can be divided. By constructing a geocoded panel dataset consisting of all reported work stoppages in Sweden 1903-27, we aim to disentangle the causal effect of mediation at the local level. Our results suggest that mediation could have paved the way for a cooperative atmosphere in the local labour market. At the national level such an atmosphere was clearly manifested in the General Agreement in 1938 and with the rise of the Swedish Model.

 

7.2.3 Generosity before the Welfare State: Strikes, industrialization and poor relief generosity in Norwegian municipalities 1903-1922

 

Authors: Haakon Gjerløw & Magnus Bergli Rasmussen, Oslo University

 

We provide the first study of worker mobilization on local variation in poor relief generosity in Norwegian municipalities between 1900 and 1922. A period marked with industrialization but before the advent of the major welfare state programs. Therefore, poor relief remained the primary way for workers and old to receive aid during periods of joblessness or old-age. The poor relief system was highly decentralized, meaning that national legislation rarely reflected conditions on the ground. Contrary to existing class-based theories of working class mobilization, we argue that worker mobilization was fundamental to explaining variation in poor relief generosity in this period. Using original geo-coded micro data, we find strong effects of worker mobilization in the form of strikes on poor relief generosity. The effect of worker mobilization is greatest when unions have a strong organizational presence, allowing strikes to last longer and have greater impact, and in industrial and urban municipalities, in which strikes can severely affect the local economy. We discuss our findings in relation to the literature on welfare state development and class-theories of worker mobilization.

 

 

7.2.4 Public welfare as a determinant for receiving private poor relief in the late 19th century: Evidence from Sweden

 

Author: Malin Nilsson, Gothenburg University

 

 

This paper deals with the relationship between public and private poor relief in the late 19th century by investigating how an individuals’ chance of receiving poor relief from private actors was affected by having received public poor relief. To explore this relationship I employ data consisting of all applications in 1892 to an organization which coordinated private poor relief in the city of Gothenburg. In total they received 2774 applications by 1772 individuals. The results show that the chance of getting private poor relief was larger if one had received public poor relief. Thus not supporting the “crowding out” hypothesis, and also going against what could be expected from the contemporary institutional framework postulating that the two should be complementary.

 

 

Session 8: Kvinnors aktörsskap och handlingsutrymme

Organisatörer: Sepideh Nekomanesh (sepideh.nekomanesh[snabela]ekohist.su.se), Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet och Carolina Uppenberg (carolina.uppenberg[snabela]econhist.gu.se) från Ekonomisk-historiska institutionen, Göteborgs universitet.

Sessionen behandlar kvinnors aktörsskap och handlingsutrymme under en patriarkal kontext. Post-strukturalismen har tillfört nya tankemodeller om tillfälliga och möjliga subjektpositioner samt hur dessa kan skifta över tid och plats. Vidare utvecklar post-strukturalismen tankar om hur inre konflikter mellan olika identiteter såsom "värdinna", "moder", "arbetsgivare", "arbetare" som kan bidra till att aktörer intar olika positioner under olika politiska och historiska kontexter. Under sessionen hoppas vi utveckla vad detta innebär i form av möjligheter och begränsningar gällande kvinnors handlingsutrymme. Sessionen välkomnar ekonomisk-historiska bidrag som belyser kvinnors handlingsutrymme, vilka möjligheter och begränsningar deras "subjektpositioner" erbjuder. Bidragen kan handla om vitt skilda historiska tidsperioder och geografiska platser.

 

 

Språk: Sessionen kommer att hållas på svenska men givetvis kan författaren även skriva på engelska. Vid behov kan språket också ändras till engelska.

 

8.1 Offentliga kvinnor: prostitution i Sverige 1812-1918

 

Presentatör: Yvonne Svanström, Dr. i ekonomisk-historia

 

8.2 Ansvar, utrymme att agera eller makt över andra – om aktörskap i tjänstefolksinstitutionen

 

Författare: Carolina Uppenberg, doktorand, Ekonomisk-historiska institutionen, Göteborgs universitet

 

I enlighet med såväl 1700- och 1800-talens tjänstehjonsstadgor som med den lutherska hustavlans modell över människors relation till varandra, skulle husbönder och matmödrar vara överordnade och ansvariga för tjänstefolket, samtidigt som maken var överordnad hustrun. Makt förstods således utifrån två axlar: hushållsposition och kön. Detta paper behandlar frågan om hur ett intersektionellt teoretiskt perspektiv kan användas för att förstå de olika positioner som tjänstefolksinstitutionen innehöll, genom att konkretisera makt utifrån olika maktbaser: ansvar, utrymme att agera och makt över andra. I ett försök att utröna hur detta kunde ta sig uttryck i praktiken belyses dessa maktrelationer utifrån tre konkreta arbetsuppgifter i det förindustriella bondehushållet: utfodring av djuren, mjölkning samt tvätt av kläder och linne.

 

8.3 Kvinnors aktörsskap och handlingsutrymme under iranska revolutionen och dess efterdyningar

 

Författare: Sepideh Nekomanesh, doktorand, Ekonomisk-historiska institutionen,

Stockholms universitet

 

Pappret utforskar kvinnors försörjningsstrategier, frågor om kvinnors arbete och försörjning under en patriarkal islamisk och postrevolutionär kontext (1979-1989). Vidare kommer pappret att diskutera hur diskurser om imperialism och krig påverkade kvinnors försörjningsmöjligheter och handlingsutrymme. Exempelvis hur det fanns diskurser om ”sedligt kvinnoarbete” i kontrast till ”omoraliska konsumeristiska kvinnor”. Hur förhåller sig olika kvinnor till dessa diskurser i sitt dagliga yrkesarbete för att säkra sin och sin familjs försörjning? Vidare lyfter pappret frågan om hur kvinnors yrkesarbete bidrar till att ändra genus och makt-relationer i deras familjer.

 

8.4 ResursCentra för kvinnor – samhällsentreprenörer och företagare – en historisk översikt

 

Författare: Ursula Hård, doktorand, Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms Universitet, ursula.hard[snabela]ekohist.su.se

ResursCentra för kvinnor på nationell, regional, lokal nivå inrättades på förslag av dåvarande borgerlig regering (Prop. 1993/94:140). Bakgrunden finner vi i kvinnors organisering och mobilisering, att nyttja sitt handlingsutrymme, initialt lokalt på landsbygden, genom olika aktions- och intressegrupper samt nätverk under 1980-talet och framåt.

Kortfattat syftar verksamheten till att skapa offentliga mötesplatser för att bredda och fördjupa demokratin i det regionala och lokala tillväxt- och utvecklingsarbetet, och att kvinnor (hälften av befolkningen) får sin del av de offentliga resurserna samt öka kvinnors inflytande och stärka deras ställning i samhället. Detta sker genom att verka för bland annat; ökad sysselsättning, utbildning, regional och lokal utveckling, tillväxt och företagande.

Bidraget syftar till att presentera och problematisera den historiska bakgrunden och framväxten av ResursCentra för kvinnor. Detta demokratiska arbete har bland annat skett genom att olika organisationer och nätverk av kvinnor har arbetat för att påverka och nå inflytande över politiska beslut på såväl lokal, regional som nationell nivå, genom exempelvis olika remissarbeten, motioner och propositioner sen slutet på 1980-talet och framåt. Här belyses bland annat deras handlingsutrymme och vad som kan ses som hindrande och främjande. Bidraget syftar också till att problematisera, med hjälp av insamlad empiri från Gävleborgs län, de ansvarigas relation mellan att arbeta aktivt med regionala och lokala utvecklingsfrågor, samt att parallellt inom olika branscher vara egenföretagare.

 

 

Session 10: Teknologisk och institutionell förändrings påverkan på arbetslivet

Sessionsansvarig: Stefan Carlén (stefan.carlen[snabela]ekohist.su.se)

Teknologisk förändring och dess betydelse för arbetets innehåll och värde är ett klassiskt tema. Under senare år har frågeställningar om hur robotisering och digitalisering helt kommer att förändra arbetslivet blivit mer aktuella i samhällsdebatten. Enligt vissa forskare riskerar uppemot hälften av nuvarande yrkena att tas över av datorer inom 20 år, medan andra har en mer skeptisk hållning. Ekonomisk-historisk forskning har mycket att tillföra när det gäller förändringsprocesser i olika yrken och branscher. Det gäller såväl övergripande makronivå som mer detaljerade studier. Utöver teknologi finns också institutionella faktorer som påverkar arbetslivet. Partsförhållanden (industrial relations), kollektivavtal, lagstiftning, socialförsäkringar, kulturskillnader, genusarbetsdelning mm inverkar också yrken och arbetsliv på olika sätt. Samma teknologiska utveckling kan därför få olika utfall beroende på skilda institutionella faktorer. Frågeställningar inom detta område är hur påverkas sysselsättning, anställningsformer, arbetskontrakt, arbetstider, inkomstfördelning och lönespridning och arbetsvillkor av teknologisk och institutionell förändring? Vilken styrka har olika förklaringsfaktorer?

10.1 Technology, skills and inequality through the eyes of establishment-level data for Swedish manufacturing, 1879–2012

 

Author: Svante Prado, Unit for Economic History, Department of Economy and Society, School of Business, Economics and Law, University of Gothenburg

 

New technology has affected the demand for skills since the beginning of modern economic growth. Two hypotheses regarding how technology affects skills have gained prominence: the deskilling hypothesis, the view that technology favours the demand for unskilled workers; and the technology-skill complementarity hypothesis, the view that it favours demand for skilled workers. Both have implications for the evolution of inequality. The recent era of information and communication technologies has witnessed an increase in inequality, supporting the technology-skill complementarity hypothesis. Still, the history of technology bears testimony to various groundbreaking technologies, for instance, the transition from steam to electricity, affecting a wide range of manufacturing processes. To achieve a better understanding of how the technology-skill association has behaved historically requires establishment-level data. Most countries lack such data. In Sweden, meanwhile, such data are available through the original returns of public investigations into manufacturing and Swedish industrial statistics. Those returns form the evidential basis for cross-sections of micro-level data in 1879, 1913, 1918, 1926 and 1955. In addition, the project will draw on similar cross-sections in 2000–2012 provided by SCB. The project intends to analyse these cross-sections with the aid of econometrics to advance the research frontier on the connection among technology, skill requirements and inequality.

 

10.2 Offshoring, Employment and Productivity

 

Author: Hans Lööf, Department of Industrial Economics and Management, Royal Institute of Technology (KTH)

 

Technological change, global supply chains, outsourcing and offshoring are interrelated key features of the industrialized economy with a major impact on structural change, employment and growth. However their impact at the firm level is complex, heterogenous and not well documented. This paper examines the combined effect of offshoring, offshorable jobs and routine jobs on employment and factor productivity (TFP) in the Swedish manufacturing sector. Our econometric approaches accounts for both selectivity, endogeneity and dynamic processes. We study nearly 6,000 firms with 10 or more employees where the medium size is 25 employees and and the firms are over a 14-year period. we find a positive impact of the global supply chain on TFP and jobs in both level and growth dimensions. A high degree of routinized jobs as defined by Osborn-Frey (2013), that potentially can be replaced by robots or offshoring, negatively affects firm productivity while the impact on employment is insignificant. The degree of offshorable jobs using the Blinder Index (2009) is almost neutral for both productivity and employment.

 

10.3 Polarisering i handelsyrken 1990 – 2015

Författare: Stefan Carlén, Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms Universitet

 

Omvandling av arbetets villkor och innehåll kan kopplas till såväl teknologisk förändring som institutionella förändringar. Strukturomvandlingen inom handelsbranschen genom teknologisk förändring i form av digitalisering och e-handel har pågått ett tag. Den teknologiska förändringen påverkar också villkoren för företagande och arbetsliv. En utveckling som uppmärksammats för hela arbetsmarknaden är polariseringen av yrken – att såväl höginkomstyrken och låginkomstyrken växer på bekostnad av yrken som ligger på en mellannivå. I detta papper undersöks tendenser till polarisering inom handelsyrken i allmänhet, och i butikssäljaryrket i synnerhet. Det är ovanligt att ett enskilt yrke undersöks på det här sättet. Genom löne-, inkomst- och arbetstidsstatistik visas att det inom yrket butikssäljare skett en förändring som gått åt olika håll – för vissa har arbetsvillkoren förbättrats för andra har de försämrats åren 1990 - 2015. Vad som ligger bakom denna utveckling diskuteras.

 

10.4 Svenska stålindustrins digitalisering och arbetslivets förändring 1970-2017

 

Författare: Birgit Karlsson, Ekonomisk-historiska enheten, Institutionen för Ekonomi och Samhälle, Handelshögskolan, Göteborgs Universitet

 

Den som arbetade inom industrin 1970 hade ofta en arbetssituation som präglades av stress och enformiga uppgifter. Det var inte ovanligt med buller och värme som arbetsmiljöproblem. Stora förändringar har skett sedan 1970, inte minst inom stålindustrin. De kan delvis förklaras av arbetsmiljölagstiftning, men det avgörande är att datorisering och automatisering skapat möjligheter till en omstrukturering av arbetsuppgifterna. Operatörerna i stålverken arbetar nu oftast i kontrollrum där processen styrs av datorer. Arbetarna har fått möta nya kompetenskrav – istället för krav på snabbhet, styrka och uthållighet betonas nu intellektuella förmågor – att förstå processen, kunna göra bedömningar, förstå instruktioner på andra språk och så vidare. Arbetsuppgifterna har blivit mer varierade och det ställs krav på att kunna samarbeta gruppvis för att nå bästa möjliga resultat. Taylorismen har ersatts av toyotism.

Ovanstående process är ett sentida exempel på sambandet mellan teknisk och social förändring. Teknik skapar nya möjligheter som innebär ett hot mot existerande sociala strukturer. Arbetare kan känna motstånd mot nya arbetsuppgifter, tjänstemän kan känna sig hotade av att arbetare tar över deras uppgifter, chefer kan vara bekymrade för produktivitet och oro på arbetsplatsen.

 

Vårt projekt är inriktat på att analysera den process som lett fram till dagens arbetssituation. Vi är angelägna att utgå från att utvecklingen inte varit självklar – andra sätt att organisera produktionen hade varit möjliga. När det gäller stålindustrin och datoriseringen så hade en möjlig utvecklingsväg varit att automatisera till den grad att arbetarna bara blev passiva övervakare utan reell möjlighet att ingripa i processen. Flera undersökningar med inriktning på arbetsmiljön i stålverken. I detta papper kommer en sammanställning av den forskning som finns publicerad att göras. Undersökningen kommer sedan att kompletteras med material från intervjuer och arbete med fokusgrupper av personer som varit med om förändringarna.

 

10.5 Is Job Polarization a Recent Phenomenon? – Evidence from Sweden and a Comparison with the United States

 

Author: Magnus Gustavsson, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet

 

This paper shows that – contrary to what is commonly assumed – job polarization in Sweden is not a recent phenomenon: employment in middle-wage routine jobs as a whole has been declining relative to high- and low-wage nonroutine jobs since at least 1950. Moreover, the relative decline of middle-wage jobs in recent decades does not exceed that in earlier decades. This is similar to what recent studies have found for the US. A US-Sweden comparison over the period 1950-2013 does however show that in both countries, the long-run trend of declining relative employment in middle-wage (routine) jobs is entirely accounted for by disappearing blue-collar jobs as a consequence of employment shifts from manufacturing to service sectors. For both countries, the decline during more recent decades is broader in nature, with white-collar jobs and within-industry shifts in employment also contributing to job polarization. These across-the-board patterns are supportive of the often evoked hypothesis of widespread computerization of the workplace as one important driver of disappearing middle-wage jobs since the early 1990s.

 

Session 11: Finansiella kriser, reglering och tillsyn av banker

Organisatörer: Mikael Wendschlag (mikael.wendschlag[snabela]ekhist.uu.se) & Åsa Malmström Rognes (asa.rognes[snabela]ekhist.uu.se), Uppsala universitet

Finansiella kriser, reglering och tillsyn av banker Eftersom finansiell intermediering är central för en ekonomi och finanskriser som regel får långtgående effekter på den reala ekonomin så regleras banker och andra finansiella institut sedan en lång tid tillbaka. Finanshistorisk forskning har visat att just finansiella kriser ofta leder till nya lagar och regler samt skärpt tillsyn, restriktioner som sedan lättas på ju längre tid som går sedan den senaste finanskrisen. Utöver detta cykliska förlopp visar historien på ett flertal längre, och i vissa aspekter mer bestående processer. Regleringsregimer, i viss mån kopplade till finanskriser men även förändrade tankar om ekonomi och finansiella marknader, verkar till exempel kunna sträcka sig över långa perioder innan de förändras. Tillsynen och regleringen av finansiella aktörer verkar å sin sida utvecklas ensidigt mot mer en allt mer formell institutionell struktur sedan mitten av 1800-talet. På liknande sätt har bankernas kapital, den kanske mest centrala bufferten mot oförutsedda förluster, gradvis men relativt kontinuerligt minskat under det senaste århundradet. Denna session syftar till att med ny finanshistorisk forskning undersöka dels hur reglering av finansmarknader har utvecklats över tid och hur regler de facto tillämpats samt att studera vilken betydelse finansiella kriser haft för hur regleringar och tillsyn ändras.

11.1 Un-critical events and major institutional change – The Allmänna Savings bank crash of 1929 and the creation of the Savings Bank Inspectorate

 

Author: Mikael Wendschlag, Uppsala University

 

Finanshistorisk forskning har visat att systemhotande finanskriser ofta har lett till stora reformer av reglering och tillsyn av finansiella aktörer och marknader. Ekonomisk historisk forskning om ”critical events” och institutionell förändring visar just på sambandet mellan ”stora” händelser och ”stora” institutionella förändringar. Men även till synes små händelser kan få stora institutionella konsekvenser. I detta papper presenteras ett fall då en mycket liten kris år 1929 i en liten grupp banker, Allmänna Sparbankerna, fick stora institutionella konsekvenser för regleringen och tillsynen av sparbanker i Sverige. Under falsk sparbanksflagg drevs de Allmänna Sparbankerna av en liten grupp ägare vilka använde insättarnas medel för mark- och fastighetsspekulation i det under 1920-talet snabbt expanderande Stockholm. När detta uppdagades gick bankerna snabbt omkull med stora insättarförluster till följd. En central myndighet för sparbankstillsyn skapades och regelverket för sparbanker stramades upp. Syftet med artikeln är dels att redogöra för formaliseringen av sparbankstillsynen från 1929 samt diskutera hur detta fall kan förstås i förhållande till teorierna om critical events och institutionell förändring.

 

 

11.2 What is Adequate Capital for Banks? The evolution of capital adequacy rules in a comparative persepctive

 

Författare: Åsa Malmström Rognes, Uppsala universitet

 

Idag är kapitaltäckningsregler standard för banker i de flesta stater. Internationella överenskommelser, de så kallade Baselreglerna, sätter en gemensam standard för hur kapitaltäckning ska beräknas och dessa regler följs av ett stort antal länder jorden runt. Denna harmonisering har pågått sedan 1970-talet. Innan dess var de dock få länder som i lagstiftning eller andra regler kodifierade regler för kapital och kapitaltäckning och följde upp dessa. I detta paper undersöks dels framväxten av kapitaltäckningsregler eller motsvarande under 1900-talet i Sverige, Storbritannien, Spanien och Schweiz, dels hur reglerna faktiskt tillämpades. Syftet är att dels redogöra för hur utvecklingen skett och diskutera likheter och skillnader länder emellan.

 

11.3 Kan lagstiftning förhindra framtida bankkriser?

 

Författare: Professor Mats Larsson & Åsa Malmström Rognes, Uppsala universitet

 

Olika finansiella system och länder har haft olika traditioner i reglering och tillsyn av bank- och finansmarknaden. I Sverige har staten sedan det tidiga 1900-talet varit en central aktör för att skapa regler och stabilitet på finansmarknaderna. I Storbritannien har staten istället intagit ett mer principiellt och flexibelt förhållningssätt där marknadsmekanismer haft en större roll än i Sverige. I detta papper studeras vilken betydelse lagstiftningen haft för stabiliteten på bankmarknaden och för att motverka finansiella kriser i Sverige och Storbritannien. Syftet är att belysa dessa processer och söka svar på frågan om lagstiftning kan förhindra bankkriser.

 

11.4 De svenska bankernas industrifinansiering under sista halvan av 1800-talet. Bankkris, tillsyn och reglering.

 

Författare: FD Magnus Andersson, Göteborgs universitet

 

Från 1870-talet tog affärsbankerna i allt större omfattning över finansiering av större projekt från handelshusen. Speciellt när det handlar om samarbeten med de framväxande industriella företagen. Syftet med pappret är att studera industrifinansiering under andra halvan av 1800-talet. Finansieringen skedde dels via reverser, obligationer och via diskontering av växlar. Det här pappret fokuserar på den typen av finansiering, men med tyngdpunkt på den kris som drabbade banksystemet 1878-1879 och dess långsiktiga verkningar. Speciellt studeras hur Stockholms Enskilda Banks kreditportfölj byggdes upp under 1870-talet och de dubbla svårigheter banken fick med sin finansiering av både bruk och järnvägsetablering och på vilka sätt de lyckades reda upp svårigheterna. Dels via egna ansträngningar, men också via institutionella ingripanden från Riksbanken. I den kris som drabbade järnvägsetableringarna grep Riksbanken in med finansiering via Järnvägshypoteksfonden. Förtroendet behövde på sikt återupprättas för obligationssystemet. Inrättandet av Järnvägshypoteksfonden i syfte att rädda banker ur en svår likviditetskris är ett tydligt exempel på en institutionell åtgärd, med ett långsiktigt syfte att reglera och styra upp kreditmarknaden. Riksgäldskontoret administrerade fonden, men den var en del av Riksbankens politik. Reformerna fortsatte sedan med att Riksbanken år 1886 fick absolut ensamrätt för sedelutgivning.

 

 

11.5 Names, shares and mortgages. The formalization of Swedish commercial banks’ lending, 1870-1938

 

Authors: FD Oskar Broberg, Göteborgs universitet & docent Anders Ögren, Lunds universitet

 

This paper explores the formalization of the Swedish financial market, through an analysis of the commercial banks’ lending, in the late 19th and early 20th century. Official bank statistics from 1870 to 1938 are used to analyze the lending on an aggregate level. We find that commercial bank lending indeed became more formalized over the period. The analysis shows that the incorporation of Swedish business around the turn of the century led to a shift from lending primarily backed by name security to an increased use of mortgage and shares as collateral. This institutional change is interpreted as an important part of the formalization process of the financial system, as it standardized the valuation process and opened up the possibility for creditors to exit on a secondary market. Increased financial wealth represented by the broad money supply plus population growth and urbanization were the main forces behind this formalization.

 

Session 12: Ekonomi och utbildning: finansiering, styrning och intressen

Organisatörer: Fia Sundevall (fia.sundevall[snabela]ekohist.su.se) & Jonas Söderqvist (jonas.soderqvist[snabela]ekhist.uu.se)

 

Kommentator: Orsi Husz, Docent, Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet

 

Utbyggnaden av en statlig utbildningssektor har medfört några av de mest genomgripande förändringarna som övergången till ett kapitalistiskt industrisamhälle inneburit för barn, unga och vuxna. I denna session riktar vi sökarljuset mot de moderna utbildningssystemens ekonomiska förutsättningar, som är en hittills underutforskad aspekt inom utbildningens historia. Vilka konsekvenser har olika sätt att finansiera utbildningssystemet haft? I vad mån har utbildningens innehåll eller rekryteringen påverkats? Utbildningens finansiella historia rymmer en mängd aspekter som varierat i tid och rum. I Sverige ökade de statliga och kommunala utgifterna för undervisningsväsendet massivt från slutet av 1800-talet och framåt. . Även folkbildningen kom successivt att integreras i det statliga finansiella systemet från denna tid. Med avskaffandet av indelningssystemet och införandet av allmän manlig värnplikt år 1901 ökade samtidigt kostnaderna för den militära utbildningen. Bland de ämnen som kommer att beröras är statsbidragen som styrmekanism inom svensk folkbildning, värdet av folkhögskoleelevers utbildningskapital, samt statens förlitande på ideella krafter för finansiering av delar av dess militära utbildning. Till sessionen välkomnas dock även andra bidrag som behandlar förändringar och kontinuiteter vad gäller relationerna mellan utbildning och ekonomi i ett historiskt perspektiv.

 

 

12.1 Basarer för befälsutbildning: privat finansiering av värnpliktigas utbildning i mellankrigstidens Sverige

 

Författare: Fia Sundevall

 

På senare år har frågor om utbildningars finansiering fått ökat utrymme inom utbildningshistorisk forskning. Empiriskt fokus har dock så gott som uteslutande varit civil utbildning. Inte heller inom den omfattande ekonomisk-historiska forskningen om krig och försvar har frågor om militära utbildningars finansiering rönt något större forskningsintresse. En förklaring till detta kan möjligen vara att kostnader relaterade till nationers militära försvar i modern tid huvudsakligen finansierats via skattemedel varför frågor om militära utbildningars finansiering kunnat anses besvarade. Det finns dock ett stort antal exempel på hur nationers militära resurser, däribland utbildningen, delfinansierats av privata aktörer. I detta konferensbidrag fokuseras ett sådant; närmare bestämt finansieringen av landstormens (de äldsta värnpliktårgångarnas) utbildning i mellankrigstidens Sverige. I centrum för den empiriska analysen står de ekonomiska villkoren för bedrivandet av denna utbildning, samt formerna för och resultaten av de penninginsamlingar som genomfördes till stöd för densamma. Härigenom synliggörs ett underutforskat partnerskap mellan den svenska staten och privata aktörer i utbildningen av nationens soldater under en period av stora nedskärningar i försvarsbudgeten.

 

 

12.2 Folkbildningens pris. Om folkhögskoleelevers sätt att finansiera sin utbildning, Sverige 1870-1930

 

Författare: Jonas Söderqvist

 

Under 1860-talet introducerades en ny skolform i Sverige: folkhögskolan. De var till en början belägna på landsbygden, då de riktade sig till lantbrukarungdomar som skulle skolas i fosterländsk-, medborgerlig- och praktisk bildning. Skolorna knöts ganska omgående till de nybildade landstingen och fick stöd till finansiering. Folkhögskolornas relativa betydelse för den högre utbildningen var stor vid denna tid, då få läste vidare, åtminstone rent teoretiska ämnen. Till en början startades de ofta på privat initiativ, med fick ekonomiskt stöd av staten. Senare blev de en möjlighet för politiska rörelser, som nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen, att skola sina medlemmar.

 

Mitt arbete ingår i ett projekt som undersöker faktorer för social rörlighet i Sverige under perioden 1850-1950. Genom att kartlägga rörligheten hos individer som valt att studera vidare på olika typer av folkbildningsinstitutioner vill jag undersöka hur social rörlighet såg ut för de som valt att studera mer än folkskolans sex obligatoriska år, men som inte hade tillgång till läroverken och universiteten. Jag är intresserad av de mindre bemedlade gruppernas val av studier, då ett år på exempelvis folkhögskola var en väldigt stor investering för dem: dels i reda pengar till kursavgifter och inackordering, dels i form av inkomstbortfall. Hur finansierade eleverna sina studier? Vilka möjligheter fanns för de som inte hade egna tillgångar? Vilka privata aktörer var aktiva?

 

12.3 Governing the Evolution of Freedom: the Capitalist State and the Making of Popular Education c. 1870 to the 1910s

 

Författare: Anne Berg

 

The period from the early 1870s until World War I saw the emergence of a ‘free and voluntary’ popular educational sphere in Sweden as well as in the rest of Europe, activating people from the middle and working classes in an unprecedented fashion. The rise of popular educational organizations such as folk high schools or workers institute’s has often been considered as emanating from below, or from forces within civil society. Counter to this view, this paper offers another explanation and argues that the government was a vital agent in the making of a ‘free and voluntary’ popular educational sphere. On a concrete level it will be shown that the Swedish government used economic grants as a political tool in order to govern the rise, shape and content of popular education. The government grants given to folk high schools, organizations that held lectures for the working class, and organizations that set up libraries are the point of departure for the analysis. The specific governing measure consisted of making the sector flourish in a ‘state of autonomy’, a state in which their conduct was influenced by the need to fulfil certain demands in order to receive funding. The requirements included, for instance, that the organizations were governed by a specific form, that they were in liaison with the local government, and that they did not wander outside the ideological demarcations set up by the government. In conclusion, the paper shows how the Swedish government directed both the institutional survival and the conduct of popular education. Thus, the paper questions the chief explanation of the rise and design of popular education as caused by forces coming from below, or outside the political power of the capitalist state.

 

12.4 The Capitalist State and the Making of Civil Society: Government funding of Swedish Popular Education 1911–2015

 

Author: Samuel Edquist

 

The paper discusses changes and continuity in government funding of Swedish popular education (study circles, lectures and folk high schools) from the 1910s to the present day, arguing that the funding system has profoundly influenced the outlook of this sub-section of the so-called civil society. During the 20th century, popular education grew into a large sector, largely due to the government grant system, and it was at the same time treated and regarded as a part of the independent civil society, with much freer organisational and pedagogical forms than those in the obligatory educational system run by the government and municipalities. These ideas of independence, freedom and autonomy were nurtured not only within popular education circles, but also by the government.

The government funding system also largely formed the actual activities of popular education. The ideological content and internal structures of the popular education organisations were rationalised by the conditions of the grants. Popular education came to perform the state function of producing virtuous democratic citizens, as a consequence of the ideological conditions for economic grants. It was far from a policy of repressive force: agents within non-government popular education largely sought government support and regulations as a means of survival.

 

It is argued that there was continuity from the 1910s to 1990s in the reproduction of popular education institutions, which were kept in a state of independence, as long as they performed their functions for the benefits of the capitalist system. The paper will also discuss the consequences of policy changes of the early 1990s, inspired by contemporary ideas of neo-liberalism, deregulation and New Public Management, which at a first glance meant that popular education was made more autonomous vis-à-vis the government, since the detailed regulations of funding were largely abandoned. However, the paper argues that there have been important aspects of continuity in government politics even into our own days, albeit in new forms.

 

12.5 Public governance of Popular education after 1991

 

Author: Johanna Ringarp, Uppsala University

 

The main purpose of this project is to analyse the introduction and subsequent implementation of management by objectives policy towards Swedish popular education (study circles and folk high schools), which is mainly organised in civil society but for long dependent on financial support from the government. According to the state subsidy regulation, The Swedish National Council of Adult Education has since 1991 the task of continuously monitoring and evaluating public education, in parallel with the evaluations made by the state itself. There is a dedicated monitoring and evaluation unit and an associated expert group within the Council, which responds to and reviews the many evaluations made. The Swedish National Council of Adult Education´s approach to implementing government regulations and guidelines is discussed in the following paper. In part, I study how The Swedish National Council of Adult Education more fully detailed the state objectives formulas, and how the Council conducted the follow-up and evaluation activities. How has it been ensured that the business achieved the desired results, and in what way did The Swedish National Council of Adult Education act on the basis of the overall objectives of the state subsidy regulation, by possibly specifying these goals vis-à-vis the people themselves and/or by allowing the recipients themselves to do so? To what extent has the Council been able to deal with arbitrary wishes from its member organizations among folk high schools and study associations regarding these issues? How has this evolved over time?

 

Session 13.1: Företagande och Genus i ett historiskt perspektiv (trippelsession)

Sessionsansvariga: Ursula Hård (ursula.hard[snabela]ekohist.su.se), Stina Malmén (stina.malmen[snabela]ekohist.su.se) & Klara Arnberg (klara.arnberg[snabela]ekohist.su.se), Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms Universitet

 

Ordföranden: Ursula Hård, Stina Malmén och Klara Arnberg

I denna session diskuterar och välkomnar vi bidrag om företagande i ett brett perspektiv, samt relationen mellan företagande och framförallt genus. Sessionen har som syfte att diskutera genus och dess betydelse relaterat till historisk och samtida forskning om kvinnor och män som företagare, entreprenörer och ledare. Forskningen om genus och företagande/entreprenörskap är ett brett fält som utvecklats i skärningspunkten mellan å ena sidan teorier om entreprenörskap och å andra sidan genus och feministisk teori och där företaget, familjen och staten är de mest centrala elementen. Genusperspektivet utgör en av samhällets viktigaste organiseringsprinciper, medan företagandet ses som viktigt för att främja tillväxt, skapa arbetstillfällen, mm. Att studera genus och företagande i kombination är därför viktigt för att förstå de krafter som formar vår historia, vår samtid och vår framtid. Genusordningen sätter ett avtryck på både offentlig och privat verksamhet, på arbetsdelning i och utanför hemmet, på utbildning, på resursfördelning, med mera. Vi välkomnar empiriska, teoretiska och metodologiska bidrag från olika historiska perioder och varierande områden. Då en nyligen formulerad kritik menar att tiden är mogen att gå vidare mot en mer kritisk och problematiserande forskning, vill vi även uppmuntra bidrag där kontextualiseringen av forskningsfrågan i relation till familjen, politiken, samhället med mera får ett större utrymme. Nedanstående är enbart exempel på områden som är av intresse:

 

 

• Formella och Informella Institutioner, Näringsliv, Politik, Tillväxt, Arbetsmarknad, Arbetsliv, Försörjning, Regionala/Lokala obalanser, Landsbygd, Stad, Plats, Tid, mm;

• Varierande Företags-/Organisationsformer, Företagare/Entreprenörer/Ledare, Branscher, mm;

• Näringslivshistoria, Business History, Handel, Marknader, Finansiering, Ägande, Arv, Innovationer, Varumärken, Marknadsföring, Konkurrens, Konkurser, Företagsstöd, Offentliga sektorns avreglering, mm;

• Klass, Etnicitet, Identitet, Ålder, Civilstånd mm;

• Metod- och Teorifrågor mm.

13.1.1 Female Urban Entrepreneurship in Late Medieval Sweden

 

Author: Bo Franzén, Ekonomisk-historiska inst., Stockholms Universitet

 

In the last 25 years some research has been performed about Swedish medieval women, institutional as well as from real economic data. But more can be done if we accept that medieval sources are both difficult to interpret and fragmentary in character. Many attempts are also hampered by insufficient personal registers. So, one basic task is often to identify each person and create digital indexes with prosopographic information that make queries on a larger scale possible. Medieval women were, of course, part of different hierarchies such as propertied v. non-propertied. Although, in all strata, patriarch ruling institutions were sometimes ignored in praxis.

 

Roughly a thousand women are known from the late medieval trading town of Arboga. A minority of them were propertied. Among the landless we find market women. One of them, Helgha, are known from magistrate notices 1481-1488, and she was obviously acting as an entrepreneur and a master of her own with no male above her such as a husband. With more research, better (personal) indexes, not least for contemporary Stockholm, we can get a better understanding about the history of early Swedish entrepreneurship.

 

13.1.2 Grosshandlaränkor i Stockholm och Åbo 1750 – 1820

 

Författare: Christine Bladh, docent, Institutionen för historia och samtidsstudier, Södertörns Högskola, Stockholm, christine.bladh@sh.se

 

Under den undersökta perioden var det 20 änkor som drev de handelshus som deras män hade lämnat efter sig. De var alltså ingen stor grupp. Samtliga drev sina rörelser fram till sin död och gifte alltså inte om sig. Det var ofta stora åldersskillnader mellan makarna. I de fall när den uppgick till 30 år eller mer var det oftast mannens andra äktenskap.

 

I materialet ingår både små och stora handelshus. De små överväger. De handelshus som sysslade med export var de största i Stockholm, det var å andra sidan även de som tog de största riskerna. De mindre handelshusen var importörer av främst dagligvaror, kryddor, te och kaffe när lagen tillät det. För många var grosshandeln inte den huvudsakliga inkomstkällan utan de hade olika former av textilfabriker, drev sockerbruk, och tillverkade tobaksvaror och ägde delar av skepp eller var skeppsredare.

 

Handlarna i Åbo var uppdelade i två societeter, den svenska och den finska. Vilka som var grosshandlare och vilka som sysslade med minuthandel framgår inte av källorna. Jag ska gå igenom några av änkornas familjer för att belysa detta. Av de 20 änkorna var tre barnlösa. De övriga fick 28 döttrar och 27 söner som uppnådde vuxen ålder. Då är inte de barn som mannen eventuellt haft med sig i boet inräknade. Av dem så gifte sig 13 söner och 23 döttrar. Det var alltså hela 14 söner men bara fem döttrar som aldrig gifte sig. Det är svårt att se något logiskt skäl till detta.

 

Men fanns det något samband mellan hur änkorna lyckades som företagare och om barnen gifte sig och med vem? Av de 23 gifta döttrarna gifte sig femton med akademiker eller officerare. Flera av deras män var dessutom adelsmän. Den absoluta majoriteten av sönerna sysslade med handel precis som deras föräldrar, detta oavsett om de var gifta eller ej. Men varför förefaller döttrarna mer framgångsrika i valet av äktenskapspartner än vad sönerna var? Det som hände med änkorna själva var att en av dem som ingår i undersökningen gick i konkurs och nio av hela gruppen betalade mindre i skatt än när de tog över rörelserna. Sex betalade mer än vad deras män hade gjort.

13.1.3 Genus som selektionsmekanism. En longitudinell studie om kvinnors företagande

 

Författare: Karl Gratzer, professor, Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns Högskola, Stockholm, karl.gratzer@sh.se

 

Företagandet förefaller ännu mer könssegregerat och hierarkiserat än arbetslivet i övrigt. Redan vid sekelskiftet till 1900-talet var kvinnor verksamma som företagare inom olika branscher och i olika positioner inom företag. Det övergripande syftet med denna studie är att belysa och analysera hur kön fungerade som selektionsinstrument för företagarverksamhet. Den övergripande frågan som skall besvaras inom denna studie är: vilka är mekanismerna som drev fram horisontell och vertikal könssegregering av företagande?

 

För att besvara denna fråga görs en total rekonstruktion av en hel bransch (snabbmatsrestauranger). Detta innebär att samtliga företag som ingick i branschen (121 AB) och det totala antalet företagare (375) som blev verksamma i branschen under dess livslopp mellan 1899-1940 identifierades och kodades efter variabler som kön, tidpunkt för inträde i branschen och typen av engagemang (t.ex. ägare, företagsledare, styrelseledamot, föreståndare etc). Genom systematisk komparativ analys ökas möjligheten att se vad som var unikt, vad som var generellt och vad som var tidsbundet. Syftet är att skriva en kollektivbiografi över dessa kvinnor som var verksamma i denna bransch.

 

Teoretiskt kopplas undersökningen till teorier om entreprenörskap, populationsekologi samt institutionell teori. Inga dagböcker, memoarer, brev eller liknande underlag finns bevarade. Inte oväntat var bolagens egna arkiv spårlöst försvunna. Den uppgift som fanns var att finna olika typer av likformiga data som medgav kvantitativ analys. Metoden som användes vara prosopografisk och studiens underlag bygger därför på information från registerdata som mantalsregistret, mantalsuppgiften och taxeringslängden, bolagsbyråns arkiv, handelsregistret, Sveriges handelskalender, aktieägarnas uppslagsbok, konkursmaterial men även tidningsartiklar och porträttgallerior.

 

13.1.4 Att fostra en ledare - maskulinitet och idealbilder i familjen Wallenberg

 

Författare: Stina Malmén, doktorand, Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms Universitet, stina.malmen@ekohist.su.se

 

Släkten Wallenberg har sedan mitten av 1800-talet haft en ledande position i svenskt näringsliv. Sedan A.O. Wallenberg (1816-1886) grundade dynastin har ledarpositionen uteslutande innehafts av män. I denna artikel behandlas frågan om fostran av tilltänkta efterträdare med avseende på A.O. Wallenbergs son K.A. Wallenberg (1853-1938). Studien grundar sig på korrespondens mellan far och son, vilken varade från 1864 och avslutades 1885, strax före A.O. Wallenbergs död.

 

För ett familjeföretag står frågan om succession i centrum, den är avgörande för att säkra familjens kontroll över företaget. Värderingar befäster kontinuitet och gemenskap inom ägarfamiljer och värdegrunden etableras ofta redan av grundaren. A.O. Wallenberg var något av en self-made man och poängterade vikten av bildning såväl som hårt arbete. Efterträdaren skulle i någon mån personifiera företaget och det symboliska ledarskapet var således av vikt. A.O. Wallenberg styrde med fast hand sina söners utbildning, livsstil och väg in i företagets ledning. Karaktär, inre kvaliteter och maskulinitet knyts till den maktposition som ledarskapet förde med sig och i artikeln undersöks hur dessa ideal kopplas samman genom fostran.

 

13.1.5 Swedish Female Settlers on Reservation Lands in South Dakota

 

Author: Johanna Andersson Raeder, Department of Economic History, Stockholm University

 

In the summer of 1904, the US government held a land lottery in South Dakota. Vast acres of land from the Rosebud reservation had been labeled by the government as “surplus land” and were now up for sale to prospective settlers. The interest from the public was immense, more than 100 000 men and women filed applications to enter the lottery, hoping to win the opportunity to buy 160 acres of fertile land at an affordable price to build their future on. Only a handful of lucky people, 2 500, were drawn as winners in this raffle. The majority of these people were West European immigrants, which was not a coincidence. It was an important part of the Government’s project aimed at populating the nation’s western territories. The vast array of weekly newspapers directed towards different immigration groups informed about upcoming land lotteries, how to participate and the requirements and the costs for buying government-owned land. In these newspapers, companies of land brokers offered their services such as scouting and estimating the value of land coming up for sale. West European settlers were expected to form west European styled communities, implementing western ideas and way of life in the area, marginalizing the indigenous people, the Lakotas, their communities and their way of life.

 

In this project the interactions and coexistence of female homesteaders of Swedish descent and the indigenous Lakota people on the Rosebud reservation land will be studied. Some of these homestead women were lottery winners i.e. they had applied for the lottery in their own name, as head of their household, and some of them were part of a male headed household. Either way, they had to provide for themselves and their dependents in new and unfamiliar environment. And the indigenous people were forced to live on much reduced areas, thus abandoning their traditional way of life.

In this paper I will present the project, the available source materials and discuss the research questions that can be identified.

 

 

 

Session 13.2: Företagande och Genus i ett historiskt perspektiv

 

13.2.1 Anständighet som konkurrensmedel - Kvinnliga värdshusinnehavare i tidiga 1800-talets Finland

 

Författare: Marjatta Rahikainen, docent, Institutionen för ekonomi och politik, Helsingfors universitet, Finland, marjatta.rahikainen[snabela]helsinki.fi

 

Med övergången från industrisamhället till konsumtionssamhället har intresset för servicenäringars historia klart ökat. Detta har medfört att kvinnor som försörjt sig inom servicesektorer nu framstår som ekonomiska aktörer på ett annat sätt än tidigare. Bland de serviceyrken som kvinnor försörjt sig med fanns det i synnerhet inom underhållning och traktering flera som av samtida betraktades som mera eller mindre oanstädiga eller osedliga. Inte heller män i motsvarande yrken var ansedda medborgare, men män diskuterades inte i samma ordalag som kvinnor. Med bättre kommunikationer och turismens tillkomst i 1700-talets Europa blev krognäring och dylik ett viktigt försörjningalternativ för kvinnor, men bilden av krögerskor är ambivalent både i samtida beskrivningar och modern historieforskning (i Sverige bl.a. Iréne Artæus, Christine Bladh, Christine Lindquist).

 

Hur gick det till att flera mera eller mindre tvetydiga yrken för kvinnor med tiden blev helt redbara och acceptabla? Jag föreslår att det måste på gräsrotsnivå ha funnits kvinnor som skötte sitt illa ansedda yrke utan att diskreditera sig själv eller sitt yrke. Jag ska diskutera detta med hjälp av tre anständiga kvinnliga värdshusinnehavare som skötte sitt värdshus så oklanderligt och professionellt att var och en av dem ansågs som den bästa i sin stad. Framställningen bygger på en artikel som ska publiceras i år (‘Urban opportunities: Women in restaurant business in Swedish and Finnish cities, c. 1800–1850’).

 

13.2.2 In the duty of beauty: Female Entrepreneurship during the early 20th Century Stockholm

 

Author: Therese Nordlund Edvinsson, Associate Professor, Department of Economic History, Uppsala University, therese.nordlund.edvinsson[snabela]ekhist.uu.se

 

The Beauty industry is one of the fastest growing industries in modern times. Clearly, it is associated with human vanity and has therefore been overshadowed by a male-dominated industry. Overall, beauty ideal was often affected by early commercialization and the launch of beauty products in which the consumer was offered various treatments for the face as well as the body (Söderberg 2001, Peiss 1998, 2000, Qvarsell & Torell 2007, Jones 2010).

During the early 1900s, many women were running small-business and tried to enter the labour market by offering new products as well as new treatments concerning beauty. Anything from breast reduction to the removal of liver spots could be performed by beauty clinics or small business owners. Apparently, this led to health risks for potential consumers. At the same time, a black market emerged and offered different types of service as well as products. For instance, one can read in American newspapers about patients being killed by “beauty doctors”. Beauty medicine or lotions could contain deadly poison such as arsenic (Omaha daily bee., November 18, 1902). In Sweden, advertisements about beauty clinics in Stockholm offered surgery as well as beauty therapy.

The article explores how opportunities could arise for female entrepreneurs at a time when women had little power to manage a business. What sort of professions emerged for women in the beauty industry? What sort of treatments did they offer?

 

13.2.3 Why Female entrepreneurs remained invisible in the Garment industry? Ready-to-wear industry networks in Sweden and Finland, from the 1920s to the 1970s

 

Author: Laura K. Ekholm, research post as Postdoctoral Researcher, Academy of Finland, Economic and Social History, University of Helsinki,

Finland, laura.k.ekholm[snabela]helsinki.fi

 

Garment industry is known as the industry of female workforce but it is also the industry of female entrepreneurship. Yet women seem to be strikingly absent in the boards of business and industry associations of 20th-century Sweden and Finland.

The barriers-to-entry are almost non-existent in the clothing manufacturing. Not much more than a sewing machine is needed to start-up one’s own business. The garment industry is also very labor intensive. Therefore, the industry is very much based on subcontracting chains, each business-owner is part of a larger network. Yet only few manage to develop a successful business in a field of industry that is prone to constant shocks and constant crisis – and these few often seem to be men.

The aim of this paper is to analyse these networks from a gender perspective in the era when the industry of standard-sized, factory made clothing was introduced to the Nordic markets.

The empirical data is drawn from Gothenburg and Borås and the surroundings – a region forming a textile and ready-to-wear cluster in Sweden, and from south of Finland. The research period is roughly the 20th century, with focus on the period of the 1920s to the 1950s in Sweden, and the 1940s to the 1970s in Finland, respectively.

I first define and distinguish the successful companies among the many who did not grow and were rather sub-contractors to bigger firms. I then analyse the gender structure among the owners of these companies. I use the membership lists of the business associations, business censuses and industrial statistics, and published histories to answer the main question: Why were women so invisible in the ready-to-wear industry?

 

13.2.4 Turism som kompletterande försörjning? Regionalpolitik och kvinnors företagande på landsbygd

 

Författare: Ursula Hård, doktorand, Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms Universitet, ursula.hard[snabela]ekohist.su.se

 

Avstamp i studien tas i den nya regionalpolitiken som infördes på 1990-talet, med inflytande från EU, att mer ansvar ska tas på regional och lokal nivå. Inom politiken har också betonats att fler ska bli företagare, inte minst kvinnor som grupp. Från regionalpolitiskt håll har olika branscher mer specifikt fokuserats, som exempelvis lokalproducerade livsmedel, samt turism. Branscher som kvinnor historiskt sätt inte sällan har varit verksamma inom. De regionalpolitiska dokumenten kan tolkas som att kvinnor som företagare, bland annat inom dessa branscher, ses som medel för att motverka utflyttning från landsbygden.

 

Samtidigt kan enskilda kvinnor vilja och verka för att bo kvar på landsbygden. I fokus är kvinnor som företagare, blivande företagare, samt samhälls- och politiska entreprenörer, och de möjligheter och hinder de möter när de verkar för lokal utveckling och försörjning. Detta sker bland annat genom ResursCentra för kvinnor, samt genom utveckling av företag inom exempelvis småskalig livsmedelsproduktion och turism.

 

Turism är i denna del i centrum. Studien är processinriktad, där ett flertal kvinnor har intervjuats vid återkommande tillfällen, här ligger dock fokus på sex stycken. Av intresse är bland annat deras idéer och tankar samt möjligheter och hinder vid planering för start av olika typer av företag inom turism som en möjlig väg att utöka och komplettera redan tidigare försörjning, som lantbruk och eller driften av olika former av gårdar, som bland andra Hälsingegårdar. För att realisera sina försörjnings- och företagsplaner krävs att de har tillgång till och nyttjar sina materiella och immateriella resurser. Platsen utgörs av delar av Hälsingland, Gävleborg, med fokus på början av 2000-talet och framåt. Det teoretiska ramverket utgörs av formella (lagar, regler) och informella (normer, värderingar) institutioner (Douglass North), inklusive genuskontrakt (Yvonne Hirdman, Gunnel Forsberg). Andra viktiga begrepp, inte sällan samverkande, är exempelvis; livsprojekt, tid, plats, ålder.

 

 

 

Session 13.3: Företagande och Genus i ett historiskt perspektiv

 

13.3.1 The Trans-National Circulation of the ’Modern Business Woman’

 

Author: Eirinn Larsen, Associate Professor, History, Department of Archaeology, Conservation and History (IAKH), University of Oslo, E-mail: eirinn.larsen[at]iakh.uio.no

 

This paper will set forth a conceptual framework for the study of the making of the ‘modern business woman’ in the interwar period, combining a trans-national perspective with the analytical concepts of circulation and emotion. With an empirical point of departure in the Good Will Trips of the US-based National Federation of Business and Professional Women’s Clubs (NFWC) to Europe during the late 1920s (Schelsinger Library, Radicliff Institute, Harvard University, Call No: 71 – 102 – 72 – 76 Lena Madesin Phillips (1881-1955): PAPERS 1881-1955), which led to the successful launching of an international federation for the same purpose in 1930.

The paper argues that the ‘modern business woman’ was a category conditioned by American society, corporate structure, and emotionology. This category enabled women to express their intent to earn a fortune without embarrassment. Inevitably, this increasingly enabled Americans to see as two sides of the same coin self-employed commercial women and university educated female professionals, having a common interest in private again and public self-promotion. However, in the encounter with European and Scandinavian counterparts this unified notion modern business woman was remolded if not transformed – losing its resonance with the role and advantages of female professionals. With the exception of the meetings with local clubs and trade societies in Oslo and London, American delegates were surprised over the muted self-confidence if not low self-esteem of European tradeswomen: “Opportunities are much the same over there as here [in the US], but less is said about the woman in business, and she says less about herself [in Europe]”. Trying to explaining what they witnessed, delegates from the NFWC referred to Europe as a society still restrained by class, and to American women, “as aggressive, still pioneering, unbound by tradition”.

 

13.3.2 Self-made woman: Femininity and narratives of success in descriptions of women starting their own advertising agencies, 1980-2000

 

Author: Klara Arnberg, Associate Professor, Department of Economic History, Stockholm University, klara.arnberg[at]ekohist.su.se

 

In the post war period, the Swedish advertising industry transformed from a structure of a few dominating large firms to a structure of multiple smaller agencies in a wave of new enterprises. This transformation coincided with at feminisation of business leadership, although the majority of the leaders – especially in the larger firms – were men (Arnberg & Svanlund 2016, “Mad Women: Gendered Divisions in the Swedish Advertising Industry, 1930–2012”, Business History (online first)).

As several gender historians has stressed, masculinity and entrepreneurship has for a long time been intimately connected in the image of the self-made man. In the 1980s and 1990s, however, the female business leader became a popular cultural, aesthetical and political icon. The notion of advertising as a particularly male industry in a business aiming at capitalising on the female body and of women’s low self-esteem also further created a politicised demand of female leaders as means of making the industry more gender equal.

The connection between notions of femininity and the advertising profession has, however, a longer history. When surveys stated that women made the vast majority of all purchases in the interwar period, advertisers not only tried to understand the female psyche in order to make efficient advertising campaigns – they also called for women’s specific competences. In this paper, I study how the wave of new enterprises run by women was interpreted by the industry and how the female business leader was described in the trade journal Resumé (1980-2000). This in order to see how notions of femininity were discursively negotiated in relation to entrepreneurship and to what extent these women were described – and described themselves – as self-made.

 

13.3.3 Jämställt företagande 1990─2010

 

Författare: Martin Wottle, docent, Institutionen för historia och samtidsstudier, Södertörns Högskola, Stockholm, martin.wottle[snabela]sh.se

 

Under ett par decennier, och med kulmen under den borgerliga regeringen 2006-2014, skedde ett tydligt närmande mellan svensk näringslivspolitik och jämställdhetspolitiken. Mot bakgrund av frågor om kvinnor i företagsstyrelser, den förhållandevis låga andelen kvinnor bland landets företagare etc., kom näringslivet att bli en viktig arena för jämställdhets¬debatten. 2007 initierades forskningsprogrammet ”Forskning om kvinnors företagande” av dåvarande näringsministern Maud Olofsson, vilket slutfördes i Vinnovas regi 2011. Undertecknad var en av redaktörerna för projektantologin Kvinnors företagande. Mål eller medel?, som utkom på SNS Förlag hösten 2011.

 

Fokuset på kvinnors företagande visar dock samtidigt på ett antal dilemman som den förda politiken framkallar:

-Kvinnors företagande som problem; kvinnor som företagare som en grupp i behov av särskilda insatser och särskilt stöd.

-Könssegregeringen av näringslivet. Könsarbetsdelningen tycks orubbad, i det att kvinnor förväntas vara aktiva på områden inom vård och omsorg även om företagare.

-Kvinnan som medel. Kvinnor ses som en tillgänglig resurs, som har gått från arbetskraftsreserv till företagarreserv, framförallt inom tjänstesektorn.

Mer begränsat rör min presentation frågan om när jämställdheten blev en fråga för företagandet, och när företagandet blev en fråga om jämställdhet. I huvudsak utgår presentationen från den politiska nivån, men berör även organisationsnivån, från det tidiga 1990-talet fram till c:a 2010.

 

13.3.4 Slutdiskussion

 

 

 

Session 14: Swedish growth and productivity across the nineteenth and twentieth centuries

 

 

Organizer: Prospective session participants should send a short abstract to Svante Prado (svante.prado[snabela]econhist.gu.se)

Research on productivity and economic growth in Sweden has a long pedigree, dating back to the pioneering efforts by Lindahl, Dahlgren and Koch (1937). Several generations of historical national accounts have followed in their footsteps (Bohlin 2003). The correct measurement of the growth of output, employment and productivity, whether at the level of separate sectors or economy-wide, has a great intrinsic value. In addition, growth and productivity studies have a great importance for our understanding of several other macro-economic features, such as the share of wages in national income, the rate of industrialisation, and structural transformation. Relative to most other countries, Swedish economic historians have a rich set of historical data sources at their disposal. Although Swedish economic historians have a rich set of historical data sources at their disposal, the number of recent papers dealing with growth and productivity is relatively low. This session aims therefore to reintroduce those issues on the research agenda. We invite papers that discuss aspects of underlying components of economic growth, such as output, employment and productivity. Papers may be comparative, hence putting Sweden in relation to other countries, or may look at Sweden in isolation.

 

14.1 Sweden Chasing the American and the British Productivity Frontiers in Manufacturing, 1869–2010

 

Authors: Svante Prado (Department of Economy and Society, School of Business Economics and Law, University of Gothenburg) and Yoshihiro Sato (European Institute of Japanese Studies, Stockholm School of Economics)

 

This paper establishes comparative levels of Swedish labour productivity in the manufacturing industry vis-à-vis the UK and the US for four benchmark years, 1909, 1924, 1935 and 1963. The method used is the industry of origin approach; the one that is due to Rostas (1948) for the pre-World War II benchmarks, comparing physical output per worker directly, and the one due to Paige and Bombach (1959) for the post-World War II benchmark, establishing real output through unit value ratios. Time series of labour productivity, extrapolated from one of the benchmarks, are used to cover the entire 1869 to 2010 era. To accomplish the establishment of this long-term record, the paper also offers a revised series of Swedish labour productivity in manufacturing in 1869–1950.

The result of this exercise will be used to cast new light on the convergence literature focusing on the long-term record. Likewise our paper, a particular strand of this literature has established comparative levels of sector-specific labour productivity across countries. This literature has focused almost entirely on the US, the UK and Germany. With a keen eye to establishing the long-term record, Broadberry’s (1997) argues that the long-term US/UK and Germany/UK evidence indicates that the comparative productivity ratios, despite great swings during especially wars, always gravitated towards a long-run path of stability. He attributes catching up at the whole economy level instead to structural transformation. One wonders, though, whether this result depends largely on the small sample of developed countries all of which experienced industrialization relatively early.

A different strand of literature has, in contrast, been preoccupied with the importance of manufacturing (Kaldor 1966, Cornwall 1977). With emphasis on convergence, Gerschenkron (1962) stressed that the existence of wide productivity gaps carried with them great scope for catching up, and the wider the productivity gap, the greater the potential for improvements. Ever since, it has been stressed that a significant component in the process of income convergence is technology spillover from manufacturing, where most of the convergence potential rests (Abramovitz 1986; Rodrik 2013).

If this literature has correctly identified the most potent forces in manufacturing serving to propel income convergence at the whole economy level, we should observe narrowing labour productivity gaps in manufacturing as countries converge in GDP per capita terms. Such sector-wise convergence would hence be inconsistent with what the literature on comparative levels of labour productivity levels has revealed as yet.

Thanks to a quite solid empirical foundation, Sweden, that is often considered a typical example of late nineteenth century industrialization, provides a rare opportunity to discriminate between the two visions of convergence outlined above.

 

14.2 Secular stagnation? The case of Sweden 1980-2017

 

Author: Svante Prado, Unit for Economic History, Department of Economy and Society School of Business, Economics and Law, University of Gothenburg

 

In the aftermath of the great recession in 2007-2008 several economists have debated why the productivity growth rates, employment and inflation did not return to the pre-crisis levels for the US. This debate can be labeled secular stagnation hypothesis. Larry Summers have argued that the phenomena can be explain by a long term decline in the real interest rates due to excess saving over demand for investments. In other words; demand factors are causing the secular stagnation. Robert Gordon have the other hand have argued that the innovation since the 1970´s have been of lower dignity than those associated with the second industrial revolution in the late 19th century. Here the cause of secular stagnation can be found on the supply side with low productivity growth. Both type of explanations; the demand side or the supply side traces this development to the last decades more or less since the 1970’s. This debate has more or less only focused on the U.S. This paper will therefore contribute to this debate by looking at the case of Sweden since 1980’s. In the paper, macroeconomic indicators such as growth rates, productivity growth, inflation and real interest rates in order to discuss if it is accurate to talk about secular stagnation for Sweden since 1980.

 

Session 15: Arbetsmarknadshistoria och företagande

Sessionsansvarig: Sven Hellroth, Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms

Universitet

 

15.1 Inflation, arbetslöshet och arbetssökande: en kort doktrinhistorisk bakgrund till 1990- och 2000-talens arbetsmarknadspolitik.

 

Författare: Sven Hellroth

 

Från 1980-talet och till idag råder bland merparten av OECD-länderna ett mer nyliberalt ekonomiskt-politiskt paradigm som prioriterar inflationsbekämpning och stabil prisnivå framför en låg arbetslöshet. Den ekonomiska politiken kan tillspetsat sammanfattas som en inneboende konflikt mellan å ena sidan inflation och låg arbetslöshet eller å andra sidan låg inflation men på bekostnad av en högre arbetslöshet.

 

Detta paper syftar till att presentera några av de viktigare doktrinhistorisk dragen bakom det ekonomisk-politiska skift som kom att äga rum under 1980- och 1990-talen. I centrum står introduktionen av den så kallade sökteorin (job search theory) och Phillipskurvan. Perioden som detta paper behandlar omfattar tiden mellan 1950- och 1970-talets början, alltså precis innan de nyliberala doktrinerna började göra sig gällande i den ekonomisk-politiken. I första hand är det debatten bland amerikanska ekonomer om Phillipskurvan och sökteorin som tas upp men också något om hur dessa nya idéer togs emot i Sverige.

 

Utgångspunkten i detta paper är den brittiske Oxfordekonomen James Forders monografi Macroeconomics and the Phillips curve myth från 2014. I boken ger Forder en översiktlig bakgrund till Phillipskurvan, hur den kom att tolkas för att slutligen bilda ett eget begrepp och enligt Forder mytologiseras. Det går att dra paralleller med utvecklingen av Malthus befolkningsteori till malthusiansism eller utvecklingen av Keynes teori till keynesianism. Äktenskapet mellan Phillipskurvan och sökteorin illusteras kanske bäst av den amerikanske ekonomen Charles C. Holt I dennes bidrag ‘Job Search, Phillips’ Wage Relation, and Union Influence: Theory and Evidence’ och ‘How can the Phillips Curve be Moved to Reduce Both Inflation and Unemployment’: in Phelps, Edmund S. (red.) (1970). Microeconomic foundations of employment and inflation theory. Holt sammanfattar 1950- och 1960-talens debatt om relationen mellan inflation och full sysselsättning samt ger en bra bakgrund till föreningen mellan Phillipskurvan och sökteorin.

 

 

 

15.2 Från hemortsstadga till flyttlasspolitik – arbetskraftens geografiska rörlighet och intern migration

 

Författare: Pål Brunnström & Peter Håkansson, Institutionen för Urbana studier, Malmö högskola

 

Fram till mitten av 1800-talet var arbetskraftens geografiska rörlighet starkt begränsad. Det fanns flera orsaker till det. Outvecklade kommunikationer och informationsspridning bidrog, men även lagstiftningen, t.ex. det obligatoriska passtvånget för inre flyttningar och hemortsstadgan.

 

Begränsningarna kan analyseras utifrån maktaspekter och Hirschmans teoretiska begrepp sorti (exit) och protest (voice). Om arbetarna förhindrades att ”rösta med fötterna” kunde lönerna hållas på en miniminivå och de fråntogs ett av de få maktmedel som de hade. Försvinner möjligheterna till mobilitet (sorti), minskar även möjligheterna till protest.

Regleringarna som begränsade mobilitet står i bjärt kontrast till den ”flyttlasspolitik” som kom att föras från slutet av 1950-talet. En politik med utgångspunkt i Rehn-Meidners modell och idéer om geografisk rörlighet hade en bärande idé att intern migration och mobilitet i allmänhet (både geografisk och yrkesmässig) skulle öka den samhällsekonomiska effektiviteten.

 

Formella regleringar kan vara ett sätt att begränsa intern migration. En annan kan vara bostadssituationen. Det finns forskning som visar att ett ägande av bostaden försvårar migration eftersom det höjer transaktionskostnaderna för en flytt. Skapandet av egnahemslån 1904 och egnahemsbolag 1907, syftade till att minska emigrationen till Amerika genom att ge unga människor en möjlighet att bygga ett eget hus. Genom konstruktionen (eget hem med lån) skulle således migrationen minskas. På ett helt motsatt sätt stimulerade miljonprogrammet 1965-1975 intern migration och gav en möjlighet att genomföra flyttlasspolitiken då människor erbjöds en bostad att flytta till.

Syftet med den här artikeln är att undersöka olika paradigm som funnits för att stimulera eller hindra arbetskraftens geografiska mobilitet. De forskningsfrågor som är intressanta att besvara blir:

 

- Vilka verktyg har använts för att hindra respektive stimulera geografisk mobilitet?

- På vilket sätt har bostadspolitiken påverkats av idéer om mobilitet och migration?

Artikeln har valt att studera två perioder som uppvisar diametralt motsatta förhållningssätt vad gäller geografisk mobilitet: Egnahemsrörelsen 1904-1940 samt Rehn-Meidnerperioden 1951-1982.

 

15.3 Paper title: The Alternative. How Nordic Business Interest Associations Attempted to Formulate an Ideological Program 1945-1965

 

Author: Rikard Westerberg, Ph.D Student, Institute for Economic and Business History Research (EHFF), Stockholm School of Economics,

rikard.westerberg[at]phdstudent.hhs.se

 

 

Business leaders in Sweden systematically started trying to affect public sentiment during the Second World War as they realized that the Social democrats would remain in power when the war ended. One of the organizations set up for opinion influencing was Näringslivets Fond whose representatives actively worked together with other business organizations in the Nordic countries to formulate a pro-business ideological program. The program was named “The Alternative” and its intent was to counter-act social democratic ideas of a more planned economy, including nationalization of certain industries and higher taxes. Eventually the program was dropped. This paper depicts the development of the program, the motivations behind it, its ideological sources and discusses why, despite substantial efforts, it was never realized.

 

 

15.4 Tax policy and the historic decline and resurgence of Schumpeterian Entrepreneurship

 

Författare: Tino Sanandaji (EHFF) och Magnus Henrekson (IFN)

 

Abstract: Financing innovation requires dealing with challenges such as high initial costs, long lags, uncertain and skewed returns, information problems and the lack of collateral. The mode of financing new technologies has varied greatly in terms of internal versus external funds and new versus incumbent firms. The early industrial revolution was surprisingly entrepreneurial, with a large role for young firms using external finance. The early 20th century witnessed a shift toward in-house R&D by incumbent firms financed by retained earnings, followed by a resurgence of Schumpeterian entrepreneurship in recent decades.

 

The variation in the extent to which innovation is carried out in established incumbents or by entrepreneurial startups is not well understood. This paper discusses the role of tax policy, which can create a bias towards established firms which use internal finance. The decline and resurgence of Schumpeterian entrepreneurship broadly coincides with the increase and decline in taxes on external capital. Established firms are less affected by this than younger firms relying on external equity. Startups are similarly more sensitive to the individual level tax incentives of for example employee stock options facing founders and key personal. High tax rates may have contributed to shift innovation toward large incumbents, while tax reforms made the rise of Silicon Valley possible.

 

This is not to say that taxes are the independent cause of these trends. Tax policy is also responsive, for example lowering rates as external capital become more important for innovation. In this way, tax policy may have reinforced the technological and other factors causing the shifts.

 

 

15.5 Dynastier. Så blev Sverige rikt

 

Författare: Hans Sjögren, professor vid Linköpings universitet och adj. Professor vid Handelshögskolan i Stockholm

 

Berättelsen om hur Sverige blev rikt har varit materialistisk. Pappret följer närmare trettio nordiska dynastier över tid och visar att framgångarna i själva verket bygger på familjära värderingar och dygder. Vi möter bland andra familjerna Andresen, Bonnier, Due Jensen, Ehrnrooth, Fazer, Johnson, Kamprad, Kristiansen, Mærsk Mc-Kinney, Rausing och Stenbeck.

I Norden finns flera av världens största familjeföretag. Pappret förklarar hur de utvecklats till dynastier med växande inflytande i samhället. Dynastierna är en arena för makt och omsorg, passion och konflikt. Dragen hos Machiavellis furste blandas med Karl Marx tro på meritokrati och Adam Smiths bagare som arbetar för familjens överlevnad. Allt i skön förening med Max Webers protestantiska etik.

 

Trots nutidens ökade krav på formella kvalifikationer lever och frodas familjedynastier. Ledarnas främsta merit är familjetillhörigheten. I bästa fall skapas en grupp av personer med liknande värderingar och avsikter, som är lojala endast mot familjen och företaget och som snabbt kan fatta beslut i stora och små frågor. Ägarmakten går i arv, då ”blod är tjockare än vatten”. Till det omgivande samhället utvecklas ett kontrakt; skatter, sysselsättning och filantropi i utbyte mot statens försvar av ett arvssamhälle med stora privata förmögenheter. Pappret visar att nio av tio dynastier har grundats utanför storstäderna och familjernas värdegrund styr företagandet. Dynastierna har berikat Norden och framtidens välfärd påverkas av familjernas agerande. Familjekapitalismen är hjärtat som förser samhällskroppen med näring, så länge det är blod och inte vatten i systemet. Pappret följer upp en bok som utkommer i augusti 2017.

 

 

 

 

Session 16.1: New directions in African economic history (dubbelsession)

Organizers, Erik Green, Ellen Hillbom, Klas Rönnbäck. Contact: erik.green[snabela]ekh.lu.se

Studies in African economic history are currently undergoing a phenomenal expansion. A significant feature of this work is the construction and use of time series allowing for longitudinal quantitative studies of Africa’s past. These developments have rightly been welcomed as a major step forward in our understanding of the long-term social and economic developments on the African continent (for recent overviews see Fourie and Gardner 2014, Austin 2015, Green and Nyambara 2015). Research at Swedish Universities has significantly contributed to expansion and the group of economic historians that study Africa’s past have grown immensely the last couple of years. The aim of this session is to bring this group together to identify complementarities and synergies. We welcome papers that focus on long-term economic and social changes in pre-colonial, colonial and post-colonial Africa. We especially welcome papers that use new innovative methods to capture the dynamics of Africa’s past and/or revise claims made in previous research.

16.1.1 Did it pay to be a pioneer? Inequality and wealth accumulation strategies in a newly settled frontier society

 

Authors: Jeanne Cilliers and Erik Green (LU)

 

The drivers of wealth inequality is a field of research that has received considerable attention by scholars (Piketty 2000, Piketty 2014). Previous research has focused on wealth inequality in industrial and capitalist economies, but significant levels of wealth inequality are shown to have already existed in pre-industrial societies (Soltow and Van Zanden 1998, Fourie and von Fintel 2010, Bengtsson et al. 2017). Our knowledge of wealth inequality in rural colonial Africa, however, remains very limited. Existing research on income inequality in colonial Africa is hampered by severe data limitations and is thereby dependent on crude assumptions about the rural populations (Bolt and Hillbom 2016). In this paper we will contribute to the debate on inequality in colonial Africa by using a unique data set that allows us to provide robust estimates of wealth inequality and identify wealth accumulation strategies in a newly-settled, pre-industrial frontier society: the Graaff-Reinet district in South Africa’s Cape Colony. The paper combines two micro-level datasets: the Cape of Good Hope Panel (CGHP) and the South African Families database (SAF), both of which are unique in their size and scope across time and space. The CGHP is an annual account of household production in colonial South Africa, covering the period 1673-1828.

 

Using these data we analyze changes in the distribution and composition of farm household wealth. More specifically, the paper will analyse to what extent changes in wealth inequality over time can be explained by different initial conditions or different accumulation strategies between farmers. From frontier settlement (1786) to frontier closure (1828) we trace the extent to which the propensity to accumulate wealth was a function of frontier tenure. We estimate an early arrival premium which measures the extent to which the earliest settlers to the region may have benefited from their ability to capture Ricardian rents by gaining access to the most fertile land (Gregson 1996). However, it is equally plausible that late-comers were on average wealthier at the time of their arrival, since they would have required the means to purchase land that was now more expensive as a result of frontier closure, in which case, their ability to accumulate additional wealth may be greater, ceteris paribus. We analyse what impact different accumulation strategies had on overall wealth inequality. Lastly, we seek to understand how settlers’ frontier tenure, and relative positioning within the frontier society, effected their ability to weather short-term economic shocks.

 

 

16.1.2 In good times and In Bad: Growth, Stagnation and Income Inequality in Ghana

 

Authors: Prince Young Aboagye & Ellen Hillbom (LU)

 

This paper places Ghana in a long-run historical framework and examines the relationship between economic growth, stagnation and income inequality. Empirical studies on the relationship between growth and inequality span a long history. Much of the debate has focused on the famous Kuznets hypothesis that inequality tends to follow an inverted U-shaped pattern, inevitably first increasing and then declining with economic growth. Kuznets (1955) argued that the pattern was contingent on the dynamics of a dual sector economy, with labour moving from an equally distributed, low income agricultural sector to a less equally distributed, high income industrial sector. This worsens overall income distribution initially until more workers move to the industrial sector, thereby leading to falling inequality. Indeed, these changes can be understood to be in response to prices and markets where the search for increasing efficiency and consequent technological change leads to the development of increasing labour productivity and incomes. But given that many cross-sectional studies conducted to test the veracity of this hypothesis have shown mixed results, there have been widespread skepticisms about its validity.

 

In recent years some scholars have emphasized the ‘primacy of politics’ arguing that political rather than economic factors are essential for understanding income inequality; and that “inequality dynamics depend primarily on the policies and institutions adopted by governments and societies as a whole” (Piketty, 2006:71). In sub-Saharan Africa, the paucity of data on income levels and in some cases the inaccuracy of growth estimates especially for colonial periods have conspired to make it virtually impossible to comprehensively conduct long-run studies to test the nexus between growth and inequality (Knight, 1976; Huq, 1989; Killick, 2010). Ghana has been no exception. Yet some scholars writing on income distribution in Ghana few years after its independence have argued that given that Ghana did not appear to have the problem of land inequality and landlessness and the absence of an entrepreneurial elite that commands wealth, inequality in Ghana is expected to be low (Killick, 2010). In what comes close to discussing the relationship between growth and inequality, Rimmer (1992:198) observes that “one might guess that inequality increased during the periods of economic expansion and decreased in those of contraction; except that the opportunities for securing rent incomes from government controls were perhaps most abundant when the contraction was most pronounced”.

 

Over the last three decades, Ghana has witnessed somewhat impressive growth rates accompanied by increasing levels of income and spatial inequality. In what way and to what extent have the different periods of growth and stagnation (1891-1951; 1952-65; 1966-1983; 1984-2017) and sectoral development and inequality trends affected one another? Which policies and institutional arrangements have been designed to achieve growth, which sectors have been prioritized, what has happened to labour movements during these time periods and to what extent have these affected the distribution of income? Using both primary and secondary sources we provide answers to these questions and present a comprehensible narration of the link between growth and inequality in Ghana spanning a period of a century and two decades.

 

 

 

16.1.3 European large-scale farming in colonial Kenya: How extractive was the sector? c. 1900-1963

 

Authors: Maria Fibaek & Erik Green (LU)

 

There is a consensus in the scholarly literature that political and/or economic institutions established in settler colonies hampered long-term economic and social development. To access labour the settler farmers were depending on the colonial authorities that through the implementation of repressive policies that indirectly or directly forced the Europeans out on the labour market. The policies led to the shaping so-called dual economies, characterized by pockets of prosperity surrounded by vast areas of poverty, which prevented the broad basses to participate in the economy to their potential, while at the same time creating disincentives for public investments (Arrighi 1966, Bowden et al. 2008, Acemoglu and Robinson 2010, Robinson 2013, Frankema, Green and Hillbom 2016). In this paper we use the establishment of settler agriculture in Kenya to shed further light into the role of institutions. To estimates the effect if policies and the performance of European settler farming sector, we create wage share series covering the period 1920 to 1960. We argue that a restructuring of the sector in the mid-1920s towards high-value cash crops enabled the sector to survive and to drastically increase profits after the Second World War. In line with previous research we also identify the importance of colonial policies for the establishment of a profitable European farming sector. However, in contrast to previous research, we argue that policies commonly associated with the establishment of a cheap labour supply to the European farming sector (taxation and the relocation of Africans to Native Reserves) played a less significant role in solving the “labour problem”. Instead policies aimed at controlling the labour force (resident native labour ordinances and (indirect) government involvement in recruiting labour) were of higher importance to the European sector. We conclude that this call for a revision of the colonial legacy of European settler agriculture for long-term economic and social developments in Kenya as the colonial policies commonly highlighted to explain the establishment of a dual society played a limited role for the growth of a profitable European farming sector in Kenya.

 

16.1.4 Formal Sector Inequality in British Tanganyika

 

Author: Sacha Klocke (LU)

 

Research on global and historical inequality continues to receive growing attention in contemporary academia. In sub-Saharan African countries, current inequality levels are often high, yet studies of long-term trends and historical inequality are still rare. Generally, it is assumed that inequality increased since the end of the colonial period, and that in colonial times “settler economies” had higher levels of extraction and inequality than “peasant economies”. This paper aims to add to the growing literature on inequality in colonial sub-Saharan Africa by analysing formal sector inequality in the Tanganyika Territory under British mandate (1916-1961). As official statistics on inequality during that period are lacking, this paper will follow a social tables approach, in the sub-Saharan African context already employed for Kenya (Bigsten 1987), Botswana (Bolt & Hillbom 2016), and some West African countries (Alfani & Tadei 2017). The Tanganyika Territory is often mentioned as a typical case of a peasant economy, and as such, the initial expectation would be that inequality levels were relatively low during the colonial period (Austin 2010, Prados de la Escosura 2012).

 

Recently, however, Milanovic (2016), analysing inequality using social tables for 30 countries, put forth the thesis that colonies with low population density actually experienced higher levels of extraction and inequality. As such, one of the aims of the paper is to see whether Tanganyika, which had an extremely low population density, follows the general pattern of a low-inequality peasant colony, or whether it conforms more to Milanovic’s theory. Of course, analysing formal sector inequality only provides part of the story, but it is an important step in determining long-term trends and overall levels of inequality in colonial economies in sub-Saharan Africa. There are some reasons to believe that inequality in Tanganyika might have been higher than that in typical western African peasant colonies. For one, there was a small presence of European settlers, who competed with Africans in the production of coffee and who dominated the production of the colony’s most important export crop, sisal. Hence, some settler-economy traits like large income differences between Europeans and Africans can be expected.

 

Additionally, Indians and Arabs constituted a growing minority in the colony, engaging in trade and planation agriculture. Backlashes against this minority during the Maji Maji rebellion (1905-07) and during the post-independence era under the government of Julius Nyerere point towards grievances that might be rooted in racial inequality and the existence of a “race premium” similar to the one observed for colonial Kenya by Bigsten (1987). The British colonial government also engaged in a large-scale agricultural programme, the infamous groundnut scheme (1947-52), attempting to radically change agricultural production in southern Tanganyika. The project created an almost “unlimited” demand for labour and led to wage increases for agricultural, skilled, and unskilled labourers (Rizzo 2006), potentially decreasing the race premium and formal sector inequality in the region.

 

16.1.5 The Wealth and Poverty of African States: Economic growth, living standards and taxation in Africa since the 19th Century

 

Author: Morten Jerven (LU)

 

Avanti Economic Historians! Thus sounded the call from Patrick Manning in 1987, but only for the economic history of Africa to decline as an academic practice. The study of material change became unfashionable in African history circles, whereas economists largely confined their studies to the post-colonial period (Manning 1987, Hopkins 1986). This has recently changed, and African economic history is experiencing a renaissance (Broadberry and Austin, 2014). One the disciplines early and central contributors, A. G. Hopkins, coined the new surge of literature on material change in African economies the ‘New Economic History of Africa’ (Hopkins, 2010). According to Hopkins, this new literature had appeared largely unbeknownst to historians, and originated in North American economics departments. This was thanks in part to some seminal papers that succeeded in shifting the focus in development economics from associating growth and policy and drawing attention towards the historical causes of wealth and poverty among nations (Acemoglu and Robinson 2012, Ray 2010). Some ink has already been spilt on whether this ‘new economic history for Africa’ is conceptually and methodologically coherent with the ‘old economic history’ of Africa and particularly on whether the new contributions should be called ‘causal history’ (Fenske) or whether the methods result in what Austin called ‘a compression of history’(Austin).

 

It is however, beyond doubt that the seminal papers published more than a decade ago has had an impact on the sheer amount of empirical work done in African economic history in recent times. Concurrently, Africa has moved from being depicted as the ‘hopeless continent’ to being described as the hopeful continent that is on the rise (Jerven, 2015). In turn, there is an increasing demand for knowledge on the material history of change in Africa. Focus is shifting from explaining chronic growth failure in the so called ‘Bottom Billion’ (Collier, 2007), towards research that can shed light on the role of states in fostering industrial change, and situating the current period of economic growth, or ‘Africa Rising’, in the history of economic growth in African economies. The contribution of this presentation is to take stock of the many empirical contributions over the past decade. A wealth of new historical data have been unearthed, collated and organized – a lot of it from colonial archives, but also from other sources such as military files recording the heights of soldier recruits, trading companies recording prices and wages. The new estimates of levels and trends in wages, growth, living standards and taxes has to date been presented in a piecemeal fashion. The paper takes up the challenge to synthesize the new knowledge, and assess how this decade of research has challenged and refined those big research questions posed a decade or more ago.

 

 

16.1.6 Declining inequality in the midst of diamond-led growth? Trends in Botswana’s income inequality and sectorial change, c. 1966-2016

 

Authors: Jutta Bolt and Ellen Hillbom (LU)

 

In Sub-Saharan Africa we find some of the highest levels of income inequality in the world (World Bank 2016). However, the high regional levels appear to have started to decline during the last couple of decades (Sala-in-Martin and Pinkovisky 2010). In this current development, Botswana could be considered as one of the fore-runners. Traditionally, high levels of inequality in Botswana have been associated with the diamond economy (Good 2008). However, a previous study on social classes and division of income during the colonial era (Bolt and Hillbom 2016) show that the lion’s share of increasing income inequality took place during the colonial era. After the switch from the colonial cattle economy to the current diamond economy in the mid-1970s we have only seen a slight further increase. It peaked in 1993 and since then there has been a decline. The main research questions for this paper are: How recent income inequality decline in the midst of diamond-led growth can be explained? How do such changes relate to a potential economic and social structural transformation and modernization of the economy?

 

As the research questions indicate we are inspired by Kuznets’ seminal question – What is the relationship between long-term changes in income inequality and sectorial transformation? We do not, however, assume the traditional bending of the Kuznets’ curve as a result of Modern Economic Growth processes. Rather, due to the lack of structural transformation of the Botswana economy (Hillbom 2008) we consider the alternative role of poverty reduction, government transfers, urbanization and the expansion of the service sector (rather than industry). This paper starts with a background presenting our previous mapping and analysis of increasing income inequality during the colonial cattle economy, starting in the 1940s and increasing sharply until the mid-1970s (Bolt and Hillbom 2016). The slowing down of increasing income inequality then coincides with the time when the economy switched from cattle to diamond dependency. The thrust of the paper, however, is dedicated to analyzing and explaining the income inequality decline that have taken place in the midst of diamond-led exceptional growth from the early 1990s. We relate our explanations to over-arching socio-economic structural changes, including government policy and transfers, which are not to be equated with the occurrence of economic development or Modern Economic Growth.

 

 

 

Session 16.2: New directions in African economic history

 

16.2.1 African rural commercialization and state intervention: Did coercive or conducive policies drive cotton exports from 20th century Sub-Saharan Africa?

 

Author: Michiel de Haas (LU)

 

What role did states play in the adoption of export crops in colonial and post-colonial Sub-Saharan Africa (SSA)? A prominent strand of scholarship stresses the disruptive and coercive nature of past state interventions in rural economies, and sees states primarily as instruments of capitalist elites, pitted against the interests of smallholders (Beckert, 2015; Isaacman & Roberts, 1995). In this rendering of events, production for international markets was unattractive to African smallholders, and their irresponsiveness to export crops signifies the failure of coercive policies. A contrasting strand of scholarship points at the importance of states to overcome market failures, facilitate technology transfer and provide public goods. Here, it is argued that through conducive interventions, states can enable farmers in marginal and vulnerable rural areas to reap benefits from trade (Chang, 2009; Poulton, Kydd & Dorward, 2006). In this line of argumentation, non-adoption of export crops resulted not from smallholders aversion to such crops per se, but from the failure of the state to create suitable growing and marketing conditions. In this study, I use an intra-African comparative framework to evaluate the relative importance of coercive and conducive state policies to explain adoption and rejection of export cotton by smallholders across colonial and post-colonial Africa. All in all, SSA never became more than a peripheral player on the global cotton market.

 

However, using a newly constructed database of cotton production statistics in 20 countries, I demonstrate that numerous localized and mostly unsustained cotton booms took place throughout the 20th century. I exploit this variation in production outcomes across time and space to evaluate and explain the impact of state policies. The key conclusions of this study are as follows. During the colonial era, cotton outcomes were a vector of levels of coercion and favourable ecological conditions, which show an inverse relationship. Technological changes were mostly absent from the equation, and conducive policies played an auxiliary role in the most successful cases, most notably Uganda. In contrast, during the post-colonial era, striking productivity increases in cotton cultivation took place, enabling farmers in a much wider range of ecological conditions to cultivate cotton, particularly Francophone West Africa. Agricultural research and extension policies played a crucial role in making cotton more viable and profitable to African farmers.

 

16.2.2 African agricultural productivity and the transatlantic slave trade: evidence from Senegambia in the nineteenth century

 

Authors: Dimtris Theodoridis & Klas Rönnback (GU)

 

The role of agriculture has been central in Africa’s long-term economic development. Previous research has argued that low productivity of African economies has posed significant challenges in African efforts to produce an agricultural surplus or develop commercial agriculture. Low agricultural productivity has also served as a key explanation for the transatlantic slave trade, on the basis that it was more profitable to export humans overseas than to grow and export produce. The field has however suffered from a lack of comparable empirical evidence. This paper contributes to this field by presenting quantitative data on historical land- and labour productivity in Africa, from a case study of the agricultural productivity in Senegambia in the early nineteenth century. Focusing on five key crops, our results suggest that both land- and labour productivity was lower in Senegambia than it was in all other parts of the world for which we have found comparable data. We thus lend support to claims that stress ecological factors as one of the main determinants of Africa’s historical development.

 

16.2.3 Land Inequality and the Closing of the Land Frontier: the case of Sierra Leone in the early 19th century

 

Authors: Stefania Gall & Klas Rönnbäck (GU)

 

Land distribution in pre-industrial societies has been considered the main contributor to wealth inequality levels and to growing inequality. In the present paper we study the development of land inequality in a particular case – the colony of Sierra Leone in Africa – during the first fifty years of its existence. Our results show that land inequality grew most substantially over time; our estimated Gini-coefficient increased from 0.258 in 1791, to 0.297 in 1800 to 0.458 in 1831. Such an increase in inequality over time was seemingly not motivated by any major changes in the institutions or policies implemented. Instead, we argue for the effects of a comparatively massive inflow migration, resulting in a rapid closing of the land frontier for the small colony. This created a divide in landholdings between early and late settlers, explaining much of the growing inequality.

16.2.4 Imperial profits and the return on investments in the largest British colonial companies in Africa, 1870-1970

 

Authors: Oskar Broberg & Klas Rönnbäck (GU)

 

Capital formation and accumulation is a key issue in economic history. What caused capital to accumulate in certain countries to a much larger extent than others, and what drove capital exports from certain countries, to others? It has famously been argued that the colonies were exploited economically through various means, yielding extraordinarily high returns on investments (“super-profits”) to the European investors. Others have argued that the channeling of resources to Africa during this period was in line with standard economic theory and that the level of profits met risk-adjusted expectations. In this study, we make improvements relative to previous studies in the field in order to provide fresh empirical evidence to this debate. Firstly, we analyze the return on investments in Africa from the perspective of the investor, as has become standard practice in modern-day studies of financial history. The return on investments is thus calculated as the sum of dividends paid out and changes in share price. We also analyze the development over the very long run, from the time when the “Scramble for Africa” started, to the time when all British African colonies had become independent. The total sample consists of close to 500 companies, all listed on the London Stock Exchange but active in Africa. However, in this paper we focus our attention on the 5-10 largest and most famous companies. We do this because it was the profits and losses of these companies that was the largest determinant of the average return for the investor. The rich business history literature on these companies allows us to complement the quantative study with a qualitative analysis of the determinants of the long-term return on investment.

16.2.5 Mortality among European settlers in pre-colonial West Africa: The “White Man’s Grave” revisited

 

Authors: Klas Rönnbäck & Stefan Öberg (GU)

 

We have created the first longitudinal dataset following European employees of the English Royal African Company during their time in West Africa, 1683–1766. The mortality was catastrophically high with limited geographical differences. Tropical diseases and epidemics thereof, contributed to the high mortality and strong variations over time. The risk was highest for the men who had just arrived from Europe but remained high also after they had spent several years on the coast. The death rate of the Europeans was increased by both the share of newcomers and by the total number of men present on the coast.

Session 17: Social history

 

Organiser: Dag Retsö, Department of Economic History, Stockholm University (dag.retso[at]ekohist.su.se)

17.1 Socioeconomic inequalities in mortality from a cohort perspective in Sweden in the 20th century

 

Authors: Enrico Debiasi & Martin Dribe

 

Socioeconomic inequalities in mortality have been extensively debated in previous literature. It is commonly thought that higher socioeconomic status is associated with better health and lower mortality. Nevertheless, empirical results are mixed and while these contributions give important insights, the understanding behind mortality patterns remain scarce. One of the main issues is that many studies use a period perspective to examine and understand trends. Little attention has been given to the cohort composition of the population. The aim of this paper is to analyze cohorts’ socioeconomic differences in adult all-cause and cause-specific mortality trends in Sweden in the 20th century and discuss the development of mortality differentials with respect to welfare policies.

 

Wee use longitudinal micro-level registers data from the Scanian Economic Demographic Database that provides information about socioeconomic variables and demographic events. The sample comprises individuals living in five rural parishes and in the city of Landskrona in the south of Sweden who have been followed throughout their life. For a more comprehensive analysis, the socioeconomic status is measured with different indicators such as: income, occupation, education, and social class. Furthermore, the dataset allows to observe variables of interest (e.g. income, occupation) in different points of a subject’s life, for instance, at birth and in adulthood.

 

From a cohort point of view it is possible to account for different levels of exposure to risk factors that might affect individuals born in a particular point in time. Such analysis opens the discussion to alternative interpretations to changes in demographic variables.

 

17.2 Hushållning och hierarki vid Stora Kopparberget 1716 – 1724

 

Författare: Hedvig Widmalm, doktorand i ekonomisk historia, Uppsala universitet

 

I detta konferenspapper undersöker jag hur hushållningen förändrades vid Stora Kopparberget i Falun. Textens syfte är att presentera de frågeställningar jag tar upp i min avhandling, och ge en sammanfattning av ett kapitel. Fokus är perioden 1716 – 1724, en politiskt och ekonomiskt omvälvande tid i gruvans historia. År 1716 genomfördes reformer i gruvans administration, och år 1724 inrättades en kunglig kommission för att undersöka dess hushållning. Gruvans ekonomiska utveckling som skapade förutsättningarna för reformerna framhävs också. Kopparbergets gruvrätt och Bergskollegiums protokoll som berör reformerna 1716, och materialet från den kungliga kommissionen 1724, är mina huvudsakliga källor.

 

Det rika materialet från den kungliga kommissionen 1724 utgör merparten av undersökningen. I kommissionens protokoll, memorial och suppliker framträder bergsmän, gruvdrängar, borgare och statliga tjänstemän. De ger alla sin syn på gruvans hushållning och deras egen roll i den. Jag tittar på hur varje grupps roll i hushållningens hierarki var förbunden med dess möjligheter att bedriva ekonomisk verksamhet, och hur aktörerna använde sina roller för att förändra sina ekonomiska förutsättningar. I kommissionens dokument är det möjligt att se hur aktörerna som trädde fram för att diskutera de ekonomiska reformerna framhävde sin status. Deras status fungerade som ett ramverk för hur det var möjligt för dem att agera. När de praktiska ekonomiska förutsättningarna förändrades, förändrades också det fundament på vilket de skapat sin status. Jag vill undersöka hur detta skedde, men också öppna för att aktörernas markerande av sin status i kommissionen var ett agerande som syftade till att förändra det Stora Kopparbergets ekonomiska administration. Alltmedan de ekonomiska förutsättningarna vid gruvan förändrade aktörernas status, kunde aktörernas nya status innebära att de kunde försöka att ändra Kopparbergets ekonomiska förutsättningar i framtiden. Syftet med min avhandling är att tydliggöra denna växelverkan. Jag knyter sedan an den till hur Kopparbergets hushållning konkret förändrades och utvecklades under frihetstiden.

 

 

17.3 The Swedish Move to the Capital Gains Tax and the Brief History of Finnish Queer Immigrants in Sweden

 

Author: Antu Sorainen, Academy Research Fellow, Academy of Finland, Email: antu.sorainen[at]helsinki.fi

 

Sweden abolished inheritance tax in 2005 in favor of capital gains tax, meaning that property is taxed not when inherited but only when realized. Norway followed the lead and abolished inheritance tax in 2014. Denmark and Finland hold on to this specific tax.

 

In Stockholm, valuable flats now circulate within families even for generations because the capital gains tax is rather high (30%). Rich families do not sell their flats but pass them on as tax-free legacies. This influences also on the gentrification process and the continuing difficulty of class travel in Sweden as the family background – status, education level, surname – correlates strongly with the individual’s wealth path in society. This social factor may have only heightened since the capital gains tax was introduced.

 

I discuss the history of queer Finnish immigrants as an example of how capital gains tax leads to socio-economic stagnation and creates a class glass ceiling for queers. Many Finns moved to Stockholm, Gothenburg and Norrköping suburbs in the 1960s to live on factory jobs. This mass migration was one consequence of the rapid urbanization of the Finnish society, which left small farmers without a future in their own country. These rural migrants were accompanied by a significant number of Finnish lesbians and gays who moved to Sweden in the 1970s as the sexual atmosphere was more liberal there.

 

The Finnish queer immigration generational cohorts in Sweden are now getting elderly. Many are without hope of buying a flat in Swedish city centres since valuable flats are circulated through the inheritance system in a number of wealthy Swedish families.

 

I argue that the capital gains tax impacts on social minorities in negative ways as it leads to increasing accumulation of wealth in the hands of a few. This “weather forecast” could be given to all societies with a big ratio of social inequalities.

 

 

17.4 Inequality of consumption and indirect taxation in postwar Sweden: Recreating a synthetic sample from household budget survey tables

 

Författare: Gunnar Lantz, Ekonomisk Historia, Umeå universitet

 

The rise of public welfare and redistribution in twentieth-century Western Europe has been explained in various ways. Piketty stresses progressive taxation of income and wealth as the key factor, since they mitigated accumulation. Lindert, on the other hand, highlights the role of general consumption taxes and social security contributions. These broad taxes, extracting massively from the lower and middle income layers, were key to financing welfare according to him. Lindert lets Sweden represent this kind of path, since it experienced an expansion of public welfare and an increase of said taxes at the aggregate level. The present paper focus on the distribution at the household and individual levels to give a more comprehensive view.

 

Thus far, the distribution of consumption taxes across income groups has been difficult to assess, due to data deficiencies. This paper combines tabulated data from survey reports and official statistics to generate a synthetic sample of individuals and their patterns of expenditure relative to income. From this, new income fractiles and indices of distribution are constructed, resulting in an improved assessment of the patterns of taxation at the dawn of the Swedish welfare state.

 

 

 

Session 18: Affärslivets avskydda och avhållna

Organisatör/kontaktperson: Klara Arnberg, Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet (klara.arnberg[snabela]ekohist.su.se)

Ordförande/kommentator: Orsi Husz, Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet

Sessionen behandlar å ena sidan försök att definiera affärsverksamheter som icke-legitima och oseriösa och å andra sidan hur strategier utarbetats för att skapa förtroende för nya och förtroendekänsliga verksamheter. Vilka grupper (hästhandlare, kringresande, maffian, spågummor etc.) och produkter (t.ex. barnförsäkringar, narkotika, pornografi) har definierats som opassande? Vilka argument och tekniker har använts för att skilja lämpligt från olämpligt? Och omvänt, vilka metoder har använts i försök att legitimera framväxande verksamheter och branscher (lagstiftning, självreglering och patentering osv) och vilka grupper blir särdeles synliga i detta legitimeringsarbete (certifieringsrevisorer, klassificeringssällskap, försäkringsentreprenörer och andra kontrollerande och klassificerande yrken är möjliga exempel). Sessionen välkomnar bidrag som utforskar båda processerna, var för sig eller sammantagna, i den mån bortsorteringen av vissa verksamheter är en del av arbetet med att legitimera andra. Genom att jämföra fall från olika historiska perioder och situationer ska mönster kunna avtäckas i hur det aktiva utpekandet av icke önskade – och önskade – aktörer har format företagsamhet av olika slag.

 

 

18.1 Legitimitet till salu. Ackreditering som sorteringsverktyg på den svenska certifieringsmarknaden 1970–2020

 

Författare: Kristina Tamm-Hallström & Martin Gustavsson, Score, SU och HHS

 

Papret diskuterar hur en till stora delar privat granskningsapparat, med flera lager av granskare, växte fram när samhällsekonomin av- och omreglerades under 1980- och 1990-talen.

 

Vilka produkter ska betraktas som tillräckligt passande för att säljas? Standardiserade prövningar av produkter – certifieringsgranskningar – har funnits länge. Prövningarna görs med referens till en standard, som specificerar hur exempelvis lastpallar, tryckkärl och ID-kort ska vara utformade för att bli godkända. Detta paper intresserar sig för en särskild typ av granskning som vuxit sig stark sedan slutet av 1980-talet. Det är en certifiering där fokus inte ligger på själva produkterna, utan i stället på organisationerna som tillverkar och/eller handlar med varor eller tjänster. Vilka företag ska betraktas som tillräckligt passande för att få vara verksamma på marknaden? I dessa fall görs certifieringen med hänvisning till en ledningssystemstandard (t.ex. ISO 9001) vilket i praktiken innebär att det som granskas är de dokumenterade målsättningarna och organisatoriska rutinerna som satts upp för att leda och organisera den granskade verksamheten. Idag har över en miljon organisationer i världen ett ISO 9001-certifikat. Det signalerar att en extern certifieringsrevisor har varit på plats på företagen och gjort årliga kontroller att ledningssystemet fungerar. Men, hur ska man kunna lita på väktarna? Vilka certifieringsorganisationer ska betraktas som tillräckligt passande för att få vara verksamma att granska företag på marknaden?

 

En motsvarighet till den beslutade statusordning som hierarkiserar olika företag och verksamheter (certifierade vs ocertifierade) finns också för själva certifieringsbolagen. För att kunna lita på att den externa kontrollanten, certifieraren, i sitt granskningsarbete är neutral, kompetent och inte agerar i egenintressen, har ackreditering utvecklats. Genom årliga kontroller av en extern ackrediteringsrevisor undersöks om certifieringsbolagens ledningssystem är på plats och följs, en slags certifiering av certifieraren. Ackreditering är alltså en beslutad statusordning som hierarkiserar certifierarna: ackrediterade certifierare ställs mot icke-ackrediterade. Att det inte är ett okomplicerat system blixtbelyses av att ackrediteringsbranschen är upptagna med att jaga ”fejkrevisorer”, anarkistiska ”cowboys” som fortsätter att certifiera företag trots att de inte är ackrediterade.

Många granskningsverksamheter som före 1980-talet organiserades i statlig regi, som bilprovning och hissbesiktning, har avreglerats i enlighet med rådande marknadsideal. Historiskt växte alltså den privat organiserade granskningsapparaten fram i det tomrum som uppstod när staten abdikerade från rollen som granskande reglerare av olika marknader. Den statliga om- och avregleringen födde fram mer reglering, men i form av en privat beslutad sådan. Certifieringsorganisationerna är nämligen oftast vinstdrivande företag, som säljer legitimitet till andra. Även sociala rörelser har dock varit en formerande kraft när certifieringsmarknaden har expanderat till nya områden (som exempelvis certifikat för hållbarhet, rättvisa, ekologi och hbtq etc.). Utvecklingen är dock inte otvetydig. I samband med att myndigheten Swedac år 1990 startade en ackrediteringsverksamhet för ledningssystemcertifiering trädde staten åter in som överstegranskare av de privata certifieringsföretagen (en beslutad statusordning) som granskar att privata företag följer olika ledningssystemstandarder (en annan beslutad statusordning). Texten lyfter fram strategier som används för att upprätthålla dessa konstruerade statusordningar, liksom strategier som kan skymtas hos företag som väljer alternativa vägar för att försöka legitimera verksamheten.

 

18.2 Det hänger på håret: kringvandrande håruppköpare i Finland 1880-1910

 

Författare: Johanna Wassholm & Anna Sundelin, Åbo akademi

 

Under sent 1800- och tidigt 1900-tal fanns det en efterfrågan på hår för att tillverka smycken, minnesföremål och peruker. I vår presentation belyser vi handeln med hår i 1800-talets och det tidiga 1900-talets Finland, där den rörliga handeln liksom på andra håll ökade som en följd av den växande tillgången till och efterfrågan på industri- och kolonialvaror. Liksom i många andra regioner blev etniska minoriteter viktiga länkar i spridningen av de nya varorna och en ny typ av konsumtion. Karakteristiskt för Finland var att inkorporeringen i det mångnationella ryska riket bidrog till att inslaget av etniska ryssar, ryska karelare, judar och tatarer var betydande i den småhandel som idkades på torg och marknader och inom gårdfarihandeln. Dessa köpte även upp hår, vilket för en del kvinnor erbjöd en möjlighet att betala för varor eller att förbättra sin ekonomi. Samtidigt var långt hår en stolthet, och det var inte värdeneutralt att låta klippa av det. I Finland rörde sig även hårkullor från Dalarna, ofta i riktning mot Sankt Petersburg som var en viktig marknad för dem, och som på vägen dit passade på att sälja sina hårarbeten även i Finland.

 

Emma Tarlo har i sin bok Entanglement. The Secret Lives of Hair (2016) lyft fram att få människor utöver dem som var involverade i hårhandeln haft en inblick i den. Att studera hårhandeln är således en källkritisk utmaning och en orsak till att temat är understuderat. Digitaliseringen av tidningar och databasernas sökbarhet har idag dock gjort det lättare att hitta källor som beskriver hårhandeln. I vårt paper analyserar vi hårhandeln i huvudsak utgående från tidningskällor, kompletterat med etnografiskt material och skönlitteratur. Vi intresserar oss dels för praktikerna kring handeln med hår, dels för de värderingar som kopplades till dem som sålde sitt hår och dem som köpte upp det.

 

18.3 Bojkott av blått: Motståndet mot herrtidningar i Sverige 1971-2000

 

Författare: Klara Arnberg, Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet

 

Detta papper behandlar de svenska herrtidningarna Fib Aktuellt och Lektyr som under en period då de transformerades från att ha en position mitt emellan pornografi och populärpress, till att klassas som pornografi. Båda tidskrifterna hade stora upplagor på 1970-talet, men minskade kraftigt under början av 1980-talet (Arnberg & Larsson 2013). Parallellt med detta ökade också kritiken mot tidningarnas pornografiska innehåll. Detta papper behandlar de aktioner som skedde mot de två tidningarna, såväl av övrigt näringsliv och av folkrörelser såsom RFSU och kvinnorörelsen.

 

Pappret behandlar även hur heterosexuella män växte fram som kommersiell målgrupp. Medan såväl grupper som såväl kvinnor och homosexuella män tidigare studerats genom begrepp som “pink money” och “Mrs. Consumer”, framstår heterosexuella män en mer anonymiserad kommersiell målgrupp eftersom de så tydligt tillhör den maskulina normen. Genom att sätta sökljuset på målgruppens kön och sexualitet och hur de under den studerade perioden problematiserades i relation till kommersialitet och jämställdhetsanspråk är syftet med detta papper också att synliggöra förekomsten och problemen med vad jag benämner “blå pengar” – där den blå färgen både anspelar på maskulinitet (som i motsatserna blått/rosa) och på det porngrafiska (som i blue movies).

 

 

18.4 The Welfare Philosophy of Life Insurance: The Imprint of Social Principles on the Insurance Business in Sweden 1850–1950

 

Författare: Alf Sjöblom, Ekonomisk-historisk institutionen, Stockholms universitet

 

I detta papper diskuterar jag etablerandet av en välfärdsfilosofi under andra halvan av 1800-talet där livförsäkringsverksamhet gick hand i hand med framväxten av ett socialt orienterat idéinnehåll och självbilden av en social rörelse. En sida av denna välfärdsfilosofi var att föreställningar om trygghet konkretiserades i marknadsföringsverksamhet som en socialt orienterad praktik. Välfärdsfilosofin präglades också av socialpolitiska ställningstaganden som klargjorde branschens förhållande till konkurrerande verksamheter som banksparande och offentliga försäkringssystem.

 

Under 1800-talets sista decennier präglades livförsäkringen av en djupgående kris där livförsäkringens ”raison d’être” stod på spel. Jag studerar hur livförsäkringens så kallade sociala uppgift legitimerade självreglerande åtgärder som skapade en mer homogen marknad. Genom ett nära samarbete med staten kunde tongivande bolag skapa förtroende för livförsäkringen och på samma gång reglera bort verksamheter som uppfattades som ett hot mot affärsintressen inom livförsäkringen. Under början av 1900-talet blev självbilden av en social rörelse även avgörande för att vinna kampen om arbetarklassen. I samspel med staten legitimerades livförsäkringens anspråk på att vara en mer solid och rationell lösning på arbetarnas trygghetsproblem än de understödsföreningar som arbetarna själva hade börjat skapa. Livförsäkringens välfärdsfilosofi skapade samtidigt en spänning i branschen. Jag diskuterar hur denna spänning under första halvan av 1900-talet framträder i gapet mellan en socialt orienterad legitimering och omfattande problem som tenderade att eskalera i takt med livförsäkringens expansion.

Avslutningsvis diskuterar jag betydelsen av livförsäkringens välfärdsfilosofi för att skapa och upprätthålla en marknad för privata försäkringar i ett samhälle som alltmer kom att präglas av offentliga försäkringslösningar. Genom välfärdsfilosofin harmonierades sociala anspråk med vinstintressen och ett samspel mellan privat och offentlig verksamhet legitimerades.

 

18.5 Sound and loyal. Principles of legitimization in the Swedish advertising cartel 1915–1945

 

Author: Elin Åström Rudberg, PhD-student, EHFF, Stockholm School of Economics, Elin.astromrudberg[at]phdstudent.hhs.se

 

A cartel is an organizational form aimed at restricting and controlling competition on a market. Most research has dealt with economically powerful cartels in the manufacturing and industrial sector, where cartels were often perceived as beneficial since they could contribute to stability and more efficient and rational use of resources. But how can actors defend and legitimize a cartel in a service and knowledge business such as advertising? This paper discusses the case of the long-lived and extensive cartel on the Swedish market for advertising. It focuses on the relationship and agreements both within the advertising industry and between the industry and the newspaper publishers.

 

The main question deals with uncovering the underlying principles and ideas that were used in order to motivate and legitimize the cartel. And also how these principles and ideas were interpreted and implemented. The arguments that were used to legitimize the cartel were connected to ideas about loyal business behavior, sound business methods and also what characterized the “proper” forms of competition. These ideas were used both to govern the behavior of cartel members, i.e. to establish what constituted proper business behavior inside the advertising industry, but also to decide on inclusion and exclusion, i.e. upon which grounds businessmen were judged as proper “advertising men” and thus accepted as cartel members.

The paper seeks to contribute to the broader field of business history and the literature on forms of competition, such as cartels, and the effects on markets historically. The aim is to increase our understanding of how organization and competition in service and knowledge markets have been regulated and controlled by market actors and with what means and arguments. This paper suggests that other principles and arguments for legitimizing cartels were used in the service and knowledge sector than usually recognized in existing literature.

 

 

 

Session 19: The Economics of Movable Goods in Medieval and Early Modern Scandinavia

Organizers: Gabriela Bjarne Larsson (gabriela.bjarne.larsson[snabela]historia.su.se) och Johanna Andersson Raeder (johanna.andersson-raeder[snabela]ekohist.su.se)

Under sessionen kommer framträdande resultat från det VR finansierade projektet Real Property and Movable Goods in Late Medieval Sweden att presenteras. Projektet tog sin utgångspunkt i den kunskap vi har om hur fast egendom under medeltid och tidigmodern tid behandlades av de grupper i det svenska samhället som styrdes av landslagens regler.

 

En av projektmedlemmarna, ek. hist Johanna Andersson Raeder, bygger vidare på denna kunskap och har i ”Married women managing their wealth – Women, property and economic activities in late medieval Sweden” undersökt hur frälsekvinnan i ett livscykelperspektiv förfogade över egendom, sin egen och andras. Trots kvarstående strikta begränsningar för ärvd, fast egendom ökade, tack vare välvilliga (eller utdöda) manliga släktingar, kvinnors handlingsmöjligheter med åldern, men särskilt berodde ökningen på att kvinnan inom äktenskapet, med åren, hunnit få erforderlig kunskap och erfarenhet.

 

Ekonomhistorikern Johan Söderberg intresserar sig i "Jordpris och jordränta i den senmedeltida krisen" för frågor om de ofrälses möjligheter att verka på jordmarknaden särskilt efter digerdöden och fram till 1540. Han har ställt frågor om i vilken utsträckning prisfallet på jord innebar att lägre sociala grupper ökade sin närvaro på jordmarknaden, om hur aktiviteten på jordmarknaden över tid fördelades mellan världsligt frälse, kyrkan och ofrälse grupper. Om hur jordräntans realvärde förändrades för olika sociala grupper, och vilka som drabbades mest av fallande jordräntor. Och om hur jordagodsens räntabilitet förändrades på lång sikt, samt hur stabil avkastningen var och vilken inverkan digerdöden hade på den. Undersökningarna är kvantitativa och redovisas i tabeller.

 

Historikern Sofia Gustafsson frågar sig i "Fast och lös egendom i medeltida stadslagar" om medeltida städer kring Östersjön i sina stadsrätter explicit gjorde skillnad på lös och fast egendom och om skillnaden i så fall påverkade handelsregleringarna för lös respektive fast egendom. Hon diskuterar också i vilken utsträckning fast egendom omdefinierades så att den blev fri från de restriktioner som omgärdade, fast ärvd egendom. I vissa städer kunde den få status som förvärvad eller till och med som lös egendom.

 

I "Fast och löst i Stockholm 1479 - 1529" frågar sig historikern Gabriela Bjarne Larsson vad hantverkshushåll och köpmannahushåll i Stockholm använde lös egendom till och vad de hade fast egendom till, och vilken status fast kontra lös egendom hade när man ärvde, lånade ut pengar och betalade skulder. Hon frågar sig vidare om hushållen höll isär kvinnans och mannens egendom inom äktenskapet, som hushållen på landsbygden av släktskäl gjorde, eller om de hade gemensamt ägande. Om kvinnan inom hantverks- respektive köpmanna-äktenskapen verkligen inför äktenskapets ingående ärvde lika mycket som en bror, samt om hon då både ägde och kunde förvalta halva egendomen under äktenskapet. Larsson ställer också frågor om släktingars brist på rättigheter att äga fast ärvd egendom i staden samt dominikaner och franciskaners uppseendeväckande rätt att ärva både lös och fast egendom.

 

Slutligen har latinisten Elin Andersson översatt, kommenterat och filologiskt utgivit stockholm-franciskanernas bok, något hon presenterar i "Gråbrödernas diarium. Ett vittnesbörd från medeltidens Stockholm". Ur projektets perspektiv ställdes frågan i vilken utsträckning franciskanerna fann det angeläget att anteckna gåvor av lös egendom framför att, som kutym var, anteckna gåvor av fast egendom, samt huruvida gåvor av lös egendom ökade.

 

Session 20: The longterm international legal regimes from a historical perspective

 

Session chairs: Mats Deland (ass at Södertörn University College), mats.deland[snabela]gmail.com, and Magnus Hörnqvist (Department of Criminology, SU), magnus.hornqvist[snabela]criminology.su.se

The legal embeddedness of the economic structure has since long been an important feature of research in economic history; authors such as Karl Polanyi and Douglass C North come to mind. Recently, relatively speaking, a turn to history has been visible also among legal scholars such as Martti Koskenniemi, Duncan and David Kennedy, Sandra Halperin and Daniel Segesser. This session draws on ideas discussed at the conference "Historicising international (human) law - could we? Should we?", held at Uppsala university in October 2016. Its main interest is to develop the concept of critical legal studies in the context of historical and economic historical research.

20.1 The longterm international legal regimes from a historical perspective

 

Author: Mats Deland

 

This paper departs from the framework developed by Duncan Kennedy in his famous essays on the globalisations of law, and is thus situated within the framework of Critical Legal Studies. The aim is to situate Sweden (at that time in a union with Norway) within the legal framework of European states between 1856-1914. International law at this time was largely struggling with the complexities involved in the emerging state-involvement in overseas commercial interests, what Eric Hobsbawm in the tradition of Vladimir Lenin would term as the ages of classical capitalism and imperialism and Mark Neoucleous as “International Law as primitive accumulation”. International Law revolved as Gong emphasizes around the concept of “civilised nations” that depicted the soon-to-be-colonised territories as areas as it were beyond and outside law, inhabited by “barbarians” or, even worse, “savages”. However, the centre-periphery dynamic set in motion by this logic as David Kennedy points out also influenced the countries within the realm of the old European concert, where especially Russia, and even more Turkey, on some accounts were considered as some kind of semi-periphery, who’s civilisation could be questioned. In the age between the Concert and the League of Nations, when the international standing was of central importance both for the prosperity and the security of every nation, excellence in the development of International Law was a means of survival, and this essay will show how this impetus influenced the Swedish attitude to the early emergence of International Humanitarian Law.

 

20.2 The high and the low politics of transnational criminal justice: what impact of the Nordic approach since the 1990’s?

 

Author: Magnus Hörnqvist, Department of Criminology, Stockholm University

 

For more than a century, there has been a steady growth of internationalization of criminal justice. The internationalization took speed from the 1990s – Sikkink (2011) famously characterized the development as a ‘justice cascade’ – propelled by competing ideas of what it meant to pursue legal accountability for genocide, crimes against humanity and war crimes. It also spurred new forms of cooperation through the European Union and other regional mechanisms. While previous studies have contributed important knowledge about the political negotiation history of international criminal courts (Bass 2000, Washburn 1999, Glasius 2006b, Hazan 2004) and the creation of European institutions of criminal law (Megie 2007, Mégie 2014, Bigo 2007), Levi & Christensen (forthcoming) argue for the need to move beyond the division between the high politics of war crimes and other ‘crimes of the powerful’ and the low politics of the transnational enforcement of criminal offences. In the post 9/11 era, much of the internationalization is driven by counter-terrorism, money laundering and organized crime, while at the same time the enthusiasm of the 1990’s surrounding international war tribunals is receding. In the session I want to discuss the two aspects of the internationalization –the high politics of war crimes and other ‘crimes of the powerful’ and the low politics of the transnational enforcement of criminal offences – from a specifically Nordic perspective. Lawyers from the Nordic countries often took a prominent role in transnational institution-building, and there is a common perception among legal scholars of a Nordic approach – associated with pragmatism and a concern for human rights – which have shaped national as well as personal investments into transnational spaces of law.

 

20.3 Russia’s Network State and Reiderstvo Practices: The Roots to Weak Property Rights Protection after the post-Communist Transition, 1990-2016

 

Author: Dr. Ilja Viktorov, Department of Economic History, Stockholm University

 

Post-Communist Russia has been characterised by hostile takeovers and company captures that have been negatively affecting business climate and investment prospects during transition to a market economy. Deriving from the English word ‘raiding’, the Russian term reiderstvo has been applied to characterize this phenomenon. Corporate raiding in Russia differs from practices in established market economies in terms of employing illegal and quasi-legal tools for company captures. Reiderstvo as an informal practice has manifested the Russian state’s inability to guarantee the institution of private property. The paper introduces the reader into the subject, identifies the main historical phases of 'reiderstvo' during the 1990s and 2000s, provides description of typical raiding attacks and connects the reiderstvo phenomenon to activities of informal power networks in the Russian business and state apparatus.

 

 

Session 21: Drivers and consequences of market integration in preindustrial Europe

Organizer: Mikołaj Malinowski, Lund University, mikolaj.malinowski[snabela]ekh.lu.se

 

Development of commodity markets was vital for the modernization of the European economy at the turn of the industrial era. Increase in the breath and depth of markets is linked to more efficient allocation of resources and progressing specialization of labor that together jump stared the modern economic growth. This point of view is in the era shared among economic historians despite the fact that little is known about the long-term trends in preindustrial market integration. This session will discuss the state of the art research on the factors that brought about the commercial revolution as well as detail the exact mechanisms via which markets impacted economic development in the era.

21.1 Economic Consequences of Anarchy; Legal state capacity and market integration in Poland, 1505-1772

 

Author: Mikołaj Malinowski, Lund University

 

The Divergence in economic development between the North-West and the Rest in the Early Modern Period has often been linked to the unique success of parliaments in England and the Netherlands. Although the importance of central political institutions has long been a focal point of scholarly attention, it is still unclear how exactly parliamentarian activity affects long-term economic development. A possible mechanism was offered by Epstein who argued that market integration and Smithian growth were dependent on jurisdictional consolidation of a mosaic of polities inherited from the Middle Ages. According to the author, centralization mitigated coordination failures and allowed for implementation of uniform legal systems. Most notably, it led to synchronization of financial institutions. I use the Polish experience to reinforce the claim empirically. Poland makes an interesting case study as it was one of very few European countries that decentralized during the period. By looking at annual rye prices in seven different Polish cities, I construct a panel of 15 city pair price gaps and regress it on parliamentarian activity and a range of control variables. I also employ a placebo test by adding a range of cities located in the Holy Roman Empire (Germany). The evidence suggests that – when it was active – the Polish Parliament mitigated transaction costs within the country. Conversely, when Parliament was paralyzed, the Polish rye market disintegrated. Periods of commodity markets integration and disintegration coincided with changes in the GDP and the intensity of serfdom. This evidence suggests that different trends in development of political and market institutions could have been one of the drivers of the Little Divergence within Early Modern Europe.

 

21.2 Agricultural shocks and crime in 19th-century Sweden

 

Author: Thor Berger, Lund University

 

This paper examines the impact of economic shocks on criminal activity and whether an increase in trade openness serves to exacerbate or mitigate this link. Analyzing the impact of harvest failures in 19th-century Sweden, I show that property crimes increased by 20 percent in the wake of localized agricultural shocks while violent crimes decreased by a similar magnitude, which I corroborate by examining the direct effects of food prices and wages on criminal activity. As the railroad network spread, however, the responsiveness of crime to local agricultural shocks fully disappeared, as the increased openness of local economies reduced the volatility of prices and real incomes. These findings suggest that investments in transportation infrastructure that promote trade integration is an important margin to shield rural citizens from adverse productivity shocks.

 

21.3 Integration in the Swedish grain market during the Early Modern commercial revolution

 

Authors: Mats Olsson & Patrick Svensson, Lund University

 

From the grain surplus regions in southern Sweden grain was shipped to other parts of Sweden during the eighteenth century and, with increasing quantities produced during the agricultural revolution, also abroad to markets in the Netherlands and England. This paper sets out to map and analyze the degree of market integration in grain and how merchants approached this market in terms of storage and speculation.

 

The study rests upon unique sources on micro-level for the potential storage keepers and on monthly grain prices from all Swedish towns. We focus on shipments from Malmö 1796–1810 and by using several thousands of individual excise notes, issued every time a carriage with grain passed the town wall, and using shipment records we are able to calculate the time grain was stored at the merchant houses in the town. Additionally, we use the detailed monthly price series, not only for Malmö but also for the grain-importing towns, to estimate market integration and to detect patterns of speculation.

 

 

 

21.4 Trade and Foreign Direct Investment in the Baltic Sea Region, 1990-2015

 

Author: Mikael Olsson & Mikael Lönnborg, Södertörn University, Department of Social Science, Business Economics Unit, Enter Forum

 

It has been suggested that regionalism is defined “as an economic process whereby economic flows grow more rapidly among a given group of states [in the same region] than between these states and those located elsewhere” [1]. In this paper we approach the economic underpinnings for the Baltic Sea Region by analyzing the developments with regard to trade and investment in the quarter of a century that has passed since the fall of the communist regimes that divided the European continent. At the same time we look into the political developments that brought the 2009 adoption of the European Union’s first macroregional strategy, the EU Strategy for the Baltic Sea Region [2]. The strategy was a symbolic second milestone with regard to the political endeavours to reintegrate the continent; the first being the 2004 enlargement. Having transformed the Baltic Sea from a ‘Mare Dividum’ to a European ‘Mare Nostrum’ was indeed also a sign of the success of such integrative political processes.

 

However, it may also be argued that the perceived need for a specific strategy in order to further and deepen the integration and reduce the economic gaps within the European Union gives an indication that there was more to be wished for with regard to this region. Further, more recent political developments in Europe as such as well as the constituent countries of this macroregion have cast some doubts on the future. In this paper we ask ourselves whether developments with regard to investments and trade are in congruence with the notion of the building of one integrated region; does it make economic sense to talk about a Baltic Sea Region or is the eastwest divide still present? For example, to what extent have the developments with regard to foreign direct investments proved sustainable? What sectors are leading the way and which are lagging? What divisions remain to be tackled? These are some of the questions that this paper attempts to address based upon a thorough analysis of the existing sources with regard to foreign direct investment and trade flows. In addition, in a concluding section, we open up an analysis on whether recent political development risk nullifying the progress made on the economic arena – or whether Brexit and connected developments are actually reinforcing the European macroregional agenda?

 

 

 

Session 23.1: Geographies of growth: historical perspectives on inequality, infrastructure, and innovation (double session)

Organizer: Thor Berger, Lund University, thor.berger[snabela]ekh.lu.se

Economic history has seen a resurgence of research aiming to understand why cities and regions located within the same country have followed so varied development paths since industrialization. An increasing availability of micro-regional data has allowed researchers to approach these questions using modern quantitative empirical techniques and a recent literature that focuses on the links between the agricultural revolution and the growth of cities, the importance of natural resources, the uneven spread of mass schooling, or investments in communications, energy, and transport infrastructure have reshaped our understanding of the determinants of long-run patterns of regional convergence and divergence. Our aim in this session is to advance the knowledge of the causes and consequences of regional and urban growth from the Early Modern Period to the present day. New submissions dealing with Scandinavian (or European) regions or cities that treat topics such as energy, economic growth, human capital, migration, natural resources, inequality, innovation, infrastructure, or urbanization are most welcome. The session will be held in English.

Chair: Thor Berger (Lund University)

23.1.1 On the Right Track

 

Authors: David Andersson, Uppsala University, Thor Berger, Lund University, Erik Prawitz, IIES and IFN

We exploit the construction of the 19th-century Swedish railroad network and micro-level data on innovation spanning two centuries to examine how a sharp reduction in the cost of moving ideas and people affect the rate of innovation. Historical estimates show that innovative activities increased substantially in areas traversed by the railroads, which we corroborate using an IV strategy that exploit least-cost routes between major destinations. Among the potential underlying mechanisms we highlight the role of long-distance collaborations between innovators. Over the 20th century, differences in innovative activities intensified and present-day areas that were traversed by the historical railroads exhibit much higher rates of innovation.

 

 

23.1.2 Who benefits from industrialization? The local effects of hydropower technology adoption in Norway, 1891-1920

 

Authors: Stefan Leknes & Jørgen Modalsli, Statistics Norway

In this paper we study the impacts of hydropower technology adoption on local economic outcomes. The construction of hydropower facilities provides a quasi-experimental setting; the technological breakthrough happened suddenly, not all municipalities had suitable natural endowments, and the feasible production sites where often located in rural areas with immature economies. We find that hydropower municipalities experienced relatively higher employment growth and structural transformation. In addition, the evidence indicates that the technology adoption and the industrialization process lead to upward mobility of workers and families at the low end of the skill distribution. Specifically, manual unskilled workers experienced upward occupational mobility and sons of farmers and unskilled workers experienced upward intergenerational mobility.

 

 

23.1.3 Exploring regional wage dispersion in Swedish manufacturing, 1860–2009

 

Authors: Kristoffer Collin, Christer Lundh & Svante Prado, Gothenburg University

Economic theory predicts that regional wages will converge as transport and communication technologies bring labor markets together. Examining this transition from segmentation to unification requires long-term evidence of regional wages. This paper presents new evidence of nominal wages for male manufacturing workers across 24 Swedish counties between 1860 and 2009. We also establish county-specific cost-of-living indices covering this era. Convergence characterized most of the era except for World War I and during the early 1920s, when macro economic imbalances caused divergence. Compositional effects, including the shares of manufacturing workers among counties, or the shares of workers among industries within counties, did not have an impact on convergence. Instead, regional wage convergence, occurring mostly from 1930 to 1980, owed to declining differentials within and between industries.

 

 

 

Session 23.2: Geographies of growth: historical perspectives on inequality, infrastructure, and innovation

 

23.2.1 Can kings create towns that thrive? Sweden, 1570-1810

 

Author: Alexandra Lopez-Cermeno & Kerstin Enflo (Lund University)

This paper analyses the causal link between agricultural surplus and urbanisation. While there is a long literature suggesting that urbanisation emerges as a result of agricultural surplus by allowing for greater specialisation into non-food producing industries (Childe [1935], Wrigley [1985]) and (Allen [2001]), recent studies suggest that causality actually goes in the opposite direction (Kopsidis and Wolf [2012], Martinelli [2014]).

 

We suggest to test for the causality between urbanisation and agricultural surplus by combining panel data from the pre-industrial period with data on artificially created towns. From the mid-16th century onwards the Swedish Crown created numerous towns with the purpose to hold monopoly rights to trade with its local hinterland. Our dataset includes geocoded information on 2,218 Swedish parishes coming from cameral and fiscal records on agricultural surplus in grain measured at 60 year intervals between 1570 and 1810 (Linde and Palm [2014]). We also use information about the kind of rights held by each town (Lilja [1996]) and the dates these where in force.

 

We analyse whether the parishes in the surrounding areas of the created towns were likely to respond to their en- larged market potential by increasing their agricultural surplus in grain, by running difference-in-difference re- gressions. We think of parishes exposed to a changing ’distance to town’ as part of the ’treated group’ whereas parishes that are not exposed to new towns as the ’control group’. 589 parishes in our sample experience a changing distance to town. We correct for potential bias from the variation of soil productivity in the north of the country by balancing the sample on soil quality to make sure that the treatment and control group are alike, thus, we provide a causal interpretation on the difference caused by the policy on population and agricultural productivity.

 

Our preliminary results establish the failure of the town creation policy. Agricultural growth around the new towns was merely extensive and did not trigger increases in surplus or yields. Although the new towns were dynamic in terms of local trade, the locations chosen by the Crown had relatively less agricultural potential than areas taken by medieval towns. The new towns appear to have been constrained by the lacking agricultural potential in many parts of the country. However, balancing our sample on soil quality we confirm positive effects of town creation on pop- ulation density and gross production and a subsequent effect on agricultural surplus and yields in later periods. Thus, we argue that urbanisation can influence agricultural surplus over the longer run, given sufficient soil quality. Our paper shows that many of the created towns in Sweden lacked the agricultural pre-conditions for growth, which explains the stagnation of these failed towns.

 

23.2.2 Land use and Residential Patterns in a Small City during Industrialization - the case of Uppsala 1880–1900

 

Authors: Jakob Molinder & Martin Söderhäll, Uppsala University

How did industrialization affect land use and residential patterns in cities of the nineteenth century? We use census data and GIS mapping techniques to analyze class segregation and changes to the spatial structure using the case of Uppsala, Sweden from 1880 to 1900. We find that there was a clear concentration of business activity in the central district and in proximity to the transportation hubs. Since these activates became more numerous but remained concentrated they likely increased land prices in the central parts of the city, pushing the lowest social classes away from the city center. Interestingly, this process did not lead to increased class segregation. While these households where pushed out the type of class segregation that we observe for twentieth century cities, characterized by sprawl and residential construction centered on car use, did not exist in the dense walking city of the nineteenth century.

23.2.3 Explorative analysis of municipality- level inequality in the late 19:th century Sweden

 

Author: Sara Moricz, Lund University

 

Lately the evolution of inequality over the path of development have gained plenty of interest. A new line of research has developed, the “top income”- literature, which investigates the evolution of top incomes over time for different countries. Little research investigates sub-national level inequality. This paper presents inequality estimates on the municipality level in Sweden for 1871 and 1892. In this paper, the data is discussed and descriptive statistics are presented, but the aim of the greater research project is allow for investigations into the long-run relationships between inequality and other societal- level variables. This paper provides estimates of two time points, 1871 and 1892, of municipality-level income inequality arising from the agricultural and non-agricultural sector. The data used is not on income at all, but on the vote distribution. At this time people received votes to use in the municipality parliament according to how much they paid in tax, that is, a tax-weighted voting system was in place. The most extreme example is the municipality Bollerup, where one person had 7133 votes, which corresponds to 98 percent of the total. The reason for the existence of data on the vote distribution from Statistics Sweden is that a reformation of the vote system was discussed. The data has not been used before for this end, most likely since one needs specific institutional knowledge to realize that it can be. [andersson2016elites_wp] use the 1871 data to investigate how elite concentration in voting affects municipality spending on primary education. They show that more elite dominated municipalities spend more on education! Income inequality can be “backed-out” from the vote data as there exist a linear correspondence between taxes and votes, but it is not without problems. This paper to a large degree shows that one can.

 

 

 

Session 24: Gender and early modern financial markets in Western Europe

Chair: Christopher Pihl (christopher.pihl[snabela]ekhist.uu.se).

 

Commentator: Gabriela Bjarne Larsson

This session asks questions about which role gender played for peoples’ financial activities in early modern Western Europe. What did access or non-access to financial markets mean for these people and how did it affect the society at large? The options for people with a surplus of money to invest were often few in the beginning of the early modern period in Europe. An often-used strategy was to lend the money against interest, but in many states this was a risky business due to insufficient legislation and institutional framework. However, during the early modern period, various financial institutions and instruments evolved in Europe that eased the situation for the actors on the credit market. A driving force in this development was the European states, whose interest in the credit markets increased during the period caused by their higher expenses connected to warfare and an accelerated expansion of trade. The varying developments of institutions and practices connected to the financial market in the European states created different opportunities for women and men to make a living of these markets. These processes also determined the further development of the states: how the credit markets in the different European states developed and how well the states, or other major actors, managed to get access to the resources of broader social groups, have in earlier research been given a key role for their development in the modern period. The aim of the session is to discuss actors on the expanding financial markets in Europe from a gender perspective. Gender has often been given an inconspicuous place in research about early modern financial markets. Nevertheless, research on early modern England and development studies of modern societies have shed light on how gender play a significant role for understanding economic change and development.

 

24.1 The market for government debt in Sweden, 1720–1760

 

Authors: Peter Ericsson & Patrik Winton, Department of History, Uppsala University

 

The starting point for our paper is the government debt system established in the Swedish realm during the 1710s. When the system was fully operational in 1717 and 1718, almost all people in the country were affected by it. Some by buying the bonds issued others by receiving the fiat coins and fiat notes that were distributed and could be used for all types of financial transactions. Especially the fiat coins were spread to all parts of the realm and to all social groups. Concurrently, a market for these debt instruments was created. The purpose of our paper is to investigate how this market worked and how the market affected women's and men's financial strategies.

 

 

24.2 Challenging Patriarchy? Women and Debt in Preindustrial France

 

Author: Elise Dermineur, Associate Professor of History, Umeå University, Pro Futura Fellow, SCAS

 

That women made economic contributions to their households in the management, care, and sale of livestock and farm products, and in the production of textile items, is incontrovertible. But the significance and extent of their larger economic role has been neglected, especially when it comes to financial exchange and credit. Gender, as a category of historical analysis, is often absent from the concern of premodern economic historians. And yet, women’s role, not only as creditors but also as debtors, was significant, and informs us not only about the mechanisms of the local economy but also about patriarchy and gender within the community.

 

For the most part, however, we are still fundamentally ignorant of the extent of women’s capacity to lend andborrow, of gendered practices related to credit, of women’s access to credit, of the impact of female involvement in credit networks traditionally dominated by men, and of the effects of female participation in the economic life of their household and community.

 

One of the main objectives of this paper is to compare and discuss women’s participation in credit markets and highlight the characteristics, common mechanisms, similarities, discrepancies, and differences across various periods of time and regions with special reference to early modern France.

 

In this paper, I examine these issues and attempt to bring answers to questions such as: What was the extent of female credit capacity in terms of lending and borrowing? How did women participate in credit exchange in practice? Did specific legal, social, political and economic contexts both influence and have a greater impact on female participation and access in credit markets? What did female participation in the credit market mean for households and the community, especially with reference to the paradigm of patriarchy? Were women empowered by credit? How did women experience the transition to capitalism in terms of credit access and allocation?

 

 

 

 

24.3 Private and Institutional Money-lenders in Helsinki in the 1750’s

 

Author: Sofia Gustafsson, Helsingfors

 

In 1748 the Swedish Crown started an enormous construction project, the sea fortress of Sveaborg, outside the provincial town of Helsinki, nearby the Eastern border of the realm. This project boosted the town’s credit market as delivieries of construction materials and catering for the hungry and thirsty soldiers made money flood into some people’s pockets. Sometimes it wasn’t even necessary to deliver the goods, the generous advances paid by the army could also be seen as means of obtaining credit from the Crown. The army probably became, unvoluntarily, the biggest institutional lender in town. The rich merchants could then act like bankers for the city’s poorer inhabitants, a win-win situation for all inhabitants. However, credit was not evenly accesible for everyone, social standing, social networks, marital status and gender would determine if one was considered credit-worthy or not. But through the credit networks the wealth created by the fortress construction became available to a much larger amount of the townsmen and -women, also for those who had nothing to sell directly to the army themselves. Credit relations also tied the new, military population to the local civil inhabitants, money and credit became means of social integration.

 

24.4 Married Women Loosing Credit Liability: The Turnaround of the Swedish Supreme Court 1795-1832

 

Author: Elin Hinnemo, the Jewish Museum

 

At the end of the 18th century married women in Sweden were able to act independently in economic activities. They were regarded as accountable for the debts they had themselves engaged in and creditors were supported by law to get paid from their property. This was confirmed by a Supreme Court ruling in 1795.

Fifty years later a striking change could be seen. Suddenly the economic actions of married women were no longer valid and were seen as violating the guardianship of the male. In a verdict by the Supreme Court in 1832 it was declared that households only could be liable for debts made with the husband’s approval.

The changed position of the Supreme Court reflects important shifts in how the relationship between the spouses was defined, legally and economically. This change raises important questions about how trust is created in the modern society. In what new way was trust between creditors created? How was the room for economic action and the accountability of married women regulated to protect creditors from fraud?

 

24.5 Queens and ropemakers – customers of the Bank of Sweden 1668-1700

 

 

Author: Christopher Pihl, Department of Economic History, Uppsala University

 

The credit market of the early modern period is commonly described as dominated by personal relation and the importance of personal reputation and trust is emphasized. The foundation of the Bank of Sweden in 1668 by the diet was a try to ease the intermediation between lenders and borrowers. In a world of personal credit relations, the bank became a relatively big impersonal actor and it attracted deposits from vide groups of the population. An important argument for the creation of the bank was that it should be a safe lender and depositor for ordinary people and protect them from the risk of usury at the private credit market. The bank extended loans from 3 silver daler up to 100 000, and at some occasions even bigger amounts, and it accepted depositions approximately in the same span. And as both real property and goods were accepted as securities by the bank they potentially would have attracted clients from a large section of the society. During the last decades, historical research has shown that women and their money had a significant role in the early modern credit market and the developing financial market in England and the Netherlands of that time. This paper examines how the bank was used by women both as lenders and depositors and what it meant to them and for the economy at large.

 

 

24.6 Male and female investors in life annuities

 

Author: Cornelis Jaco Zuijderduijn, Department of Economic History, Lund University

 

We use a new dataset on investors in life annuities issued by the city of Haarlem c. 1650 to study female and male investment behavior. We contrast our findings with results from earlier research into investors in life annuities also issued by Haarlem c. 1490, to find out how female and male investment behavior changed between the later Middle Ages and early-modern period. Attention will go to gendered patterns in the purchase of single life and joint-and-survivor annuities, ages of female and male annuitants, and the family ties of investors in joint-and-survivor annuities.

 

Session 26: Indexkritik och ekonomisk historia

Sessionsansvariga: Daniel Berg & Rasmus Fleischer (daniel.berg[snabela]ekohist.su.se och rasmus.fleischer[snabela]ekohist.su.se).

Genom att indexera priser blir det möjligt att omvandla nominella värden till reella. Bruket av konsumentprisindex (KPI) för att deflatera historiska priser, liksom av index för köpkraftsparitet (PPP) mellan olika länder, spelar en synnerligen central roll i ekonomisk-historisk forskning. Kritiken mot index som KPI är redan omfattande och kommer från flera håll. Det finns gott om exempel på ekonomer som hävdar att den officiella statistiken antingen över- eller underskattar inflationen. Inom feministisk och ekologisk ekonomi har man ställt upp alternativa mätmetoder där materiella flöden av arbete eller entropi, oavsett om dessa sker inom marknaden eller ej, används för att lyfta dolda värden och värdeförändringar i varorna. På senare år har det kommit en ny våg av litteratur som lyfter hur makroekonomiska indikatorer är historiskt föränderliga, bygger på stora inslag av godtycke och har tagits fram utifrån bevekelsegrunder som ofta varit mer politiska än vetenskapliga. Ändå är det, i ekonomisk-historisk forskning, långt ifrån självklart med ett källkritiskt förhållningssätt till dessa index.

 

 

Tidiga försök att räkna ut levnadskostnadsindex utgick från en korg med en konstant mängd varor av en konstant kvalitet. Snart ansågs det dock nödvändigt att ta hänsyn till att konsumtionens innehåll ändrar karaktär över tid. Därmed blev kvalitetsjustering en central fråga för prisindexeringen. En vanlig målsättning för KPI har varit att mäta kostnaden för en konstant levnadsstandard, men vad som läggs i detta begrepp är allt annat än självklart. Under de senaste årtiondena har bl.a. SCB i allt högre mån tillämpat s.k. hedoniska metoder i fråga om vissa varukategorier. Det vanligaste exemplet är hemelektronik, där utmaningen blir att avgöra hur mycket högre kvalitet som t.ex. årets smartphone har jämfört med förra årets modell. Om dess processor blivit snabbare men priset har stått stilla, räknas detta som en prissänkning i KPI-statistiken. Tillvägagångssättet väcker en mängd frågor: hur gör SCB-tjänstemännen för att kvantifiera en kvalitetsökning? Är det helt säkert att den ökade kapaciteten kommer konsumenten till godo, och inte äts upp av t.ex. ökad reklam?

 

 

Statistikmyndigheterna lägger allt större möda på att justera för kvalitetsförändringar, men hittills har detta i praktiken betytt kvalitetsökningar. De fall där kvaliteten i en vara eventuellt har sänkts över tid har i praktiken inte beaktats. Aktuella exempel skulle kunna gälla flygresor eller den svenska postgången. Av än större betydelse är frågan om hur prisindex ska ta hänsyn till förändrad livsmedelskvalitet i det längre tidsperspektivet. Kvalitetsbegreppet förtjänar också att skärskådas när det kommer till prisundersökning av allt från barnomsorg till rusmedel, från klädmode till nyhetsförmedling. Alla dessa produktkategorier går in i KPI och hur de kvalitetsjusteras kommer därmed i princip att få konsekvenser som fortplantar sig in i statistiken över t.ex. reallöner.

 

 

Vi vill föreslå begreppet ”indexkritik” som ett sätt att lyfta frågan om i vilken mån vi inom ekonomisk-historisk forskning kan och bör förhålla oss källkritiskt till prisindex. Källkritik ska inte missförstås som ett blott felsökeri. Tvärtom hoppas vi att denna session ska kunna belysa de möjligheter som finns för den ekonomisk-historiska forskningen att visa på sin samtidsrelevans. Dispyterna kring prisindexering är för oss inte ett problem, utan en tillgång. Men, i denna debatt vill vi mena att ljuset borde falla långt mer på de brister i källhanteringen som gjorts och görs. Statistikmyndigheter som SCB sparar förunderligt nog inte på systematiskt vis sin empiri. Vi vet vilka matematiska modeller man har räknat efter, men inte hur varukorgarnas sammansättning sett ut vid olika tidpunkter – vi står som ekonomhistoriker inför ett metodologiskt dilemma som förtjänar större uppmärksamhet.

 

Vi föreslår en session som diskuterar (1) indexkritikens möjligheter inom ekonomisk historia ur ett brett, empiriskt perspektiv och (2) möjligheterna att teoretiskt syntetisera olika former av indexkritik till en sammansatt värdekritik.

 

 

Sessionen är tänkt att läggas upp som ett panelsamtal med inbjudna deltagare, verksamma på olika håll inom ekonomisk-historisk forskning.

 

 

Allra först är tanken att sessionens organisatörer, Daniel Berg och Rasmus Fleischer, håller en inledning på cirka 20 minuter som presenterar och fördjupar de frågor som berörts i detta sessionsförslag. Underlaget kommer i förväg att ha distribuerats till paneldeltagarna.

 

Session 27: Historical political economy

Organisers: Ewa Axelsson, Umeå, ewa.axelsson[snabela]ekhist.umu.se & Erik Bengtsson, Lund, erik.bengtsson[snabela]ekh.lu.se

The economic inequality-democracy-political outcomes nexus is central in institutional research. Recently several high-impact investigations into historical episodes of democratization (i.e. Ziblatt 2010), the role of the elites (i.e. Acemoglu and Robinson 2000), and the relationship between suffrage and public goods provision (Aidt et al 2006) have been published. This session aims to discuss these issues, especially in a Swedish context. Swedish history is fertile ground for such investigations; not the least in municipalities, where from 1862 until 1920 political influence was given according to one’s wealth and income. The session focuses especially on the political transition during Swedish industrialization, and the role of elite involvement in this pre-democratic era and the subsequent early stages of democratization. We welcome papers discussing the topic on both macro and micro level and hope to have multidisciplinary discussions.

27.1 The sawmill industry in local politics. Restricted suffrage and corporate influence in late 19th-century Northern Sweden

 

Author: Ewa Axelsson

 

An export-oriented forest industry established itself in Northern Sweden during the second half of the 19th century and expanded at a rapid pace. At the same time, local politics were restructured through the municipality reform of 1862. New institutions were forming in a changing society, characterized by agricultural reform, demographic growth and the establishment of a new working class. This paper examines what the design of the municipal voting system meant for the influence of the sawmill industry in municipality politics, and to what extent the conflict of interests between companies and locals was handled within the local political arena.

 

27.2 Electoral participation in a pre-democratic society: An explorative case study of electoral microdata from 18th century Sweden

 

Author: Mattias Lindgren

 

This paper examines local electoral roll data from parliamentary elections at the end of the Swedish age of liberty. The rolls concern both elections to the farmer’s and the burgher’s estates. We combine this data with tax rolls to examine the social and geographical distribution of both voting rights and electoral behavior. These questions link in to the larger literature on inclusive institution and the questions on how the Swedish pre-democratic picture fit into this story. Our preliminary results show a surprising high participation in the urban election, and in both elections a less clear socioeconomic profile than expected.

This is just a first explorative study based on the limited data collected so far, but we end the paper with a discussion on how an extended dataset can be used to quantitatively analyze the effect on electoral participation of long term institutional changes, such as the increasing use of graded voting, the changing power of the parliament, and the continuous proletarisation.

27.3 Income tax and war inflation: was the 'blood tax' compensated by taxing the rich?

 

Authors: Oriol Sabaté & Sara Torregrosa

 

Major warfare and mass mobilization during the two World Wars have been associated to increasing top rates in income and inheritance taxes in most Western countries (Brownlee, 1996; Daunton, 2002). Recently, Scheve and Stasavage (2016) have claimed that this was a result of the governments' attempt to compensate the greater battle efforts made by poorer social groups during wartime by taxing the rich.

 

These mounting top rates point towards increases in the progressivity of income taxation. We argue, however, that wartime inflation could have had a counteracting impact. When tax exemptions and bracket limits are not adjusted for it, increases in nominal incomes push citizens into higher tax brackets, or include new individuals from the bottom of the income distribution into being taxpayers (the phenomenon known as ’bracket creep’). This takes place even when there is no increase in purchasing power in real terms, and some calculations with modern data have shown it to have a regressive effect (e.g. Immervoll, 2005). Therefore, we hypothesize that during the two World Wars the progressive effect of increasing top tax rates was partially compensated by bracket creep.

 

We study this phenomenon and its implications in a sample of developed countries, both belligerent and neutral during World War I and World War II, by compiling and analysing new fiscal data on tax rates, income distribution and wartime inflation. Our preliminary results – based on Sweden, the United Kingdom, and the United States – provide some initial support to the hypothesis, by showing the intense decrease of exemption and bracket limits in real terms, and the corresponding “downward movement” of the income tax burden across the income distribution, although relevant country-specific trends also appear. In future work, new fundamental questions will emerge, such as the extent to which governments and political elites took these effects into account when committing to progressive fiscal reforms.

 

27.4 Political Power, Resistance to Technological Change and Economic Development: Evidence from the 19th century Sweden

 

Authors: Björn Tyrefors Hinnerich, Erik Lindgren & Per Pettersson-Lidbom

 

This paper empirically tests the hypothesis that landed elites may block technological change and economic development if they fear that they will lose future political power (Acemoglu and Robinson (2002, 2006, and 2012). It exploits a plausible exogenous change in the distribution of political power of the landed elites, i.e., a Swedish suffrage reform in 1862 which extended the voting rights to industrialist at the local level. Importantly, the votes were also weighted according to taxes paid. Thus, the higher taxes paid the more votes received. As a result, the landed elites had an incentive to block industrialization and technological progress since they otherwise would be “political losers”. We find that the change in political power from the landed elites to industrialist, through the extension of suffrage rights, lead to more investments in railways, faster structural change, and higher firm productivity. We also find that the change of political power affected both labor coercion and the adaption of labor-saving technologies within the agriculture sector along the lines suggested by Acemoglu and Wolitzky (2011) and Acemoglu (2010). Specifically, we find that is more labor coercion and less investments in labor-saving technologies in areas were landowners have more political power. We also provide evidence that many demographic outcomes was affected by the change in political power. Moreover, we find strong evidence of persistence in both extractive economic and political institutions even after the weighted voting system was abolished and universal suffrage introduced in 1919. Specifically, local governments that were previously political controlled by the landed elites were still using both extractive economic and political institutions (Acemoglu and Robinson (2008)).

 

 

Session 28: Nordisk försäkring

 

Sessionsansvariga: Mikael Lönnborg, Södertörns högskola & BI Norwegian Business School, mikael.lonnborg[snabela]sh.se & Alf Sjöblom, Stockholms universitet,

alf.sjoblom[snabela]historia.su.se

Den finansiella sektorn har länge varit ett område som intresserat ekonom-historiker i de nordiska länderna. Till en början var det framför allt bankernas verksamhet som studerades men över tid har försäkringsmarknaden fått en större uppmärksamhet. I Norge har nyligen flera forskningsprojekt om de största försäkringsbolagen Gjensidige och Storebrand avslutats och i Sverige pågår flera olika projekt som fokuserar på försäkringsmarknadens utveckling. Sessionen kommer således att diskutera försäkringshistoriska aspekter från fallstudier i både Sverige och Norge.

 

 

Olika aspekter av nordiska försäkringslösningar kommer att behandlas med utgångspunkt i följande teman: Ett långsiktigt perspektiv på försäkringskarteller i Norge som på ett tydligt sätt visar hur dessa påverkade marknadens struktur och innehåll. Samarbete och konkurrens mellan de två största försäkringskoncernerna i Norge och Sverige och hur det skapade en ny marknad i respektive land på 1990-talet. Jämförelser mellan styrning av bolag som ägs av sina försäkringstagare och bolag som lämnar vinst till sina ägare. Samt avslutningsvis hur efterfrågan på privata försäkringar påverkades av den offentlig försäkringsverksamhet som växte fram under början av 1900-talet.

 

 

Det finns också flera svenska forskare som driver projekt om försäkringshistoria och skulle fler bidrag komma in så ansöker vi om att få en dubbelsession.

28.1 Insurance in Scandinavia

 

Författare: Mikael Lönnborg, Södertörns högskola & Alf Sjöblom, Stockholms universitet

 

Den finansiella sektorn har länge varit ett område som intresserat ekonom-historiker i de nordiska länderna. Inledningsvis var det framför allt bankernas verksamhet som analyserades men över tid har försäkringsmarknaden fått en större uppmärksamhet. För närvarande har flera forskningsprojekt om försäkring i Norge som behandlat de största bolagen Gjensidige och Storebrand precis avslutats men även i Sverige finns flera olika projekt som fokuserat på försäkringsmarknadens utveckling. Sessionen kommer således att diskutera försäkringshistoriska aspekter från case i såväl Sverige som i Norge.

 

I denna session kommer att diskuteras olika aspekter av nordiska försäkringslösningar. Bland annat diskuteras följande teman: Försäkringskarteller i Norge från ett långsiktigt perspektiv som på ett tydligt sätt påverkade marknadens struktur och innehåll. Samarbete och konkurrens mellan de två största försäkringskoncernerna i Norge och Sverige och hur det skapade en ny marknad i respektive land på 1990-talet. Jämförelser mellan styrning av bolag som ägs av sina försäkringstagare och bolag som lämnar vinst till sina ägare. Samt avslutningsvis om framväxten av nya försäkringslösningar till en bredare allmänhet i Sverige som både innehöll såväl social politiska element som ett vinstintresse.

 

28.2 Staten og de norske forsikringskartellene 1875-1990

 

Författare: Harald Espeli, BI Norwegian Business School

 

Presentasjonen vil drøfte den statlige forsikringspolitikken gjennom drøyt 100 år. Hovedvekt legges på brann/skadeforsikring fra 1876 til 1982 der staten både var regulant og forsikringsaktør gjennom Norges Brannkasse som vekslet mellom å være konkurrent til og samarbeidspartner med kartellet. Dernest statens forhold til livsforsikringskartellet som vokste frem i en symbiose med reguleringsmyndighetene fra 1.verdenskrig. Samtidig var det staten som regulant som brøt ned livsforsikring/pensjonskartellet på 1980-tallet. I tillegg vil statens holdning til sjøforsikring og sjøforsikringskartellet, etter hvert kjent som CEFOR bli behandlet. Den statlige politikken her var på mange måter en kontrast til de to andre forsikringsmarkedene.

 

28.3 Tricked by the Swedes. The failed attempt by the Norwegian insurance company Storebrand to take over Swedish Skandia

 

Authors: Sverre Christensen and Espen Ekberg, BI Norwegian Business School

 

This paper investigates the failed attempt by Storebrand to take over Skandia in the early 1990s. By doing so, it seeks to bring to the forefront a more general debate on differences in the organizational and managerial culture of Norwegian and Swedish companies and their preference to, and handling of commercial risk. Skandia was perceived as the big brother of Scandinavian insurance in the latter half of the 20th century, thus, it came as a surprise when Storebrand engaged in a hostile take-over of the company. The raid came about after an initiative from Skandinaviska Enskilda Banken (SEB), which had acquired an option to buy 28 per cent of the shares in Skandia within a certain date. When the bank contacted Storebrand, it had two options; either to try to take over Skandia with Storebrand as an ally, or to try to get out of the option deal with the help from Storebrand. As it turned out, it was the second alternative that was eventually preferred, and the dominant SEB owners managed to convince the Storebrand management to by all the shares available in the option deal. The transaction, while it solved what had become a major problem for SEB, became a devastating deal for Storebrand. Only ten months after the deal was made, Storebrand was in the midst of a severe liquidity crisis and eventually had to be put under public administration.

 

28.4 En jämförelse av beslutsformer i aktiebolagsgrundad och ömsesidig försäkringsverksamhet

 

Författare: Mats Larsson, Uppsala universitet & Mikael Lönnborg, Södertörns högskola

 

De senaste decennierna har försäkringsbranschens organisationsformer varit föremål för mycket diskussion. Efter finansmarknadens avreglering på 1970- och 80-talen kom den ömsesidiga försäkringsformen att ifrågasättas allt mer på den internationella försäkringsmarknaden. Den globala konkurrensen hårdnade och för särskilt de större försäkringsbolagen framstod det som allt viktigare att utöka sin verksamhet och växa på den internationella marknaden. Jämfört med ett flertal utvecklade industriländer har den ömsesidiga bolagskonstruktionen i Sverige spelat en stor roll för även den sentida utvecklingen av försäkringsbranschen – framför allt inom livförsäkringsområdet. Flera av de stora försäkringsbolagen – Länsförsäkringar, Folksam och även Skandia som tidigare var aktiebolag – har valt den ömsesidiga bolagskonstruktionen. Vi vill i detta paper analysera och försöka förklara vilka faktorer – särskilt med tonvikt på beslutsformer – som bidragit till att stärka den ömsesidiga försäkringstraditionen i Sverige.

 

28.5 A Boon, a Carrot and a Trojan Horse: Welfare Policy and The Demand for Life Insurance in early 20th century Sweden

 

Författare: Alf Sjöblom, Stockholms universitet

 

Vad hände med den privata livförsäkringen när staten blev en försäkringsgivare? I fokus för detta papper står förhållandet mellan försäkringsbranschen och det universella pensionssystem som infördes i Sverige 1913. Tidigare forskning menar att detta pensionssystem trängde undan den privata försäkringen: ”crowding-out”. Analysen av detta förhållande begränsas dock av hegemoniska föreställningar om en svensk välfärdsmodell, där det förväntade resultatet är statens dominerande position. Överlag präglas historiska studier av det svenska välfärdssamhället av en ensidighet som riskerar att leda till en förenklad analys av interaktionen mellan privata och offentliga försäkringssystem.

 

Skiftar vi perspektiv och studerar förhållandet privat-offentligt som dynamiskt snarare än som ett uttryck för konkurrens är det tydligt att det offentliga pensionssystemet främjade marknaden för privata försäkringar. För tongivande försäkringsmän var detta en självklarhet; en viss ”crowding-out” effekt uppfattades som gynnsam för branschen, då en begränsad offentlig försäkring förväntades expandera verksamhetsutrymmet för privat livförsäkringsverksamhet. Hotet mot försäkringsbranschen låg inte i socialförsäkringens utbredning, utan i koopteringen av den princip verksamheten baserades på. Avslutningsvis diskuteras den viktiga distinktionen mellan privat försäkringsverksamhet och försäkringsprincipen i sig. Försäkringsprincipen var en trojansk häst som hotade att breda ut sig inom staten och tränga undan kommersiell verksamhet. Det främsta exemplet på detta är det system med allmänna tilläggspensioner som infördes 1959 (ATP).

 

 

 

Session 29: Konkurrensutsättning av marknader och samspelet mellan teknik och reglering

 

Ansvarig: Erik Lakomaa, Handelshögskolan i Stockholm, erik.lakomaa[snabela]hhs.se

Från slutet av 1970-talet och framåt kom– i Sverige såväl som i en rad andra länder - en rad marknader som tidigare varit monopoliserade att öppnas för konkurrens. Till dessa marknader hör telekommunikationer, flyg, busstrafik, radio, börser, järnvägstrafik, elproduktion och mycket annat.

 

 

I flera fall påverkades utvecklingen av introduktion av ny teknik. Det gällde bland annat på telemarknaderna (mobiltelefoni) och börserna (digital handel) och tv (satellitöverföringar). Ny teknik gjorde att den gamla marknadsregleringen blev obsolet, i vissa fall kom den nya tekniken att inlemmas i en existerande regleringsstruktur, i andra kom den nya tekniken att regleras separat.

 

 

Sessionen behandlar frågan om hur företag, etablerade och nya, statloga och privata hanterat dessa förändringar liksom hur de påverkat regleringen av marknaderna.

Kommenatator: Oscar Broberg

 

29.1 David versus Goliath: Entrant survival under conditions of regulatory and technological change

Authors: Christian Sandström & Erik Lakomaa

There is plenty of research on technological discontinuities and their implications for firms. Within this research, little attention has been given to industries which undergo interrelated processes of technological and regulatory change. Drawing upon an unusually rich data set spanning more than 10000 documents which were coded and analysed, this paper finds that Comvik could grab a position in the market despite inferior resources. Not only had Televerket a huge customer base, massive cash reserves and the right to regulate the telecommunications market. They had also superior technology. As a state owned company, they also had direct access to the political decision makers. We have also found that even though Comvik never threatened Televerket position in the market the latter was very keen on stopping the new entrant. This is found to be more likely due to the risk of opening Pandoras Box (i.e. the market for new entrants) than due to reasons directly connected to Comvik; Televerket was in a situation where they could accept a second small mobile operator, but not the loss of the monopoly.

 

However, as a monopolist, Televerket lacked legitimacy and struggled against public opinion, something that was exploited by Comvik; by winning the public relations battle Comvik could stay in business.

 

Our results therefore suggest that strategic battles between entrants and incumbents need to be analysed as a systemic interplay between competition in the commercial domain and the institutional domain.

 

 

29.2 Environment Effects in Organizational Form Emergence: The Origin of Two For-Profit Stock Exchanges

 

Author: Rasmus Nykvist

 

This study sets out to advance our understanding on how organization environments induce highly embedded actors to take up new organizational forms. We conduct comparative historical study of two stock exchanges, Stockholm and Helsinki stock exchange, that became first and second in the world to take up the for-profit organizational model in 1993 and 1995 respectively. We use a large set of digitized archival data from the two settings to analyse organization environment incidents that developed in the two local settings and the organizational activities of the two stock exchanges. We found that external effects were moderated by local effects inducing organizational misfit to accumulate. Most interestingly we found that these environment- organization effects were exacerbated by peer interaction, joint exploratory work for a joint Nordic exchange, cross listings by firms, brokers starting operating at both stock exchanges, and regulatory harmonization work. This peer interaction induced analog competition and convergent guidelines for the new organizational form. Our contribution is to provide a nested model of environment effects on organization emergence and expose peer effects as previously unrecognized organization environment effects.

 

 

Session 30: The Political Economy of War, Energy and Technology

For correspondence, contact: Jonathan M. Feldman, Docent, Department of Economic History, Stockholm University, jonathanmfeldman[snabela]gmail.com

This session will present five papers related to the themes of war, energy and technology. One point of focus in these papers relates to militarism and the development of technology influenced by military and competing objectives. Another theme relates to how power interests shape economic and political outputs.

30.1 Adoption of technologies for the purposes of non-proliferation and nuclear security: the impact of global governance institutions and states’ policies

 

Author: Vitaly Fedchenko, Stockholm International Peace Research Institute

 

The use of nuclear power as well as verification of international nuclear non-proliferation, disarmament and nuclear security regimes have been heavily reliant on advanced technologies since their inception. A multitude of techniques, disciplines and technologies have been put forward for these purposes. However, only very few of those technologies have been adopted and remained in use for any significant period of time.

 

Why certain technology has been adopted and successful, while another (seemingly just as productive) technological innovation has failed? There is a large volume of theoretical literature dealing with adoption and further use of innovations in general. The specific case of technology adoption for the purposes of institutions of global governance in the area of control of nuclear power (global nuclear governance), such as the IAEA safeguards implementation or CTBT verification, is more complex. The technology development and adoption of this kind is often connected to disputes between states, and has political, legal and national security incentives and constraints (and conflicts between the two) that are unique to nuclear energy’s connection to the risk of production of nuclear weapons.

 

Is it possible to predict an innovation’s successful adoption for non-proliferation, disarmament and nuclear security verification purposes already during the development stage? None of the technology adoption theories were systematically applied in the available literature to the context of states and global nuclear governance institutions implementing nuclear security and non-proliferation regimes. This study will aim at doing that by analysis of multiple case studies pertinent to technology adoption in two areas of global nuclear governance where technological innovations are the most pertinent: verification of national obligations or international treaties; and the technological advances in the nuclear fuel cycle itself (proliferation-resistant technologies).

 

 

 

30.2 Swedish arms export controls – Comparing the image and reality of Sweden as a restrictive arms exporting state

 

Author: Mark Bromley, Department of Economic History, Stockholm University and SIPRI

 

This paper study will examine recent developments in Sweden’s exports controls, particularly the efforts to develop and implement a “democracy criterion” for assessing whether exports of military equipment should take place. The case study will compare these debates with previous attempts that other states to adopt significantly more restrictive export control policies, including Germany in the 1960s and the Czech Republic in the 1990s. It will explore the drivers behind these processes and the reasons why - ultimately – they tend to have little significant impact on states’ policies and practices. As such, the case study will serve as a further test of the explanatory power of the functionalist framework for categorizing arms export states - developed in 1970s by Blackaby - which classified Sweden as a ‘restrictive’ arms supplier on account of its position within the international system. The paper will argue that while functionalist accounts have value in terms of understanding and explaining Sweden’s arms export policies, there is also a need to additional perspectives – such institutional organisation theories – to get a fuller picture of the processes and outcomes at play. These help to show how different actors and interest groups operate and interact at the sub-national level and explain both the way in which Sweden’s arms export controls are formulated and implemented as well the push for – and resistance to – a “democracy criterion”.

 

 

 

30.3 Nuclear energy, security and path dependency

 

Author: Thomas Jonter, Department of Economic History, Stockholm University

 

How did it come to pass that Sweden became so dependent on nuclear power? In this article, it is argued that the first phase of the development of the Swedish innovation system of nuclear energy was in many ways formative for this strong dependency on government-owned nuclear power that currently produces nearly 40% of electricity consumed in Sweden. The heavy water program that was launched during the period 1945-1970 was based on the ambition to reach self-sufficiency in the nuclear energy field. The goal was to create a competitive nuclear industry based on a domestic production of uranium. In addition to this industrial-political aim, there was also a military incentive, namely to manufacture nuclear weapons. The idea was that the civilian nuclear energy program would be designed in such a way that it could include Swedish production of nuclear weapons, if the Swedish Parliament took a decision in favor of such an alternative. In this paper, different theories of technology adoption and system of innovation are discussed against the Swedish nuclear energy experience in the period 1945-1970.

 

 

 

30.4 When military firms were would-be green economy manufacturers: The history of Saab Aerospace’s wind energy project

 

Author: Jonathan Michael Feldman, Department of Economic History, Stockholm University

 

During the 1970s and 1980s Saab Aerospace undertook a series of military to civilian diversification initiatives. This paper examines why Saab was not successful in one such initiative, the attempt to develop wind power. It uses three types of theories regarding barriers to civilian diversification within military-serving firms and how these might potentially be overcome. The first argument about diversification barriers considers questions of managerial integration, i.e. the integration of innovative and managerial resources. Second, we must consider potential barriers represented by defence specialization. Defence firms can differ from civilian firms at each stage of the new product development process from research and design, through to production and on to marketing. Finally, we must consider the industrial policy regime. Microeconomic diversification barriers are not just rooted in knowledge or intra-firm decisions, but external decisions tied to industrial policies. After discussing the historical approach used, it then proceeds to investigate the wind energy project. It concludes by examining why Saab was less successful in developing wind energy and where responsibility might lie for managerial outcomes.

 

 

 

30.5 “Selling” National Security: Saab, YouTube and the militarized neutrality of Swedish citizen identity

 

Author: Susan T. Jackson, Department of Economic History, Stockholm University

 

 

Producers of large conventional weapons systems are significant actors in politics, yet they remain remarkably understudied in research on militarization. Further, the presence of arms producers in everyday life is one potential site of militarization. For instance, 88 of the top 100 arms producers use official corporate YouTube channels to reach the public even though the public cannot purchase their products. The arms producers’ corporate YouTube videos are political artifacts and these companies use these videos to ‘sell’ national security as military security by framing the military as a ‘good, natural and necessary’ (GNN) part of society. Examining these videos reveals the ways in which companies construct their own versions of militarized national security by using the GNN framing, i.e., that the videos themselves can be conceptualized as militarization because of how they construct national security. In particular in this article, I use an intersectional lens and a multi-modal audio-visual approach to bring together images, sounds, and texts to tell a version of Sweden’s national security story as constructed in Saab’s official corporate YouTube videos. Saab is an interesting case because of the tension between the widespread assumption that Sweden’s neutrality is inherently pacifist and Sweden’s continual support of maintaining an extensive arms industry. These videos illuminate a view that Sweden does (and should) have militarized national security that seems counter to long-standing claims of neutrality. This national security is centeredon a citizen identity that consists is based on masculinized, heteronormative, and nationally hierarchical constructions of militarized national security.

 

 

Session 31: Presentation av populärvetenskapliga böcker

Organisatör: Hans Sjögren, hans.sjogren[snabela]liu.se

Utöver utbildning och forskning har universitet och högskolor en tredje uppgift, att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete. Ett sätt att ta sig an uppgiften är att författa populärvetenskapliga verk och presentera dessa i olika sammanhang. Mång ekonom-historiker har haft framgång i att på det sättet nå en publik utanför akademien. Sessionen tar fasta på traditionen av populärvetenskapliga böcker inom ämnet och inbjuder alla med publikationer under det senaste året (och fram till slutet av 2017) att göra en presentation. I den allmänna diskussionen kan vi ägna tid åt att diskutera biografin/monografin som genre, med dess för- och nackdelar gentemot andra sätt att verka för den tredje uppgiften.

 

 

Böcker som kommer att presenteras:

 

31.1 Näringsliv i omvandling. Från 1980 till våra dagar (Dialogos förlag)

 

Författare: Oskar Broberg

 

31.2 Ekonomisk kulturhistoria. Bildkonst, konsthantverk och scenkonst 1720–1850 (Kulturhistoriska bokförlaget)

 

Författare: Klas Nyberg

 

31.3 Familjedynastier. Så blev Sverige rikt (Volante)

 

Författare: Hans Sjögren

 

31.4 Dynastins kvinnor: Företagarfamiljen Ekman under tidigt 1900-talet

Författare: Therese Nordlund Edvinsson

 

Session 32: Metodiska förnyelser vid forskning med bouppteckningar för kunskaper om levandes ekonomiska förhållanden. Svenskt 1700–1800-tal

 

Sessionsansvariga: Kristina Lilja, kristina.lilja[snabela]ekhist.uu.se & Anders Perlinge, Anders.Perlinge[snabela]hhs.se

 

Ordförande: Anders Perlinge

 

Diskutant: Dan Bäcklund

 

Bouppteckningar används för att belysa ekonomiska förhållanden bland hushållen och för att urskilja (socio)ekonomiska relationer i lokalsamhället. Samtidigt har deras källvärde många gånger ifrågasatts. För närvarande är emellertid intresset för att använda detta historiska material större än på länge. I denna session avser vi lyfta fram aktuell forskning och metodologisk förnyelse i användandet av bouppteckningar.

 

32.1 The wealth of the Swedish peasant farmer class 1750–1900: methodological considerations and results

 

Authors: Erik Bengtsson & Patrick Svensson

 

This paper contributes with the first comprehensive study of the wealth of the Swedish farmers, using a national sample of almost 5,000 probate inventories for the benchmark years 1750, 1800, 1850 and 1900, of which about 1,730 inventories are for farmers. The paper has two aims: first, it addresses the methodological considerations needed when using a sample of probate inventories to estimate the wealth distribution nationally for the living population. Second, it maps the farmers’ wealth positions in relation to other social groups as well as the wealth stratification within the farmer class, and provides a detailed picture of what the farmers owned. On the methodological side we discuss the use of two different methods as well as argue for the need for flexibility when zooming in on a particular sub-group of the population. As for the results on the wealth among farmers we show that in 1750 and 1800 Swedish farmers were relatively equal, but that the Gini coefficient for the farmers grew from 0.46 in 1750 to 0.74 in 1900. Average wealth grew rapidly and farmers who lived close to the major grain markets Stockholm and the mining district Bergslagen were wealthier than others, as were farmers on fertile plains and, in 1900, those living in coastal areas. Looking at the ownership of movables as an indicator of living standards, farmers in inland and forest areas lagged behind in nineteenth century growth. Finally, looking more in-depth at four local areas (Bara, Kullings, Sjuhundra and Lagunda hundreds), we show that the diversity of farmers’ wealth grew over the period, as did their financial sophistication, as borrowing and lending patterns became more complex and the use of banks and other institutions grew at the expense of personal financial transactions.

 

32.2 Hushållens skuldstruktur i Svealand 1805–1910 – en studie i den privata kreditmarknaden

 

Författare: Axel Hagberg

 

Forskningsprojektet där Svealandstudien ingår har syftet att med varierande infallsvinklar och regionala fallstudier studera kreditmarknaden under 1800-talet. Projektet har två bestämda mål, det första är att belysa marknadens förändrade struktur över tid. Det andra är att kunna ge en mer realistisk bild av den svenska kreditmarknadens totala storlek och förändring. Källmaterialet utgörs främst av svenska bouppteckningar, ett ur internationellt perspektiv tämligen unikt material med hänsyn till dess likformighet och kontinuitet över tid. Med bakgrund av att lagstiftningen kring bouppteckningarna syftade till att stärka borgenärernas skydd av utestående fordringar är det rimligt att anta att avlidna som inte boupptecknades inte heller hade skulder att redovisa. Det kan visserligen förefalla som om döden inträffar slumpmässigt, men i förhållande till den levande populationen utgör den avlidna populationen ett skevt urval. Felkällorna är i sin tur beroende av faktorer som exempelvis ålder, kön och social status. Åldersfaktorn är definitivt den mest avgörande faktorn och den som är möjlig att ta hänsyn till med rimliga arbetsinsatser. Metoden att korrigera för åldersfaktorn via nyttjandet av omvända mortalitetstal användes av den svenske statistikern Isidor Flodström redan under 1900-talets första decennium i dennes studier av den svenska nationalförmögenheten. Långt senare på 1970-talet använde den amerikanska ekonomhistorikern Alice Hanson Jones samma metod under sina rekonstruktioner av förmögenheterna i de brittiska kolonierna i Nordamerika. Metoden att nyttja omvända mortalitetstal ”återintroducerades” på denna sida Atlanten i den ekonomisk-historiska forskningen av professor Håkan Lindgren 2002 i en artikel i The Journal of Economic History. Denna studie visade att det med en metodisk korrigering av åldersfaktorns snedvridande effekt gick att via bouppteckningsmaterial skapa en tämligen realistisk bild av den levande befolkningens finansiella förhållanden. Den här aktuella Svealandsstudien bygger på denna metod.

32.3 Om fastighetsvärderingar i svenska bouppteckningar under 1800-talet

 

Författare: Håkan Lindgren

 

Syftet med mitt bidrag är att klargöra orsakerna, genomförandet och effekterna av den genomgripande taxeringsreformen 1862, som i ett slag ökade de taxerade jordbruksfastigheternas värde i Sverige från 444 till drygt 1 827 miljoner rdr rmt (mer än en fyrdubbling!). Vid riksdagen 1856–1858 framkom missnöje över orättvisorna i skattesystemet och riksdagen beslöt att grunderna för den allmänna bevillningen skulle utredas. Den s.k. bevillningskommittén lämnade sitt betänkande 1859 och den 17 maj 1861 trädde den nya bevillningsstadgan i kraft att gälla vid bevillningen 1862, avsedd att ge en mer ”jemlik beskattning af all inkomst”. Kommittén lät göra ett grundligt utredningsarbete och har lämnat efter sig en hel del material som belyser skillnaderna mellan marknadsvärde och taxeringsvärde (= bouppteckningsvärde) på fastigheter, över tid och mellan olika landsdelar. Eftersom fastighetsvärdena utgör en mycket stor del av privathushållens förmögenhet i bouppteckningar är det av intresse att kunna skatta undervärderingens storlek före 1862 och vilka regionala effekter taxeringsreformen fick på värderingarna.

32.4 Grafteoretisk analys av ekonomiska nätverk. Visualisering av mellanmänskliga relationer ur ett rumsligt perspektiv

 

Författare: Karin Nibon

 

I det förindustriella Sverige var reda pengar en bristvara och för att få vardagsekonomin att gå ihop bytte människor varor och tjänster med varandra. I och med denna privata utlåning kom många människor att ha innestående fordringar och skulder i varandras hushåll. Genom bevarade bouppteckningar går det att studera dessa skuldrelationer och ta reda på vem som stod i skuld till vem. Syftet med den här uppsatsen är att demonstrera en metod för visualisering och analys av mellanmänskliga relationer och att presentera hur dessa kan studeras ur ett rumsligt perspektiv. Det som för ändamålet har undersökts är ett förindustriellt lokalsamhälles privata kreditmarknad. Utifrån grafteori har jag skapat en nätverksgraf, som visar att hushållen i Sundborns socken i sydöstra Dalarna i början av 1800-talet var ekonomiskt sammanflätade med varandra. Utifrån social nätverksanalys kan jag därefter studera människornas centralitet i nätverket, samt finna potentiella grindvakter och sockenbankirer. Genom min metod hamnar fokus inte bara på dem som avlidit och efterlämnat en bouppteckning, utan det går indirekt att få information om de människor i lokalsamhället som fortfarande var vid liv. Nätverksgrafen kan dessutom relateras till kartan och möjliggör en rumslig analys, något som har saknats inom detta forskningsområde. Jag är övertygad om att det går att finna fler förklaringar till nätverksmönstret om det relateras till naturlandskapet eller till infrastrukturen. I en vidare forskning skulle därför nätverket kunna relateras till den kuperade terrängen, vattendragen, markanvändningen, markägandet, vägar och stigar. Genom att använda kartan går det också att mäta avstånd mellan fordringsägare och gäldenär. Det innebär att det skulle gå att undersöka förhållandet mellan avstånd och skuldsumma, vilket inte har studerats för privatpersoner och landsbygdsbefolkning tidigare.

 

 

 

 

 

Session 33.1: Ny utblick över storstädernas privata finansiella förhållanden under 1800-talet: Stockholm, Göteborg, Malmö (dubbelsession)

Sessionsansvariga: Kristina Lilja, kristina.lilja[snabela]ekhist.uu.se & Anders Perlinge, Anders.Perlinge[snabela]hhs.se

 

Ordförande: Kristina Lilja

 

Diskutant: Sven Olofsson

 

Flera undersökningar av privata finansiella förhållanden har genomförts i Sverige, men ännu så länge avser flertalet landsbygden och endast få gäller de större städerna. Även om Stockholm fram till 1800-talets andra hälft var en ekonomi i stagnation kan dess betydelse som ett centrum för viktiga institut, företagande och handel inte förbises. Nu finns det även studier i Göteborg och Malmö som möjliggör intressanta jämförelser av gjorda skattningar. Denna session avser att lägga fokus på empiriska resultat och sätta dessa i relation till utvecklingen på den institutionella kreditmarknaden i landets tre största städer.

 

33.1.1 Stockholms kreditmarknad utifrån bouppteckningar 1800−1870

 

Författare: Lili-Annè Aldman

 

Bilden av hur 1800-talets svenska kreditmarknad verkligen fungerade och utvecklades börjar bli allt bättre genom de studier som genomförts eller pågår. Målet är att få en mer realistisk bild av den svenska kreditmarknaden. De flesta studier som är främst baserade på bouppteckningsmaterial från en region, härad eller stad, har kunnat lyfta fram även den informella kreditmarknadens utveckling och kvarstående betydelse under 1800-talet. Förutom den studie som finns av Göteborgs kreditmarknad pågår idag även försök att undersöka större städer, däribland Stockholm. Stockholm som undersökningsobjekt för en liknande studie som den av Göteborgs kreditmarknad måste per se bli betydligt mer omfattande, då befolkningsstorleken och antalet avlidna per år och de som boupptecknades är markant större. Även om de data som presenteras i detta paper egentligen är insamlade för andra typer av undersökningar, avser jag här testa om data från enstaka år är användbar eller åtminstone kan ge ett komplement till en studie i stadens kreditmarknad. Syftet med detta paper är att utifrån insamlade data för enstaka år diskutera strukturen på Stockholms kreditmarknad fram till cirka 1850. I viss mån kommer även tidigare opublicerade data från bouppteckningar i Göteborg att presenteras.

 

33.1.2 Låntagare vid Stockholms förmyndarkammare

 

Författare: Bengt Åke Berg

 

Stockholms förmyndarkammare inrättades 1667 med syfte att utöva vård och insyn över tillgångar som ofrälse omyndiga hade. När det gäller tillgångar i fast egendom utövades förvaltningen av dessa normalt av den omyndiges förmyndare och förmyndarkammarens uppgift var mer att följa och övervaka den förvaltningen. När det däremot gällde kontanter hade förmyndarkammaren ett mer direkt ansvar genom att disponera dessa och göra dem ”fruktbärande” vilket skedde genom att kammaren i egen regi lät dem bli utlånade mot ränta. En analys av förmyndarkammarens utlåning ingår som en del i det projekt som drivs vid Handelshögskolan i Stockholm angående den del av kreditmarknaden som fanns utanför de etablerade kreditinstitutionerna. Stockholms förmyndarkammare var en av de större aktörerna i det sammanhanget. År 1834 hade man en utlåning mot ränta som uppgick till närmare 1,5 miljoner kr och 1857 till 3,6 miljoner kr. I det planerade papperet kommer lånestorlekar, låntagare och deras sociala tillhörighet att redovisas och analyseras.

33.1.3 Fashion, luxury, credit and trust. Bankruptcies in Stockholm 1687−1849

 

Författare: Klas Nyberg & Axel Hagberg

 

Föreställningar om lyx och mode liksom konsumtion som en del av en social ställning och ståndsmässiga rättigheter är intimt förknippade med modets extravaganser på kredit. Fortfarande i slutet av den tidigmoderna perioden hade begreppen ”credit” och kreditvärdighet komplexa sociala och kulturella innebörder, inte bara ekonomiska. Huvudfrågan i papperet är hur föreställningar om ”credit” under tidigmodern tid förändrades mot en ökad ekonomisk realism med reformeringen av konkursinstitutet från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. En sådan modernisering skedde i många europeiska länder och det koloniala Amerika men förhållandena är komplexa. Inspirerade av bland andra Margot Finns, Laurence Fontaines, Craig Muldrews och Clare Haru Crowstons forskning avser vi organisera ett nytt projekt kring frågor om och hurvida tidigmoderna föreställningar om kreditmarknaden − ’credit’ (Fontaine), ’economies of regard’ (Haru Crowston) och ’the economy of obligation’ (Muldrew) − förändrades av den tidiga moderniseringen av den förindustriella ekonomin. Stockholm ska jämföras med olika delar av världen och med skilda rättshistoriska traditioner. Likaså undersöker vi hur övergången påverkades olika grupper och hur social och ekonomisk ställning förändrades. I våra studier av det stagnerande Stockholms ekonomi 1760−1850 har vi i vår databas www.tidigmodernakonkurser.se 1687−1849, funnit en förändrad praxis i konkursärenden i samband med en omfattande reformering av lagstiftningen 1760−1830. I Stockholm ledde lagstiftningen till en fastare administrativ hantering av konkursärenden och att den genomsnittliga tiden för ett konkursärende minskade till nutidens antal dagar i genomsnitt. Samtidigt kunde en bristande ekonomisk realism leva kvar länge under 1800-talet, något som även Margot Finn har visat i The Character of Credit (2003) för brittiska förhållanden.

 

 

Session 33.2: Ny utblick över storstädernas privata finansiella förhållanden under 1800-talet: Stockholm, Göteborg, Malmö

 

33.2.1 Neither a lender or a borrower be? – en analys av kreditmarknaden och speciellt reversmarknaden i Malmö 1843–1847

Författare: Tom Kärrlander

 

Genom att analysera bouppteckningar från perioden är syftet att kartlägga kreditmarknaden i Malmö. Följande frågor skall besvaras: Vilka boupptecknades i Malmö? Hur kan bortfallet beskrivas? Vilka institutioner gav lån och tog emot insättningar? Fanns det en reversmarknad i Malmö? På vilka villkor skedde lånen med avseende på ränta, löptid och säkerhet? Fanns det utlånare på reverslånemarknaden som var professionella utlånare och, i så fall, hur kan deras utlåning beskrivas? Vilka var stora upplånare? Var Malmö en isolerad marknad eller fanns det lånetransaktioner över stadsgränsen? Fanns det en värdepappersmarknad i Malmö? Hur fungerade den? Källorna är bouppteckningar, kompletterat med dödböcker och befolkningsstatistik. Med stöd av den så framtagna empirin: Kan man urskilja mönster i kreditmarknaden som kan beskrivas i termer av kön, ålder, civilstånd eller socialgrupp? Kvinnornas ställning på lånemarknaden kommer att belysas speciellt. Om antalet och sammansättningen i olika åldersgrupper medger, kommer även Malmös totala förmögenhet att skattas, för att kunna jämföras med tidigare skattningar av Anders Perlinge för Stockholm och Per Hallén för Göteborg. Metoden är etablerad – att med inverterade mortalitetstal i olika åldersklasser och dokumenterad förmögenhet i dessa åldersklasser skatta totalförmögenheten i ett område. Se t. ex. banbrytande insatser av Alice Hanson Jones, Estimating Wealth of the Living from a Probate Sample, Journal of Interdisciplinary History (1982) eller Håkan Lindgren, The Modernization of Swedish Credit markets, 1840–1905: Evidence from Probate Records, The Journal of Economic History (2002).

 

33.2.2 Stadsmäklare – kreditmarknadens okända aktörer

 

Författare: Per Hallén

 

Mäklare-Ordningen från 1853 var ett regelverk som gav stadsmäklarna status av egen yrkeskår istället för att vara en del av en allmän reglering av mäklare. Det nya regelverket ställde krav på att stadsmäklarna skulle föra bok över sina affärer. En del av dessa stadsmäklararkiv har bevarats och utgör en viktig del i denna undersökning tillsammans med bouppteckningar och stadsmäklarnas annonsering i dagspressen. Stadsmäklarnas verksamhet kan delas in i tre huvudområden där främst förmedling av reverslån kunde omfatta betydande belopp. Den andra viktiga sysslan för stadsmäklare var att upprätta kontrakt, där var större fastighetsaffärer den mest lukrativa affären för en stadsmäklare. Den tredje viktiga sysslan för stadsmäklare var att förmedla varor och organisera transporter, ungefär som speditionsföretag i den moderna ekonomin. Förmedlingen av varor gav inte lika god ekonomisk utdelning som de andra två verksamheterna. Huvudfrågan i detta paper berör stadsmäklarnas förmedling av reverslån. Går det att i stadsmäklarnas efterlämnade arkiv se någon övre och nedre gräns för lånens storlek. Detta jämförs med resultaten från en tidigare bouppteckningsundersökning. Hur fick allmänhet och företag kännedom om stadsmäklarna och deras verksamhet? I ett försök att undersöka stadsmäklarnas ”annonseringsstrategier” har stadsmäklare från Göteborg undersökts. Vilken verksamhet är det som lyfts fram i annonserna? Hur stor geografisk spridning hade annonseringen?

 

 

33.2.3 Att skifta från det gamla till det som kommer. Enskildas krediter och förmögenheter i Stockholm vid tiden för etableringen av dess första privata affärsbank, med särskild hänsyn till 1857 års kris

 

Författare: Anders Perlinge

 

Forskningsfrågan gäller ett outforskat område i huvudstadens finansiella historia: Hur den privata kreditmarknaden såg ut vid tidpunkten för etableringen av Stockholms Enskilda Bank, stadens första privata affärsbank 1856. Banken fick en lyckad start vilket bör ha inneburit att den väl motsvarade de behov som fanns för stadens placeringsvilliga kapital till förräntning i konkurrens med den privata sektorns reverslånemarknad. Poängen är att tillämpa den metod som utnyttjats inom projektet Informal Financial Markets in 19th Century Sweden. Estimates based on Microdata med lyckade resultat för att skatta motsvarande förhållanden i svenska provinsstäder eller på landsbygden, dvs. att med hjälp av de inverterade dödstalen i skilda åldersgrupper blåsa upp arvlåtna förmögenheter och skulder (redovisade i bouppteckningar) för att skapa en trovärdig, men inte exakt, bild av förhållandena i motsvarande levande befolkningsgrupper. En sorts teoretiskt ramverk som varit en inspiration är Thomas Pikettys Kapitalet i det tjugoförsta århundradet (2015), baserad på grundval av ett mycket stort empiriskt underlag från västvärlden, där han hävdar att lagen om ojämlikhet är giltig: r(eturn) > g(rowth) i samhällen med låg ekonomisk tillväxt och begränsad befolkningsutveckling. För svenska förhållanden har denna relation i princip bekräftats med den invändningen att den samlade kapitalnivån var lägre än t.ex. i Frankrike, Tyskland eller Storbritannien men mer lik den i USA, fastän i Sverige på grund av en utbredd fattigdom före industrialiseringen. Den historiska avkastningen av kapital under hela perioden fram till mitten av 1800-talet har varit markant större (c:a 6 %) än den allmänna ekonomiska utvecklingen (< 0,5 %). Detta har både påverkat enskilda individers sätt att välja att bygga upp ett kapital och att eventuellt förmera det över generationer snarare än att konsumera. Detta papper avser därför att närmare studera rentierernas agerande på Stockholms kreditmarknad.

Session 34.1: Agrarhistoriens vida fält – lantbruk, miljö, mat och landsbygd (dubbelsession)

Sessionsansvariga: per.eriksson[snabela]ksla.se; ronny.pettersson[snabela]ekohist.su.se Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien; paulina.rytkonen[snabela]sh.se Södertörns Högskola, janken.myrdal[snabela]slu.se, SLU

De agrara verksamheterna och inte minst dess omvandling från slutet av 1700-talet var central för samhällets modernisering. Modernäringen, jord- och skogsbruk med binäringar eller det moderna begreppet de gröna näringarna, till vilket jord- och skogsbruk idag allt oftare förs, utgör och har utgjort en bred verksamhetsväv.

 

 

Gränserna för denna väv har förändrats över tid och rymmer exempelvis det handfasta brukandet i såväl småskalig som industriell skala; kunskap om växter och djur, som med tiden allt oftare tagits fram av vetenskapssamhället; strategier för resurshushållning och produktion och reproduktion inom familjen, lokalsamhället och nationen, men under senare tid även globalt; formella och informella institutioner; sätt att organisera verksamheter liksom idéer kring hur de agrara verksamheterna skall ses som en del av ett vidare sammanhang, geografiskt, socialt och ekonomiskt.

 

 

Forskning har bedrivits med de agrara kärnverksamheterna som utgångspunkt men också där det agrara endast utgjort en delkomponent av undersökningen eller där kopplingen till det agrara kanske bara finns antydd, t.ex. i miljöhistoria, mathistoria och landsbygdhistoria.

Vi vill med denna session bjuda in brett. Vi tror liksom den engelske agrarhistorikern Joan Thirsk att trots förändringarna inom lantbruket från medeltiden till våra dagar är komparationer över tid meningsfulla. Vi tror också, mot bakgrund av verksamhetsfätets heterogenitet, att det är fruktbart att hålla diskussionsvägarna öppna mellan olika typer av ämensinriktningar och angreppssätt.

34.1.1 Fläckfria äpplen och smaklösa tomater: Förändringar på trädgårdsmarknaden i relation till synen på kvalitet

 

Författare: Inger Olausson, Akademiforskare Kungl Vitterhetsakademien, Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet, inger.olausson[snabela]conservation.gu.se

Under 1800-talets andra hälft och några decennier in på 1900-talet utvecklades trädgårdsodlingen mycket snabbt, från att ha utgjort en av jordbrukets binäringar, till att den formades till en självständig näring. En viktig drivkraft var den snabba urbaniseringen, där odling av trädgårdsgrödor (vanligtvis resursintensiv odling under glas, i drivbänkar och växthus, med hög avkastning på liten yta) lämpade sig mycket väl i och i anslutning till städerna. De produkter som odlades var grönsaker, bär, frukt, som bidrog till livsmedelsförsörjningen, men även lyxbetonade växter (snittblommor, krukväxter m m), som fick allt större betydelse. Dessa ömtåliga produkter, som konsumerades färska, behövde odlas nära konsumenten, helt enligt von Thünens modell.

Parallellt bidrog den snabba tekniska utvecklingen till att detta mönster bröts och internationell handel ökade, även av ömtåliga produkter. De allt mer avancerade ångbåtarna, tillsammans med utvecklingen av kylteknik, emballering m m, medförde att transporterna blev snabba och mer tillförlitliga. Från 1880 och femtio år framåt ökade importen av trädgårdsprodukter med tjugo gånger, men odlingen inom landet ökade i samma storleksordning. Den kraftigt hårdnande konkurrensen medförde att kraven på produkternas kvalitet skärptes. Vilka kriterierna var för den kvalitet som eftertraktades förändrades över tid. Ju längre avståndet blev mellan producent och konsument, i desto högre grad fick produkterna tala för sig själva. De utseendemässiga kvalitetskriterierna fick allt större betydelse, exempelvis frukternas form, färg, storlek. Vad som gick förlorat i en anpassning till marknadens nya krav var mångfald, sortrikedom, smaker och dofter, vilket vi idag lägger stora resurser på att återfinna och återintroducera. Vad som krävdes för att exempelvis få fläckfria äpplen och större volymer av tomater, som dessutom klarade långa transporter, var mer specialiserade, rationella odlingssystem som byggde på användning av insatsmedel som bekämpningsmedel, handelsgödsel och uppvärmning med kol, koks och olja.

 

34.1.2 Marknadsliberaler, protektionister och pragmatiker – naturresursutnyttjande i Skåne under 1800-talet

 

Författare: Magnus Bohman, Institutionen för Geografi och Ekonomisk historia, Umeå universitet, Magnus.bohman[snabela]umu.se

I kölvattnet av 1700- och 1800-talets snabba agrara expansion väcktes farhågor om en annalkande kris till följd av bristfällig skogshushållning. Framförallt slättbygderna ansågs vara illa ute, genom att den tilltagande spannmålsspecialiseringen ansågs ha skett till priset av en akut brist på bränsle och träråvara. Men förelåg det verkligen en faktisk fysisk brist, eller rörde det sig snarare om institutionella och/eller marknadsmässiga misslyckanden? Den artikel som här skisseras undersöker hur synen på problemets karaktär, orsaker och lösningar berodde av de olika ståndpunkter som antogs av samtidens aktörer. Ståndpunkterna kan sammanfattas som den marknadsliberala, den protektionistiska/regleringsvänliga och den pragmatiska. Aktörerna var stat, jordägare (bönder och godsägare) och de första landsbygdsorganisationerna i form av de vid tiden nygrundande Hushållningssällskapen. Undersökningen visar att sistnämnda spelade en viktig roll som en förmedlande brygga mellan de övriga aktörerna. Artikelns ambition är att bidra med kunskap om hur nya strategier för naturresursnyttjande formades i viktigt ett skede i den svenska ekonomiska utvecklingen, då avgörande steg togs i övergången från en hushållsbaserad till en kapitalistisk marknadsekonomi.

 

Undersökningsområde är Skåne och undersökningsperioden 1800-talet. De primära källmaterialen kommer från Hushållningssällskapet i Malmöhus läns arkiv, vilka möjliggör att studera samtidens ståndpunkter och de åtgärder som vidtogs för att bemöta en bristfällig skogshushållning.

34.1.3 Harvest failure but no famine: a study of relief administration in East central Sweden in 1840-47

Authors: Marja Erikson, Department of Economic History, Uppsala University, marja.erikson[snabela]ekhist.uu.se and Mats Morell, Department of Economic History, Uppsala University, mats.morell[snabela]ekhist.uu.se

The 1840s was a notoriously troubled decade in European history. Widespread crop failures and the emergence of the potato blight caused famines in many locations. Sweden was not entirely spared, but crop failures were far from nationwide. The worst hit region was the upper lake Mälaren valley and the provinces of Uppland and (eastern) Västmanland, which normally produced surpluses of winter rye and barley to the Stockholm and nearby mining area market.

The summer of 1844 was cold and rainy and much of the crop was destroyed by late rain. This led to lack of seed and problems of fall sowings. The important rye crop was not well established. The spring of 1845 was very dry and by early summer 1845 it was evident that the rye would fail. Persistent drought led to failing spring grain crops as well. In the worst areas, they only received the seed back, not more. The hay harvest was also hurt by the drought and even the potato crop (partially because of blight) was diminished.

Still demographic data show no substantial signs of excess mortality. Birth rates or marriage ratios were hardly affected. In short there are no post factum signs of famine. However, large unemployment, followed and massive relief operations were needed to avoid a catastrophe.

This paper challenges the view in previous research, which has largely downplayed the severity of the crisis. The paper investigates the way the relief organization worked in the hit counties of Västmanland, Uppsala and Stockholm. Using the county administrations‘ detailed parish wise documentation, the levels of relief and indirectly the severity of the food situation is mapped. It is shown that crisis level varied extremely by locality and we conclude that a catastrophe was avoided thanks to an well performed consorted regional – and national – effort

 

 

34.1.4 The East Economic Bureau, CMEA integration and agriculture: economic intelligence 1950s to the 1970s.

 

Author: Hans Jörgensen, Dr/Senior Lecturer, Department of Geography and Economic History, Umeå University.

The aim of this study is to explore how the East Economic Bureau (Östekonomiska byrån), hereafter denoted the EEB or the bureau, assessed and reported on the agrarian development and trade integration in East and Central Europe from the 1950s to the 1970s. The EEB was a secret business-state cooperation formally founded in 1959. However, the bureau’s organizational relations went back to the cooperation that developed between Swedish business and the Defense Staff during the final years of WW II. In this regard, the EEB was a Cold War organizational body with the initial focus on investigations of the economic capacity of the belligerent countries. However, due to the Post-War division of Europe, an incremental turn took place. This meant that the bureau’s economic intelligence activities from the early 1950s on were solely focusing on the emerging planned economies. In this context, the foundation of the CMEA (Council for Mutual Economic Assistance) in 1949, and the associated planned economic integration as well as agricultural relations will be investigated by means of the reports and analysis presented by the EEB as well as by the so-called Economic Investigation during the first 25 years of the Cold War. Owing to the structure of the CMEA and the large agricultural sectors, the intertwined economic-political relations often bore an agricultural touch. Thus, for the analysis, it become essential to relate a number of contemporary country specific agricultural reforms and policies to the internal CMEA divisions, to the leading and coordinating role of the Soviet Union, and not least the deficient CMEA and EC trade relations. The study relies on recently opened and previous classified archives, which provides insights in the economic information gathering carried out by the EEB as well as how the classified judgments/reports were selectively distributed to governmental authorities, agencies, and subscribing companies.

 

34.1.5 From the Baltic rim to growth markets – contextual issues and market strategies of dairy companies in the Baltic rim – the case of Arla

 

Authors: Marcus Box, marcus.box[at]sh.se, Mikael Lönnborg, mikael.lonnborg[at]sh.se, and Paulina Rytkönen, paulina.rytkonen[at]sh.se, Department of Business Administration, Södertörn University, Sweden

The dairy industry in the Baltic rim has experienced a fast process of transformation since the fall of the Berlin wall. Since then there has been a constant process of industrial transformation grasping everything from new emerging structures, strategies, technologies and product portfolios. The shift from a socialist to a capitalist economy following the fall of the socialist regimes; EU-membership and the following adoption to the dynamics of the Common European Market for all countries except for Russia; An increasingly competitive international dairy market in which, large transnational companies are already a dominant feature; And some exogenous chocks such as the Russian boycott against imports of foodstuffs from EU-member countries, which has severely affected profitability and the trade relations within the industry. All of the mentioned factors are important to understand the competitive dynamics of the dairy industry and its impact on the value chain and its stakeholders in the area today.

We visualize several topics that need further scrutiny concerning our study area: One is the nature and outline of market strategies implemented by firms and especially of cooperatives or corporatized cooperatives. These strategies can mainly be described departing from the concept of coopetition, e.g. interchanging cooperation and competition. A second topic is the changing market dynamics and also the new and more focused market strategy of dairy companies from the previous focus on the entire Baltic rim (e.g. all countries around the Baltic Sea including Baltic States and parts of Eastern Europe), to a more selective strategy which focuses on high growth markets, such as Poland and Russia. A third is the varying impact of the changes of strategies on the structure of the value chain and its stakeholders (farmers, industries and trade agents, e.g. supermarkets, wholesalers). The emphasis of this paper will therefore be put on shedding more light on the mentioned shift by attempting to answer the following questions: How has the market dynamics in the Baltic rim changed during the last decades? Which are the main consequences of these new dynamics on the value chain structure and its stakeholders? How and why has diary companies’ strategies in general and Arla’s strategy in particular changed during the same time?

34.1.6 Åkerbäret, historien om ett biologiskt kulturarv, dess historia, utmaningar, möjligheter och smakord

 

Författare: Martin Ragnar, fristående forskare martin[snabela]sockerslottet.se, & Paulina Rytkönen, Södertörns högskola, paulina.rytkonen[snabela]sh.se

Enligt riksantikvarieämbetet är ett biologiskt kulturarv ”natur som berättar om kultur. Det utgörs av ekosystem, naturtyper och arter som uppstått, utvecklats, eller gynnats genom människans nyttjande av landskapet och vars långsiktiga fortlevnad förutsätter eller påverkas positivt av brukande och skötsel”. Åkerbäret är ett av många biologiska kulturarv i Sverige, Finland, Alaska och Ryssland som idag hotas av ändrade ekonomiska aktiviteter (t ex skogens utbredning och urbanisering) och arbetsmetoder (t ex bättre dränering längs åkrar och vid vägar) i bärets habitat.

 

Genom ett litet forskningsprojekt har åkerbärets historia, utbredning, utmaningar, samt aktuella möjligheter kartlagts. Studien omfattar dels litteraturstudier, men också praktiska fältstudier främst i Sverige och Alaska. Studien har också undersökt vilken plats bäret har i svenskarnas och då främst norrlänningarnas kulinariska register. Dessutom har studien med hjälp av en expertpanel och utifrån sensoriska metoder tagit fram en smakprofil för bäret utifrån vilken bäret kan beskrivas. Denna artikel avser att sammanfatta studiens resultat.

 

 

 

Session 34.2: Agrarhistoriens vida fält – lantbruk, miljö, mat och landsbygd

 

34.2.1 The breeding of medicinal leeches in urban ponds in Sweden

Authors: Madeleine Bonow, Södertörn University, madeleine.bonow[at]sh.se & Ingvar Svanberg, Uppsala University, ingvar.svanberg[at]ucrs.uu.se

Leeches and their medicinal applications are well-studied in history. In Scandinavia the use of medicinal leeches for therapy is mentioned already by Olaus Magnus in his Historia de gentibus septentrionalibus (1555). Carl Linnaeus named the species Hirudo medicinalis. In the 1760s leeches became widely accepted as an medicament and the demand increased, not only in Sweden but all over Europe. By the 1830s around 50 million leeches were employed in hospitals every year causing a shortage of leeches all over Europe. However, the species is rare in Scandinavia. In Sweden medicinal leeches have been harvested in the southern part of the country. The local occurrence did not cover the large demand and imported leeches had to be used. In the nineteenth century, over-exploitation reduced many local populations and breeding medicinal leeches in ponds became a concern for authorities in many countries. Several farms for breeding leeches in ponds were also founded in rural and urban settings. We know very little about them, but toponyms serve to remind us of such ponds. This article aims to shed some light on the forgotten practice of breeding medicinal leeches in urban ponds in Sweden.

 

34.2.2 Gott fett: smak och sensorik vid AB Margarinbolaget

 

Författare: Ingemar Pettersson & Daniel Normark, Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala

 

Syftet med framställningen är att diskutera smak, det vill säga de sensoriska upplevelserna som mat genererar, i ett industrihistoriskt perspektiv med utgångspunkt i det vetenskapliga fält kring livsmedel och smak som växer fram under 1900-talet. Studien fokuserar på tillverkning och utveckling av margarin vid AB Margarinbolaget, en industrikoncern bildad 1926 av en rad margarinfabrikanter, däribland Pellerin och Zenit. Fabrikanterna inom Margarinbolaget bedrev ett frenetisk, ibland rentav aggressivt, arbete i konkurrens med mejerinäringen, och sökte med olika åtgärder stärka margarinets ställning gentemot smöret, vilket var politiskt gynnat och hos allmänheten mer uppskattat vad gällde smak. I en inledande fas hade smaken hos Margarinbolagets produkter underordnad betydelse medan folkhälsoaspekterna var framträdande; margarinet vitaminiserades för att framstå som ett nyttigare och billigare alternativ till smöret, och Margarinbolagets styrelse enrollerade vetenskaplig expertis för att underbygga sin propaganda. Under 1930-talet blir dock smaken gradvis en viktigare fråga för fabrikanterna. Margarinbolaget anställde exempelvis en disputerad kemist med uppdrag att säkerställa smakmässig kvalitet och utveckla bolagets margarinrecept, en verksamhet som resulterade i uppförandet av ett centrallaboratorium under 1940-talet. Samtidigt koncentreras produktionen alltmer kring ett nytt varumärke: Milda, ett margarin som marknadsfördes särskilt med hänvisning till dess goda smakegenskaper. I vid betraktelse är detta ett av många exempel på hur matens sensoriska egenskaper blev allt viktigare för livsmedelsproducenter och konsumenter under 1900-talats industrialisering, och genom att på nära håll följa styrelsens strategier och överväganden ger vår undersökning inblick i framväxten av ett slags "smakens ingenjörskap". För Margarinbolagets del innebar detta införandet av olika provsmakningsrutiner med syfte att ge margarinet en attraktiv och stabil smakprofil samtidigt som geopolitiska förutsättningar och innovationer inom teknik och jordbruk återkommande förändrade tillgången på olja och fett, vilket framtvingade nya recept och tillverkningsprocesser.

 

34.2.3 Panelsamtal: Agrarhistoria idag och i framtiden

 

Panelansvariga: Per Eriksson, Janken Myrdal, Ronny Pettersson och Paulina Rytkönen

 

Samtalsledare:

Per Eriksson, FD i ekonomisk historia, Bibliotek, Arkiv och Historiska Projekt (BAPH) vid Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

 

Paneldeltagare:

Mats Morell, Professor i Ekonomisk historia, Uppsala Universitet. Forskningsintressen: Tidigmodern och samtida jordbruks- och rural historia, genushistoria.

 

Paulina Rytkönen, Docent, Institutionen för Samhällsvetenskaper, Södertörns högskola. Forskningsintressen: Jordbruks- och livsmedelshistoria i historisk och samtida belysning, jordbruket landsbygden och livsmedelssektorn i globalt och lokalt perspektiv. Livsmedelshistoria som medel för landsbygdsutveckling idag.

 

Patrick Svensson, Professor i Agrarhistoria, Institutionen för Stad och Land, Sveriges Lantbruksuniversitet. Forskningsintressen: Förindustriella ekonomin och övergången till modern ekonomisk tillväxt, med särskild tonvikt på processen och konsekvenserna av jordbrukets omvandling och modernisering under 1700- och 1800-talet.

 

Anders Wästfelt, Docent, Kulturgeografiska Institutionen, Stockholms Universitet. Intressen: jordbrukslandskap och jordbruket i samhället. Komplexiteten i mekanismer bakom jordbrukets organisering i historiskt och framtida perspektiv

 

Under planeringen för session 34, Agrarhistoriens vida fält – lantbruk, miljö, mat och landsbygd men också vid tidigare ekonomisk-historiska möten har vi kunnat notera flera nya teman som förändrat inriktningen på det ekonomisk-historiska forskningsfältet, till exempel demografi, genus, miljö, näringslivshistoria, stadsforskning, mm. Men, hur har den agrarhistoriska forskningen förändrats under denna tid och vad vore en framtida önskvärd förändring? Under detta panelsamtal kommer vi att lyfta frågan om var agrarhistoria står idag och vilka alternativa vägar vi ser för framtiden.

 

 

 

Session 35: Hushåll och krediter 1800-2000

Sessionsansvariga: Tony Kenttä, Tony.Kentta[snabela]ekhist.uu.se & Kristina Lilja, Kristina.Lilja[snabela]ekhist.uu.se, Ekonomisk-historiska institutionen,

Uppsala universitet

 

Kommentator: Alf Sjöblom, Stockholm

Skuldsättning kan vara en del i ett hushålls ekonomiska strategier, där krediter kan användas för att uppnå olika mål. Att låna kan syfta till att upprätthålla en levnadsstandard, men kan även nyttjas för att på sikt förbättra den ekonomiska situationen. Hushållets syfte med skuldsättning beror i huvudsak på vilken ekonomisk situation hushållet befinner sig i och vilka alternativa ekonomiska strategier det har möjlighet att nyttja. Möjligheterna att låna beror därtill på hur tillgången på krediter ser ut och kan variera mellan olika individer. Sessionen avser belysa krediter i ett historiskt perspektiv, men med huvudfokus på vardagslivet och mikronivån. Syftet är att undersöka utvecklingen av hushållens användning av krediter för att täcka uppkomna obalanser (inkomstbortfall) eller för att utöka hushållens materiella välstånd (som exempelvis fastighetslån). Sessionen behandlar förekomsten av krediter i olika socioekonomiska grupper, vilka förutsättningar som ledde till olika former av låntagande och hur hushållens möjligheter till samt behov av de olika typerna av krediter förändrades i Sverige under tiden 1800-2000.

35.1 Offensiva krediter som hushållsstrategi: Löntagarhushållens finansiering av stora inköp vid tiden för första världskriget

 

Författare: Dan Bäcklund, dan.backlund[snabela]ekhist.uu.se & Kristina Lilja

kristina.lilja[snabela]ekhist.uu.se, Uppsala universitet

Enligt Ambjörnsson (1988) uppstod en kultur av skötsamhet inom arbetarrörelsen under sent 1800-tal och början av 1900-talet. En av de viktigaste komponenterna var att livet sågs som ett projekt, som måste planeras. Horgby (1993) som studerat arbetarkulturer menar att å ena sidan fanns ”skötsamma” arbetare med ett långt ekonomiskt planeringsperspektiv och å den andra ”egensinniga” med ett kort perspektiv. De senare hade små ekonomiska buffertar och försökte undanröja kriser orsakade av arbetslöshet och varierande inkomster först när de hade inträffat. Detta korta perspektiv knyter han till en skuldekonomi, medan det långa ingick i en ekonomi som kännetecknades av sparsamhet.

En väletablerad uppfattning är alltså att arbetare runt sekelskiftet 1900 huvudsakligen lånade för att täcka brister som av olika skäl uppstod i försörjningen och med målet att därigenom klara nödvändiga utgifter för mat, hyra etc. Den typen av lån kan ses som defensiva, eftersom syftet var att försvara och bevara den materiella standard man normalt hade. Mindre uppmärksammad är frågan hur arbetare finansierade större inköp av exempelvis bohag eller eventuellt köp av fastigheter. Detta innebar en utökning av den materiella standarden och frågan är om arbetare verkligen kunde klara av att spara ihop de medel som behövdes eller om de även tog lån för detta syfte. Sådana lån kan klassificeras som offensiva krediter.

Vi studerar hur vanligt det var vid tiden för första världskriget att större inköp finansierades med lån respektive eget sparande. Hushåll med ovanligt stora inköp av annat än livsmedel särskiljs och undersöks med avseende på finansieringen samt inkomst- och försörjningssituation (inkomstnivå, familjestruktur, bostadsort, anställningsförhållanden, fackföreningsanslutning). Studien baseras på levnadskostnadsundersökningen 1913/14 och gäller förhållandena i åtta större städer (Stockholm exkluderat). Materialet innehåller även data om lägre tjänstemän och dessa kommer att nyttjas som referensgrupp vid analysen av arbetarna.

 

 

 

35.2 Varierande inkomster och låntagande under tidigt 1930-tal

 

Författare: Tony Kenttä, Uppsala universitet, tony.kentta[snabela]ekhist.uu.se

 

Under det tidiga 1900-talet hade arbetarhushållen ofta låga och oregelbundna inkomster. Dessa kom senare att stabiliseras när industrisamhället mognade tillsammans med att välfärdsstaten byggdes ut – men hur hanterades oregelbundna inkomster före dessa förändringar? Kortsiktiga variationer i inkomsterna kunde få stora effekter och kunde ge upphov till obalanser mellan inkomster och utgifter. Dessa obalanser var ofta att svåra att lösa, då besparingarna vanligtvis var små bland arbetarhushållen.

 

I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet var det vanligt att dessa mer eller mindre tillfälliga obalanser möttes med att hushållet tog lån, som då ofta användes för att betala för rena nödvändigheter som exempelvis livsmedel eller hyra. Sådana lån som tas för att täcka uppkomna obalanser mellan hushållets utgifter och inkomster kan kallas för defensiva krediter/lån. Inkomstvariationer har ofta lyfts fram som en huvudorsak till de defensiva lånen inom arbetarklassen (Johnson 1985; Kenttä 2016). Det är en reaktiv strategi som svarar på tillfälliga obalanser och som syftar till att upprätthålla en tidigare ”normal” levnadsstandard. Det är en betydligt allvarligare form av skuldsättning, än krediter som syftar till förvärv av varaktiga egendomar (som exempelvis fastighetslån), då den ökar risken för låntagaren att fastna i en skuldsättningscykel (Skarin Frykman 1990). Samtidigt utvecklades under första hälften av 1900-talet alternativa medel för att hantera dessa obalanser, exempelvis sparande i bankkonto eller i försäkringar. Dessutom hade alternativet att skära ned på utgifterna alltid funnits, och möjligheterna att använda detta alternativ hade kanske vuxit i och med att reallönerna hade ökat sedan sent 1800-tal.

Detta papper syftar till att undersöka hur ojämna inkomster handerades under tidigt 1930-tal samt hur sambandet såg ut mellan låntagande och ojämna inkomster. Detta kommer att ske med hjälp av levnadskostnadsundersökningarna från 1932/33 (en typ av budgetundersökningar) och som baseras på veckodata för hushållen. Det är en pilotstudie, som kommer att använda en mindre del av LKU 1932/33. Urvalet är baserat på hushåll som har fått arbetslöshetsunderstöd utbetalt och som sedan har matchats med liknande hushåll. En del av syftet är att utveckla metoder för att undersöka ojämna inkomster och deras relation till skuldsättning samt andra medel för att hantera uppkomna obalanser i hushållsekonomin. I pappret innehåller en början på en undersökning av varför vissa hushåll tog lån, medan andra hushåll försökte lösa balansproblematiken på andra sätt. Vad skiljde dessa hushåll åt? Vad kan förklara skillnaderna?

 

 

35.3 Krediter för jordförvärv? - skuldsättning hos jordägande Mälardalsbönder under 1700- och 1800-talen

 

Författare: Marja Erikson, Uppsala universitet, marja.erikson[snabela]ekhist.uu.se

Skuldsättningen hos svenska skattebönder ökade i genomsnitt under 1700- och 1800-talen. Motiven till böndernas lån, hur deras kreditmarknader och kreditnätverk såg ut har varit relevanta problem inom agrarhistorisk forskning, då svaren ger oss djupare förståelse av ekonomiska ageranden och strategier hos bönderna under en tid av stora förändringar av såväl jordbruket som inom kredit- och jordmarknaden. Forskare har menat att böndernas behov av kapital blev större under 1800-talet eftersom investeringarna i jordbruket blev mer kapitalkrävande än tidigare. Jord var agrarsamhällets viktigaste och högst värderade resurs, och jordförvärv bör varit en viktig orsak till kreditbehov hos jordägande bönder. I europeiska studier av bönders ekonomi, krediter och bondehushållens skuldsättning har sambandet mellan krediter och deras agerande på en jordmarknad särskilt framhållits (Béaur 2009). Studier av nederländska 1800-talsbönders ekonomi har visat att deras skuldsättning kraftigt ökade på grund av jordköp under första hälften av 1800-talet (van Cruyningen 2009). Den brittiske historikern Chris Briggs har till och med hävdat att det inte går att förstå en historisk jordmarknad utan att på samma gång analysera kreditmarknaden och lokala kreditnätverk, eftersom jord- och kreditmarknad var så nära relaterade till varandra (Briggs 2009). Förhållandet bör även gälla åt andra hållet, det vill säga att agrara krediter, här definierade som krediter tagna av jordbrukare, inte kan förstås, utan att samtidigt undersöka hur jordmarknaden såg ut inom det aktuella området. I Sverige har studier visat att under 1800-talet var i genomsnitt 2/3 av värdet på böndernas tillgångar jordbruksfastigheter. Men hur stor del av deras skuldsättning var uppkomna på grund av jordförvärv? En rimlig hypotes bör vara att en avsevärd andel av de krediter vi finner hos jordägande bönder hade använts till att förvärva jord.

Syftet med detta papper är att undersöka sambandet mellan jordförvärv och skuldsättning hos jordägande bondefamiljer i Mälardalen. Undersökningen utgår från en kartläggning av skuldsättningen hos jordägande bönder i tre socknar i en spannmålsbygd i östra Västmanland under perioden 1810 -1870.

 

 

Session 36: Monetary policy and economic development

Sessionsansvarig: Roger Svensson, Roger.Svensson[snabela]ifn.se

This session will provide insights into questions about monetary policies and their links to economic development during the Middle Ages and the modern period.

Interesting topics to present are money supply, monetary policy, currency depreciation and debasement, monetary taxations systems, development of credit and debt instruments and

how these topics are linked to urbanization, economic growth, the development of markets and foreign trade.

36.1 Debasement vs. Periodic Re-Coinage: Conditions and Consequences of two Medieval Monetary Policies

 

Author: Roger Svensson, IFN

 

In the Middle Ages, minting authorities could extend the seignorage by either enforcing periodic re-coinage or debasing the coins. Here, I analyze the conditions and consequences of these monetary taxation systems. It turns out that periodic re-coinage works particularly well in small currency areas and in economies that had a small volume of coins in circulation. The latter fact facilitates both re-minting and monitoring of re-coinage. Debasement was less restrictive and had lower administrative costs for the coin issuer than periodic re-coinage. Besides low monetization, the strong position of ecclesiastical coin issuers, who disliked manipulations of weights and fineness, was likely a factor in why periodic re-coinage was preferred to debasement in some parts of Europe. However, the costs for society as a whole could be higher for secret debasements than routine calendar driven re-coinage, due to the high uncertainty.

36.2 Incentives and interests. Monetary policy, public debt, and default in Holland, c. 1466-1489

 

Author: Jaco Zuijderduijn

 

In the second half of the fifteenth century the largest towns in the county of Holland created substantial public debts. This paper puts forward the hypothesis that towns speculated on sovereign monetary policy in the process. They exposed themselves and their creditors to fluctuations in the exchange rates between silver and gold coins, which initially caused the reduction of their real ‘interest payments’ due to ongoing debasement of silver coins, and thus allowed the towns some breathing space. However, when the sovereign decided to revalue silver coins in 1489 – something that was not anticipated – the towns all of a sudden faced much higher expenses, and defaulted. The article explains the mechanism at play, and discusses evidence for speculation by the towns on sovereign monetary policy.

 

36.3 Exchange rates, catch up, and lagging behind in Europe since 1870

 

Authors: Jonas Ljungberg and Anders Ögren

 

It is well known that a country by manipulating the value of its currency can push up its competitiveness in international markets. This notwithstanding, it is much overlooked how exchange rates have influenced economic growth and convergence of income among nations in a longer perspective. In particular have the consequences, under different exchange rate arrangements, of asymmetric trends of prices and wages in different countries been disregarded.

 

For example, in the period between the pegged exchange rates under Bretton Woods and the ‘irrevocably fixed exchange rates’ of the euro, there was a rapid convergence in Western Europe with catch up by countries such as Spain and Ireland. Despite the political aim to peg currencies, in practice this was a period of flexible exchange rates, due to frequent so-called realignments of currencies. Had it not been for this flexibility, would the competitiveness of the catching up countries have been eroded by the faster increase of their wages and prices. Now the realignments compensated for the faster increase of wages and prices. On the contrary since 1999, among those countries which joined the euro, GDP per capita have diverged and the less rich countries have lagged behind. Hence, in the past half-century, catching-up by countries in Western Europe have benefitted with flexible exchange rates and lost with fixed exchange rates. The question this paper aims to answer is whether this pattern holds true also in a longer perspective, and under different exchange rate regimes back into the late nineteenth century.

 

The real effective exchange rate (REER) captures the difference in the inflation rates and the nominal exchange rates and REER is the central indicator in our analysis. Official REERs exist only back to 1960 but the authors are currently, when these lines are in the writing, finalizing REERs for more than fifteen European countries, most of which back to 1870.

This paper is the first and preliminary analysis of this REER database, which is constructed from diverse open sources on nominal exchange rates, trade flows, consumer prices, and historical GDPs. By taking this longer and comparative perspective we are able to examine to what extent there is a sustained pattern between economic growth and the behaviour of the exchange rate.

 

 

 

Session 37: Rysslands ekonomiska historia

Sessionsansvarig: Ilja Viktorov, Ilja.Viktorov[snabela]ekohist.su.se

Vid denna session kommer vi att diskutera en rad aspekter av Rysslands ekonomiska och sociala historia under 1900-talet samt under den postsovjetiska tiden.

37.1 Fäder i Sovjetryssland: Ideal, känslor och praktik

 

Författare: Helene Carlbäck, Södertörns högskola, CBEES

 

I min artikel ställer jag frågan om huruvida ideal, känslor och praktik av faderskap under den sensocialistiska perioden i Ryssland skiljer från sina motsvarigheter i Väst, på det sätt som tidigare forskning gjort gällande. Genom att analysera rådgivningstexter för föräldrar och med hjälp av intervjuer med män i Ryssland om deras minnen av att vara pappa under 1960-80-talen kommer jag fram till en delvis annan slutsats. Fram träder bilden av ett samhälle som från utgångspunkt i revolutionära ideal om familj under kollektiva former med tiden närmar sig västliga normer och praktiker. Samtidigt råder under hela den statssocialistiska eran i Ryssland en annorlunda psykologisk hållning till behovet av en närvarande fader i familjen, än den som under flera decennier varit förhärskande i Väst. Dock verkar inte det sovjetryska faderskapet ha skilt sig i samma höga grad från det västliga i praktiken.

 

37.2 Search for an Ecological Method: Lenin, the NEP and the Reconstructive Alternative

 

Author: Jonathan Feldman, Department of Economic History, Stockholm University

Abstract: This paper explores the ecological ideas and practices associated with Lenin and the New Economic Policy (NEP). I develop a theoretical framework analyzing how these ideas and practices promoted or retarded ecological outcomes in the Soviet Union primarily during the NEP period (1921-1928/1929). I argue that the key factors driving these outcomes include: (a) enabling aspects of crises, (b) Leninist ideology and values as a paradigmatic view and associated practice (Leninism), (c) the growth delivery system as mediated by spillovers and sustainable technologies, (d) concessions to the intelligentsia, and (e) policy designs regarding economic development or control of key industrial sectors. In contrast, the key factors retarding such outcomes include: (f) the disenabling aspects of crises, (g) Leninism, (h) the growth delivery system as mediated by unsustainable technologies; and (i) loss of power by (or alienation of) the ecological intelligentsia. As similar variables can have diametrically opposite impacts, we need to look at intervening variables. These include spillovers and political spin-offs, i.e. outcomes consistent with growth and power battles potentially form a bridging system between the established order and ecological outcomes. Douglas Weiner in the book, Models of Nature, notes that ecologists engaged in “protective coloration,” identifying and spotlighting “the dialectical facets of ecological and conservation theory,” to gain political leverage “in a society at war with nature.” In contrast to earlier studies, I examine a diversity of measures or factors associated with the dependent variable. Following Sartre’s Search for a Method, I judge the times by the individual and the individual by the times. I look at growth delivery systems, energy sources, mass transportation, and architecture/planning as key arenas.

 

37.3 The Russian Contemporary Art Market: Social Networks and Creation of Economic Value in Post-Soviet Context, 1990-2015 (presentation of the project)

 

Author: Ilja Viktorov, Södertörns högskola, CBEES

 

Since the late perestroika period, the Russian contemporary visual art scene made claim on starting a new wave of national cultural heritage. Like any other aspects of post-Soviet cultural life, it underwent a process of marketization when individual artistic creativity and artist’s reputation acquired its economic value. However, this process was far from being non-contradictory; only a handful of artists were able to enter high-end luxury art market with its own distribution channels and demand pattern. Like in other countries, the process of creation of economic value in the Russian contemporary art market has been subjective and has represented a special case of business activity. It depends to a higher degree on artist branding, tastes and networking as well as global and national trends in consumption. This makes investment in this type of art risky and involves high transaction costs. Starting with establishment of the first contemporary art galleries and emergence of the institution of art dealers in the late 1980s, the Russian contemporary art market has been to a great degree oriented towards importing and imitation of Western practices and institutional patterns. The overall aim of this project is to investigate the formation of the Russian post-Soviet contemporary art market with focus on interaction between social networks and institutional actors involved in creation of artists’ reputation, economic value and exchange of contemporary art objects.